Säkerhet och Samhälle Rosersberg Orsaker till skador Rosersberg Vt 2007 Leif Svanström.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer

Advertisements

Allvarligt skadade motorcyklister och mopedister Underlag 2.0.
Olycksfall bland barn och ungdomar
Säker mobilitet för äldre NTF Väst Göteborg Gunnar Carlsson Trafiksakkunnig inom SPF E-post: Mobil:
Folkhälsoarbete i Munkedal
HIV och sexuellt överförbara infektioner (STI) Tobak Alkohol Övervikt hos barn och unga RISKBRUK OCH RISKBETEENDE Resultatmål Andelen överviktiga barn.
Uppdrag: färre fall - en möjlig utmaning!
Trygghetsmätningen 2011 Borås
Vägutformning och hastighetsgräns ersätts från förutsättningen att:
Hälsa ur olika perspektiv
Allvarliga arbetsolycksfall: - Sjuk mer än 30 dagar
1 Säkerhet & Samhälle Rosersberg Skada och Säkerhet Vt 2007 Definitioner Föreläsning Leif Svanström.
Fotbollförbundets lagförsäkring
Rökfria skolgårdar - när når vi dit?
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.
World Cancer Day 2009.
Allvarligt skadade i vägtrafiken. 2Utkast Andel allvarligt skadade (medicinsk invaliditet ≥1 %) trafikanter fördelat på färdsätt Flest skadas.
Alkoholpolicy och hälsofrämjande arbete i Sverige: vad fungerar?
Jämlikhet – en hälsofråga
Hur blev det så här? Anders Thorstensson, Hälso- och sjukvårdskansliet Borås ( )
1 Systematiskt Säkerhetsarbete Rosersberg VT 2007 Systematiska Säkerhetsstrategier Föreläsning Leif Svanström.
Rosersberg Systematiskt säkerhetsarbete VT 2007 Föreläsning Leif Svanström Sektorsperspektivet.
Folkhälsorapporten 2009 Landstingsstyrelsen 28/4 2009
att förebygga fall, trycksår och undernäring
Infektioner i förskolan
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.
NyföretagarCentrums resultat 2013 NYFÖRETAGARCENTRUM – RESULTAT 2013.
Trafiksäkerhetsarbete Gotlands Kommun Kommunens visioner och mål Prioriterade områden Trafiknätsanalyser Vad har kommunen gjort ? Vad vill kommunen göra.
Olyckor i vägtrafik David Wilde Olycksutredare Vägverket Region Stockholm.
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och levnadsvaneprojektet Raija Lenné Raija Lenné 2014.
Bruk, missbruk Alkohol och droger.
Norrbottens läns landsting – en behovsstyrd hälso- och sjukvård Allt vi gör har sin utgångspunkt i hälso- och sjukvårdslagen - tandvårdslagen Målet för.

