Nils Johansson Version

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Punkt- och intervallskattning Felmarginal
Advertisements

Det första du bör göra är att rita horisonten
Vetenskaplig studie av det alkoholpreventiva
Inferens om en population Sid
Leg sjukgymnast, medicine doktor
Från Fanta till Fleece Lokal pedagogisk planering Biologi åk 5
Kopplingen mellan utredning och behandling – vad är det?
Gymnasiearbetet Tekniker och resurser för informationssökning
Libris som mobilapplikation • Målgrupp • Specifikt mobil • Relaterat till researchprocessen • Kan sträcka sig en bit in i framtiden • Smartphones.
hej och välkomna EKVATIONER Ta reda på det okända talet.
Att söka information Introduktion till EBV modul 1 Nils Johansson Version
Mål och betygskriterier
Formellt, skarpt och snyggt
Den vetenskapliga artikeln
Patients' experience of important factors in the healthcare environment in oncology care. Browall M, Koinberg I, Falk H, Wijk H.
BHV studie om prevention av lägesbetingad skallasymmetri
Kapitel 5 Stickprovsteori Sid
Kunskapsunderlag till Standardvårdplaner
En övning i att analysera ett tal
Introduktion till EBV modul 1 Nils Johansson Luleå/Piteå april 2010
Behandling Tillfrisknande ? Tid EXPONERINGUTFALL.
Evidensbaserad medicin
En PowerPoint om PowerPoint
STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Te l e f o n v x l: F ax: w w w.s u b.s u.se Källkritik Värdera sanningshalt Bedöma trovärdighet.
Brister i vården, fokus de äldre Efter 35 år i sjukvården, 17 på sjukhus och med ansvar för äldre förvånas jag av att: 1. Inget gjorts för att korrigera.
? Gymnasiearbetet Hur kan biblioteket hjälpa dig
Tillämpad statistik Naprapathögskolan
Evidensbaserade metoder och Evidensbaserad praktik
Forsknings- och utvärderingsmetoder, 15 hp
Debattera.
Informationskompetens. Eleven ska kunna… orientera sig i en komplex verklighet med stort informationsflöde och snabb förändringstakt. Deras förmåga att.
Kunskap 2 Egna upplevelser
Felkalkyl Ofta mäter man inte direkt den storhet som är den intressanta, utan en grundläggande variabel som sedan används för att beräkna det som man är.
Att gå från magkänsla till faktabaserad utveckling Stöd för förskolor och skolor som vill ordna analysgrupp Metoden har utvecklats och prövats i Eu-projektet.
Evidensbaserat arbete i praktiken – med fokus på kompetens och brukarmedverkan Lars Oscarsson.
Professionell EBM En kritisk granskning Susanne V Allander specialistläkare, med dr, MBA projektledare SBU.
Bedömning Strategi 2 Tillfälle 4 1 Att ta fram belägg för elevers prestationer Att åstadkomma effektiva klassrumsdiskussioner, aktiviteter och.
Evidence Based Medicine. Doctors are men who prescribe medicines of which they know little, to cure diseases of which they know less, in human beings.
Experimentell utvärdering Språkteknologisk forskning och utveckling (HT 2006)
Argumenterande text.
Hur gör man en debattartikel?
Brukarundersökning individ- och familjeomsorg Resultat från pilotundersökningen hösten 2014 Sveriges Kommuner och Landsting, SKL Rådet för främjande av.
Förelasning 6 Hypotesprövning
Centrala Gränsvärdessatsen:
Samhällsvetenskapliga metoder
En mycket vanlig frågeställning gäller om två storheter har ett samband eller inte, många gånger är det helt klart: y x För en mätserie som denna är det.
Evidensbaserad äldrevård - finns den?
Statsvetenskap 3, statsvetenskapliga metoder
Evidensbaserad medicin ”Bästa tillgängliga evidens” för sjukvård av bästa möjliga standard
LGR 11 Innehåll 1. Skolans värdegrund och uppdrag
The Lancet 1996, 347: Få RCT inom kirurgin Kirurgers inställning Kontroller svåra Svårt att standardisera kirurgisk teknik Svårt med patientacceptans.
732G22 Grunder i statistisk metodik
Läkarprogrammet – Termin 5, VT 2015
Analysförmåga Jämföra: Likheter och skillnader, för- och nackdelar
Formellt, skarpt och snyggt
Kvalitetsarbete evidensbaserad praktik Föreläsning SQ 1338 vt 2010.
Grundläggande epidemiologi Susanna Calling, läk, med dr
1 Experimentella studier Litteratur: Dahmström: Kap 2 Research Metod: Kap 9.
Gapminder Verktyg för att visualisera statistik för effektiv analys och uppföljning vid 1.Verksamhetsutveckling och jämlikhetsanalys 2.Samhällsbyggande.
Statistik för AT-läkare Robert Hahn, Södertälje sjukhus.
Statistisk hypotesprövning. Test av hypoteser Ofta när man gör undersökningar så vill man ha svar på olika frågor (s.k. hypoteser). T.ex. Stämmer en spelares.
En sak i taget 1. Mata in data 2. Förbered data för beräkningar 3. Beräkna 1. Börja med att testa din hypotes 2. Därefter titta på ev bakomliggande faktorer.
Utvärdering 1 Fredrik Björk Urbana Studier, Malmö högskola.
1 UNDERSÖKNINGSMETODIK Ett gemensamt syfte för alla undersökningar är att få ökad kunskap om ett visst problemområde Statistiska undersökningar kan vara.
UPPSATSPLAN HUR GÖR MAN EN SÅDAN?. UPPSATSPLAN Nytt steg i processen, PM godkänt PM är början på planen Handledartilldelning Samarbete med handledare.
På den här bilden, marken (vattnet) stannar där linjen är
Arbetet med den nya kvalitetsdeklarationen AKU
Grundläggande begrepp
Ett verktyg för systematisk uppföljning i missbruksbruksvården
Studiedesign för ST-läkare
Presentationens avskrift:

