Underlag: Sjögren (2012), ”Den uthålliga kapitalismen” Bolagsstyrning Underlag: Sjögren (2012), ”Den uthålliga kapitalismen”

Ekonomiska koordineringsformer MARKNAD NÄTVERK HIERARKI MAFFIA BEDRÄG-ERI Symbol   Osynliga handen Handslag Synliga handen Knytnäven Dolda handen Anpassning genom Självregler-ing Samarbete Kommando Tvång Desinforma-tion/lögner Koordiner-ingsinstrum-ent Pris Avtal Order och formella regler Hot Vilseledning/list/knep Result av Utbud och efterfrågan Dialog och tillit Planläggning Organiserat våld Konspiration Primära relativa kostnader Transaktions-kostnader Samarbets-kostnader Administra-tionskost-nader Avskräckande och straff-kostnader Uppdagande och straff-kostnader  

Vad är målet? Att åstadkomma största samhällsekonomiska nytta genom att sammanföra riskvilliga kapitalister med kreativa entreprenörer

Vad är problemet? Att ägande och företagande är åtskilt

Ägande och företagande åtskilt Fyra identifierade risker

1) Ledningen kan utnyttja svaga och spridda ägare till att handla på ett sätt som enbart gynnar dem själva.

2) Med en sammanhållen grupp av aktieägare, med starka kontrollrättigheter, finns risken att övriga aktieägare missgynnas.

3) Obalans kan uppstå mellan investerarens brist på kompetens, behovet av genuint intresse för bolagets problem och kravet på övervakning av ledningens agerande.

4) Risk för missledande eller utebliven information till investerarna från ledningen.

Bolagsstyrning I En uppsättning rättigheter och ansvarsförpliktelser hos aktörer med intresse i ett bolag. På företagsnivå kan man urskilja intressenter knutna till kapitalet, arbetet och den verkställande ledningen. Inom varje intressentgrupp ryms det aktörer med olika och dessutom över tid skiftande målfunktioner.

Bolagsstyrning II Bolagsstyrning innefattar både ägande och företagsstyrning. Juridiska krav på säkerställande av relevant internt kontrollsystem, tillförlitlig och relevant information till aktieägare samt transparens i organisation och beslutsvägar med möjlighet att utkräva ansvar för agerande och prestation.

Övriga ägare Värdepappersmarknad Årsredovisning Långsiktiga, aktiva ägare, konsultation, styrelserepresentation Institutionella ägare Röststyrka Styrelse Övervakning Aktieutdelning Företag Lön Lån Anställda Kreditgivare Arbete Ränta Varor, tjänster Lagar, direktiv, tillsyn Insatsvaror Skatt, avgifter Betalning Betalning Statliga kontrollmakten Leverantörer Kunder

Anställda, leverantörer, kreditgivare, kunder och den statliga kontrollmakten – primära intressenter Lokalsamhället, miljöintressenter, fackföreningar och branschorganisationer – sekundära intressenter Corporate Social Responsibility (socialt ansvarstagande i företag)

Förklarande synsätt Finansteoretiska modellen (shareholder value) Intressentmodellen (stakeholder value)

  Finansteoretisk modell Intressent- modell Prioritering Vinst går före ansvar Ansvar går före vinst Syn på organisa-tionen Instrumentell Samarbete, en uppsättning kontrakt Syfte med organisa- tionen Att tillgodose ägarens intresse Att tillgodose intressen hos de parter som är involverade i bolaget

Mått på framgång Börsvärde och direktavkastning Tillfredsställelse bland samtliga intressenter Största problem Att förmå ledningen att följa ägarens intresse Att balansera olika gruppers intressen Utövande av företags-kontroll Oberoende utomstående aktörer med aktieinnehav Representation av olika intressegrupper Intressenters agerande Medel Mål och medel

Samhällelig nytta Åstadkomma ekonomisk effektivitet genom att bejaka egenintresset Åstadkomma ekonomisk symbios genom att bejaka samarbete Socialt ansvar Individuellt, ingen organisatorisk fråga Både individuellt och organisato-riskt

Marknadsbaserat kontra kontrollorienterat system Marknads-baserat (USA, Storbritan.) Kontrollägar-system (Europa, Asien) Ägande och kontroll Spritt ägande Kontrollägare Minoritets-skydd Starkt Svagt

Styrelsen Potentiellt oberoende Nära kontroll-ägaren Företags-ledning Starkt oberoende Bankrelationer Armlängd, inget ägande Nära, möjligt ägande Ledningens incitament Centrala, starka Mindre centrala svaga ibland Kapital- struktur Lägre skuldgrad Högre skuldgrad Kontroll-marknaden Fientliga bud viktiga Fientliga bud sällsynta

Resultatets beslutsinverkan Högre Lägre Kreativ destruktion Större Mindre Förändring genom voice/exit Exit Voice Chanser till kumulativt lärande Specialisering av kompetenser hos finansiär Låg Hög Specialisering vs diversifiering bland företag Mer specialisering Mer diversifiering

Bolagsstyrning i praktiken Vad säger de empiriska studierna? (konvergens, Mjärdevi, Silicon Valley) Avskeda eller sänka utdelningen?

Synen på bolagsstyrning En konsekvens av förändrad företagsstruktur

Företagsstruktur Vid 1950-talet – Horisontellt och vertikalt integrerade storbolag, höga vinster Marknadsmonopol - Cellar-Kefauver Act 1960- och 70-tal – Diversifiering, divisioner, konglomerat, direktörskapitalism 1980-tal – De-diversifiering, företagsräder, outsourcing, betoning på kärnverksamheten 1990-tal – Marknad för företagskontroll 2000-tal – Insourcing, projektbaserat

Sammanfattning Bolagsstyrning – identifierade problem några olika förklarande synsätt till internationella mönster. Bolagsstyrning i praktiken Hur strukturomvandlingen påverkat synen på företagskontroll