Hjärta och kärl Vad blir konsekvenserna av hur vi har det?
Forskarnas syn på normbrytande beteende Martin Karlberg Uppsala Universitet.
Socialfonden i siffror Drygt personer har deltagit hittills Lika många män som kvinnor.
Indikatorn (variabeln) ska omfatta ett vanligt förekommande folkhälsoproblem. kunna åtgärdas med folkhälsoinsatser. kunna åtgärdas av kommun/landsting/region.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Målområde 4: Ökad hälsa i arbetslivet Trender och förändringar  Saknar indikator: Att få ett arbete är en viktig del i etableringen.
Storstockholms brandförsvar
PRIO- dialog Psykisk ohälsa Ur primärvårdens perspektiv i VGR
Idrottsverksamhet 2010 i Motala kommun Omfattning totalt Största idrotterna Största flickidrotterna Största pojkidrotterna Jämställdheten inom olika idrotter.
Det inträffar olyckor vid snökoterkörning ■Årligen omkommer ett tiotal personer och ungefär 800 skadas ■Två tredjedelar av dödsolyckorna inträffar på isen.
Säkerhet & Samhälle Rosersberg Vt 2007 Det epidemiologiska schemat Föreläsning Leif Svanström.
Vilka är fördelarna med en gruppförsäkring?
1(31) Ett omdiskuterat ämne. Vad är det som händer? 2.
Allvarlig skada för oskyddade i singelolyckor Simon Sternlund
Förslag till resultatmål från och med Den sårbara familjen -Andelen som är behöriga att söka till gymnasieutbildning efter avslutad årskurs 9, ska.
Miljö och Byggförvaltningen - utifrån folkhälsomålen
Vad skadas och dör våra jakthundar av? Studie med material från Agria
Modern belysningsteknik – sparar energi och pengar
Den sårbara familjen Relationen till föräldrar är viktigast varför det gäller att reducera risk- och öka friskfaktorerna I barnens liv Ordförande:
Säkerhet och Samhälle Rosersberg Säkerhet och samhälle: Målsättning Rosersberg Vt 2007 Föreläsning Leif Svanström.
Information MC-kollektivet viktigaste informationskällan för MC- förares säkerhetsmedvetande Skrifter: Full Kontroll och Bra Tänkt, á ex Medlemstidning.
Funktionsnedsättning innebär dubbel utsatthet i det offentliga rummet – och begränsar därmed tillgängligheten Några exempel: En utvecklingsstörd kvinna.
Rosersberg Vt2007 Vägtrafikolyckor Föreläsning Leif Svanström.
CWG 2007 Livsmiljön som hälsoresurs Välfärdssamhället som hälsofrämjande arena Utbildningsprogrammet i hälsofrämjande Maj 2007 / cwg Equal opportunities.
Svarsfrekvens Oktober 2011 Liv & hälsa ung 2011 Gymnasieskolan År 2 Svarsfrekvens och antal svarande elever.
Omkomna i vägtrafiken 2012 enligt preliminära uppgifter T o m 15 augusti 188 omkomna mot 199 (2011) Jan - juli oförändrat i personbil, färre.
Trafiksäkerhet Nollvisionen Olyckor Illustrationerna är hämtade ur NTF:s bok Rätt och vett i trafiken, illustratör Sara Mazetti-Nissen, FormForm.
Liv och Hälsa i Västernorrland 2014 Folkhälsoenheten i samarbete med Forskning och Utveckling.
År Jord Skog Totalt
Jord- och skogsbruket är Sveriges mest olycksdrabbade bransch. Varje år omkommer personer, flera av dem barn. Skog 24 % Vedhantering 9 % Djur 20.
Skadornas epidemiologi, m m
Fokusområden BRÅ
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Ekonomiska konsekvenser Vårdkontakter Jämställdhet Jämlikhet Skyddsfaktorer Riskfaktorer.
Antal omkomna Ökat fokus på oskyddade trafikanter! trafikanter
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Resultat från deluppföljning av Dialog och samarbete
Presentationens avskrift:

Säkerhet och Samhälle Rosersberg Orsaker till skador Rosersberg Vt 2007 Leif Svanström

Orsaker till skador A. Fysisk miljö B. Social miljö C. Levnadsvanor D. ”Individuella” riskfaktorer

A.Fysisk miljö 1. Transportområde 2.Bostad/Bostadsområde 3.Produktions-, verkstads-, butiks-, handels- och serviceområde 4.Offentlig miljö (skola, offentliga lokaler, institutionsområde) 5.Idrotts- och sportområde 6.Nöjes-, kultur- och parkområden 7.Naturområden 8.Hav, sjö och älv

A.1. Transportområde % av alla skador. Barn och ungdom: ca 60% av de som avlider år: ca 80% Höga energimängder involverade

A.1. Transportområde Förebyggande kräver: Samverkan mellan samhällssektorer Insatser från frivilliga organisationer Decentraliserat arbete (En säker och trygg kommun)

A.1. Transportområde Förebyggandets tre huvudområden: Separera oskyddade trafikanter Alkohol: 0 Sänkt medelhastighet

A.2.Bostad/Bostadsområde % av alla skador Hemolycksfall: inträffar i alla typer av hem och varje slag av boendeplats såsom lägenhet, villa, garage, uthus, trädgård till hem samt gårdsplan. Inkl olycksfall på lantgårdar, som ej kan hänföras till jordbruks- eller skogsarbete.