Nils Johansson Version 100503 Att granska studier: Nils Johansson Version 100503

”FIKA”: EBV som arbetssätt PROCEDUREN Formulera en sökbar fråga Informationssökning Kritisk granskning Applicera kunskapen MÅL: Hitta och använda information så snabbt som möjligt.

”Vad gör jag med 100 artiklar??” Att granska studier ”Vad gör jag med 100 artiklar??” FÖRST GROVSORTERING ÖVERBLICK SEDAN GRANSKA SYSTEMATISKA ÖVERSIKTER SIST GRANSKA PRIMÄRA STUDIER

Minska textmängd Grovsortering: Hur många studier har jag hittat? Hur många systematiska översikter? Räcker det att läsa systematiska översikter? Vilken design har studierna? Granska! Bedöm relevans med din PICO. Rensa bort irrelevanta studier! Tillräckligt nya och täcker området för din PICO? Inkluderar de andra studier jag hittat? Ordna studierna enligt designkvalitet. Sätt en lägsta ribba i designhierarkin Börja granska studierna med bäst design. Gå neråt i hierarkin endast när det behövs!

PICO avgör snabbt relevans! Grovsortering: PICO avgör snabbt relevans! Patients Är det relevant patientgrupp? Intervention Är det relevant intervention? Control Är studiens design relevant? Outcome Är det relevanta effektmått?

Hierarki utifrån intern validitet: Interventionsstudier Systematiska översikter Stora RCT studier Små RCT studier Kontrollerade, icke randomiserade, CCT Kohort-studier Fall-kontrollstudier Tvärsnittsstudier Fallstudier Fallbeskrivningar Ungefärlig intern validitet

Grovsortering Skapa överblick över studierna CAT – ”Critically Appraised Topic”: enkelt sätt att få överblick över vilka studier man hittat och deras resultat - Det finns många mallar att välja mellan. Se på vårdverktyget.se Är inte en kritisk granskning av studiernas kvalitet! Ska gå fort: lägg inte mer än 5-10 min på vardera studie PROCEDUR: Dra ut den viktigaste informationen ur studien Sammanfatta gärna alla studier på en enda sida för överblick Har jag fått svar på min PICO? Granska en studies kvalitet endast om du behöver det Se exempel

Granska en systematisk översikt Olika utseende på en systematisk översikt 1) Resultatet kan presenteras som metaanalys i ett diagram; oftast en Forest Plot 2) Resultatet kan beskrivas i löpande text

Exempel på metaanalys: ”forest plot”

Bedömning av systematiska översikter När gjordes sökningarna? Har författarna hittat alla relevanta studier? c) Kommer alla studier från samma forskargrupp, läkemedelsbolag? c) Kan man jämföra studierna? d) Pekar resultaten i de primära studierna åt samma håll?

Granskningsmall för systematisk översikt

Jämförbara studier: en gradfråga Viktigt! De primära studierna bör likna varandra så mycket som möjligt. Titta efter detta: - jämförbara patienter - jämförbara interventioner - jämförbara effektmått ”Blanda inte äpplen och päron!”

Likartade resultat: en gradfråga Viktigt! Ju mindre resultaten i delstudierna liknar varandra, desto osäkrare blir slutsatsen i den systematiska översikten! Och vice versa! ”Resultaten bör dra åt samma håll!”

Gruppövning När har ni behov av att läsa / granska vetenskapliga studier? Har ni tillräckligt med tid att göra det? Vilka resurser finns för att göra det möjligt?

Randomiserad kontrollerad studie - RCT Intern validitet Hela populationen Stickprov Stickprov Randomisering Stickprov Intervention Kontroll Extern validitet ”generaliserbarhet” Resultat

Intern validitet: studiens tillförlitlighet / ”the result stands” = det är rimligt att studiens resultat visar på verkliga förhållanden i den aktuella populationen När det gäller behandlingsstudier: 1) Behandling X orsakar behandlingseffekt Y eller 2) Behandling A medför större behandlingseffekt än behandling B osv…

Extern validitet: studiens generaliserbarhet = det är rimligt att resultat går att generalisera till andra patientpopulationer än den aktuella När det gäller behandlingsstudier: Resultaten gäller även för min patient!

Tre olika skäl till att man kan se en behandlingseffekt i en studie SANNINGEN: behandlingen är orsakar verkligen en behandlingseffekt SLUMPEN: effekten råkade inträffa av någon anledning FELKÄLLOR: systematiska fel som medför att resultatet blir osäkert

Felkälla i randomisering Felkälla pga bortfall Hela populationen Felkälla i urvalet Stickprov Stickprov Felkälla i randomisering Stickprov Intervention Kontroll Felkälla i mätning Resultat

Exempel på granskningsmall för behandlingsstudie

Felkällor i urval och bortfall Hela befolkningen med sjukdomen Befolkningsurval Uppfyller studiekriterier Accepterar deltagande Deltagare Slutför studien

Felkällor i urval och bortfall - Kontrollera att patientgrupperna är väl beskrivna: ålder, kön, socialekonomi, utbildningsnivå etc. Kontrollera att bortfall förklaras Kontrollera att bortfallet inte medför viktiga olikheter mellan grupperna

Norm för behandlings-studier Consort statement Norm för behandlings-studier

Björknässtudien

Felkällor i randomisering Kontrollera att grupperna är lika efter randomiseringen a) relevanta bakgrundsegenskaper; ålder, kön, socioekonomi osv b) patienternas hälsotillstånd Kontrollera att randomiseringen är dold ”concealment”: forskare och patient ska inte kunna förutsäga i vilken grupp man hamnar

Blindning Ofta av naturliga skäl svårt i omvårdnad och rehabilitering Blindning x 3: - patient - behandlare - den som samlar in data Blindning x 2: Blindning x 1