A.2.Bostad/Bostadsområde % av alla skador Barn och äldre dominerar: Barn i olika utvecklingsnivåer Fallolyckor Lokal trafikmiljö 75% av äldreolyckor inträffar i bostaden

A.3.Produktions-, verkstads-, butiks-,handels- och service- område % av alla skador ISA: Ca / år ledande till sjukskrivning Kraftig minskning av dödliga skador ”Överbelastning av kroppsdel” dominerar i dag

A.3.Produktions-, verkstads-, butiks-,handels- och service- område Dödliga skador: Relaterade till färdmedel39% Fall18% Fallande föremål11% Maskiner10%

A.3. Produktions-, verkstads-, butiks-,handels- och service-område, farligaste näringsgrenar: Utrikes- och kustsjöfart Slakterier Järn- och stålgjuterier Stuverirörelse Metallåtervinning (icke-järn) ur skrot Charkuterier Skeppsvarv Betongindustri Jord-och skogsbruk, tillverknings- och byggnadsindustri, samfärdsel uppvisar stor risk att dö.

A.Miljöexponering och skador lösningsmedel buller belysning klimat tung fysisk belastning TRANSPORTSKADOR INOM ARBETSSEKTORN MÅSTE UPPMÄRKSAMMAS !

A.4.Offentlig miljö (skola, offentliga lokaler, institutionsområde) Knappt 10% av alla skador Skolan är farligare för barn än vad arbete är för vuxna! 7-9 år: 1/3 av alla skador år: 1/2 av alla skador (Vuxna: 1/3 inträffar på arbetsplatser) Gymnastiklektioner 3x så riskfyllda som andra lektioner. Basket, handboll o gymnastik samt inomhusfotboll vanligaste.

A.5.Idrotts- och sportområde % av alla skador Har ökat under sista 50 åren Relativt få skador med dödlig utgång Folksam: 4% leder till invaliditet Per 1000 försäkrade: Ishockey 40,4 Handboll18,8 Basket9,9 Bandy 7,8

A.6.Nöjes-, kultur- och parkområden % av alla skador Mycket begränsat undersökt

A.7. Naturområden % av alla skador Fjällolyckor finns registrerade. Snöskoterolyckor har studerats.

A.8.Hav, sjö och älv % av alla skador Har successivt minskat under senaste 100 åren Huvudsakligen p.g.a. ändrad exponering Antalet olyckor har halverats samtidigt som antalet båtar dubblerats 6 av 10 omkomna alkoholpåverkade 1/2 sysslade med fritidsfiske Större fritidsbåtar uppvisar färre dödsolyckor

B. Social miljö, exempel: Olika skolor elevsammansättning etnicitet bussning till skolan långa skoldagar alternativa pedagogiska program Psykosocial belastning Urbanisering Arbetslöshet Arbetsorganisation, stress, monotoni, stimulans, krav/kontroll, beslut, skiftarbete

C.Levnadsvanor(1) 1. Tobak 2. Alkohol Alla skador: 1/3 hos män och 1/6 hos kvinnor Hög andel: singelolyckor i trafiken,drunkningar, fall i bostad, snöskoter, fall utomhus 1/5 av akut sökande på sjukhus Fler vid skadediagnos

C. Levnadsvanor(2) 3. Kost 4. Fysisk aktivitet Regelbunden uppvärmning Erfarenhet

D.”Individuella” riskfaktorer (1) 1.Ålder och genus Barn, ssk pojkar överrepresenterade Äldre kvinnor överrepresenterade Yngre män och motorfordon Kvinnor och fallskador Samtliga trafikanter domineras av män, motorcyklister och mopedister är till 90% män Män över 40 år dominerar fritidsbåtolyckor

D.”Individuella” riskfaktorer (2) 2.Arv Olycksfåglar - finns dom? 3.Kroppskonstitution 4.Tidigare sjukdomar eller skador