Felkällor i mätningen Kontrollera mätproceduren 1) Används samma instrument vid före/efter behandling? 2) Inverkar mätningarna på behandlingseffekten? Kontrollera instrumenten Har instrumenten goda egenskaper? - mäter man det man vill mäta - reliabilitet - instrumentens egenskaper är utvärderade och det finns publicerade data om instrumentet

Bedöma intern validitet VIKTIGASTE PUNKTERNA - Resultaten drar åt samma håll: ”consistency” - Urval och bortfall - Randomisering och blindning - Behandlingsproceduren innebär inte risk för ”confounder effects”: något annat än behandlingen orsakar effekten - Instrumenten mäter rätt sak med tillräcklig precision

Bedöma extern validitet VILLKOR: studien har god intern validitet! VIKTIGASTE PUNKTERNA - Min typ av patient inkluderas i studien och är inte med i bortfallet: kom ihåg din PICO! - Urvalet av patienter är brett och omfattar flera miljöer Resultaten drar åt samma håll: ”consistency”. Att överföra ett resultat till en annan population är aldrig fördelaktigt för entydigheten i resultaten

Kritisk granskning: två grundläggande utgångspunkter Studiernas vetenskapliga kvalitet ”ÄR STUDIEN BRA?” - kontrollera intern validitet Mitt kliniska beslutsunderlag ”ÄR STUDIEN ANVÄNDBAR FÖR MIG?” - kontrollera extern validitet - kontrollera patientrelevans hos effektmått - bra redskap: förväntad nytta/risk

EBV som beslutsunderlag - Statistiska begrepp är ofta svåra att tolka och överföra i det enskilda fallet och i den kliniska vardagen. - Nytto-/riskbegreppen ger ett praktiskt ett verktyg i klinisk vardag - Det finns flera mått för nytta/risk ”relativ risk”, ”absolut risk”, ”odds”, ”odds ratio”, ”numbers needed to treat”

Många statistiska resultat är svåra att tolka i min kliniska vardag Exempel: Oberoende t-test visar en behandlingseffekt med p < 0,01 där: a) Medelvärde för behandlingsgruppen är 68,4 b) Medelvärde för kontrollgruppen är 45,7 c) Skillnaden mellan grupperna är 1,12 standardavvikelser Problem: Vad säger jag till min patient?

Exempel: mått som är enklare att tolka NNT – Numbers Needed to Treat: ”Jag behöver behandla 3 patienter för att 1 patient ska få behandlingseffekt” eller NNH - Numbers Needed to Harm: ”Jag behöver behandla 112 patienter för att 1 patient ska få biverkan”

Nytta/risk Nytta = {effektens sannolikhet} x {effektens storlek} Risk = {skadans sannolikhet} x {skadans storlek}

Nytta/risk - sannolikhet Exempel: Behandling A: 7 av 10 patienter blir friska Behandling B: 4 av 10 patienter blir friska Alltså: rationellt att sätta in behandling A

Nytta/risk - effektstorlek Exempel: Behandling A: Patienterna som upplever behandlingseffekt lever 4 år längre. Behandling B: Patienterna som upplever behandlingseffekt lever 2 år längre. Alltså: rationellt att sätta in behandling A

RELEVANS PATIENTRELEVANTA EFFEKTMÅTT eller SURROGATMÅTT Spelar behandlingseffekten roll för patienten? Exempel: Längre förväntad livslängd. Mindre smärta. Kunna bo hemma. Kunna ha sociala kontakter, nyttja massmedia. Kunna arbeta.

RELEVANS ”Surrogatmått” Effektmått som spelar roll för forskaren eller vårdpersonalen, men inte för patienten

Vad betyder ”evidens” Missförstånd ligger nära till hands. Betrakta påståendet: För behandlingen X gäller: (a) Det är väl belagt att… (b) …sannolikheten är hög… (c) …för en stor relevant behandlingseffekt. Vad är ”evidens” i det påståendet? (a) Vad är ”patientnytta” i det påståendet? (a) + (b) + (c)