Ingvar Johansson Lunds filosoficirkel, 8 nov. 2005 Argument för det triviala men förnekade: (1) Yttervärlden finns, och (2) vi har kunskap om den. Ingvar Johansson Lunds filosoficirkel, 8 nov. 2005

Egocentrisk-historisk bakgrund Tro och vetande; religion (monoteism) versus säker vetenskap och ateism. Gunnar Myrdal och värderingar; Thomas Kuhn och paradigmer. Socialkonstruktivism och realism (ontologisk och epistemologisk); “yttervärldsateism” versus fallibilistisk vetenskap och “yttervärldstro”. Från humanister och samhällsvetare till informatiker.

Föredragets struktur Självupphävande yttranden Socialkonstruktivismens omöjlighet: Självupphävande yttranden Tre svårigheter för realismen: Vi tycks vara innestängda i våra begrepp Vetenskapshistorien Den samhälleliga verkligheten tycks i sin kärna vara enbart mänskligt språk

Självupphävande yttranden Människor ljuger alltid. Människor handlar alltid dåraktigt. Människor är alltid partiska. Yttervärlden finns inte; allting är sociala konstruktioner. Vi har ingen kunskap; ingenting är sant.

Första svårigheten för realismen Vi tycks vara innestängda i våra begrepp.

Se genom ngt & Se på ngt Vi kan både se genom och se på linser och kikare. Linser och kikare kan inte själva se. A new start; a new everyday distinction. We are looking AT a telescope, but the man in the picture is looking THROUGH it.

Begrepp är som linser cat Katze katt Concepts are like lenses both in representational and fictional intentionality!

använda & omnämna: se genom ngt & se på ngt Vi kan både se på och “se genom” påståenden (begrepp) och satser (termer). Påståenden (begrepp) och satser kan inte i sig själva referera till eller beskriva ngt rumtidsligt specifikt. The reader is reading ABOUT something that is distinct from the book. We, however, are looking at the book. Of course, this distinction is related to the well-known one between the extension and the intension of a concept. When we look at a concept, we will see its intension; when look through it we will see something that belongs to the extension. My point has been (they make changes very often) that the Gene Ontology needs to keep them more distinct.

Ting, fiktioner och begrepp Semantisk distinktion mellan att använda och omnämna begrepp (och termer). Begreppet “katt” kan användas för att referera till verkliga katter. Begreppet “katt” kan användas för att referera till fiktiva katter. Begreppet “katt” kan omnämnas, som i: “Cat” betyder detsamma som “katt”.

Viktig analogi På samma sätt som nya mikroskop och teleskop har gett oss ny kunskap om världen, på samma sätt har nya vetenskapliga begreppssystem gett oss ny kunskap om världen.

Det vi refererar till kan ändå tyckas vara skapat av oss När vi med hjälp av ett begrepp (t.ex. “hjärta”) refererar till någonting så bidrar begreppet till att: (i) välja ut en aspekt (t.ex. medicinsk), (ii) välja ett storleksperspektiv (mesoskopiskt), (iii) skapa gränser (hjärtats avgränsning). Trots detta är det inte så att begreppet (iv) skapar denna aspekt, storleksperspektivet, och det som som blir avgränsat (hjärtat). The concept of “mountain” selects a geographical aspect of the world, it focuses at a certain granularity level, and it is connected with a vague conventionally drawn boundary line that tells us where mountains end. Nonetheless, it is preposterous to say that the concept “mountain” creates the mountains.

Hjärtan finns I think there are mountains in a mind-independent nature.

Andra svårigheten för realismen Vetenskapens utveckling Kopernikus, Galilei, Newton, Einstein; planeten Vulcanus. Lavoisier; syre contra flogiston. Galenos och Harvey; två blodströmmar contra ett kretslopp. Fallibilism och sanningslikhet.

Sanning och sanningslikhet Solen skiner från en klarblå himmel. Det är lite molnigt. Det regnar. Det finns fyra blodgrupper plus en Rh-faktor. Det finns fyra blodgrupper. Allt blod har samma kemiska struktur.

Två förbisedda men sanna åsikter ANTINGEN (ett empiriskt påstående är: absolut sant, sanningslikt, eller absolut falskt) ELLER (påståendet handlar om fiktioner). Utanför seminarierummen måste också socialkonstruktivister göra verkliga påståenden om världen.

Tredje svårigheten för realismen Den moderna samhälleliga verkligheten tycks i sin kärna vara enbart mänskligt språk. Tidningar, böcker, filmer, videos. Pengar och kontrakt.

Talaktsteori (1) Med hjälp av språket kan vi: Tala om hur det förhåller sig. Försöka få andra att göra saker. Förbinda oss själva att göra saker. Ge uttryck för känslor och attityder. Genom våra yttranden förändra världen så att den motsvarar innehållet i yttrandena.

Talaktsteori (2) Typ av akt: Exempel: 1. Hävdande: “Pengarna ligger på bordet.” 2. Dirigerande: “Jag beordrar dig att betala!” 3. Uppbindande: “Jag lovar att betala.” 4. Expressiva: “Tack för att du betalade.” 5. Deklarerande: “Jag förklarar härmed mötet öppnat.”

Språkmagi Skapelse ur intet “Varde ljus!” “Simsalabim, …” “Jag lovar att betala.” “Jag förklarar härmed mötet öppnat.” From Michelangelo’s painting “The Genesis” in the CapellaSixtina. Here separating lightness from darkness. In fact, he created light ex nihilo.

Talaktsteori (3) Typ: Överensstäm-melseriktning: Hävdande Offentligt uttryckt psykologiskt tillstånd: Hävdande själ-till-värld  alltid en tro Dirigerande värld-till-själ  alltid en önskan Uppbindande alltid en avsikt Expressiva ingen Ø varierar Deklarerande båda hållen  tro och önskan

Talaktsteori (4) Typ: Rikt- ning: Uttryckt tillstånd: Satisfierings-villkor: Hävdande  tro världen i allmänhet Dirigerande  önskan andra personer Upp- bindande avsikt talaren i framtiden Expressiva Ø varierar inga Deklare-rande  tro och önskan acceptans av de inblandade How can something contain its own conditions of satisfaction? That is message of the symbolism with arrows going in both directions. Let it be said at once that I find it odd to say that there is no expressed psychological state connected to a declaration. In my opinion, when a chairman opens a meeting, he both commits himself to try to make the meeting to continue to exist, and he wishes that others will make the same. That is, he expresses TWO psychological states, one intention and one wish.

Sammanfattning Självupphävande yttranden. Begrepp som linser att se genom. Vetenskapshistorien i ljuset av sanningslikhet och fallibilism. Talakter är av olika slag; såväl ”magiska” som hävdande talakter är oumbärliga.

Filosofiska hjältar/hjälpare Edmund Husserl Karl Popper John Searle Thomas Nagel (Mind) (Det sista ordet)

Realisten på mingelparty Ontologisk realism Epistemologisk realism Korrespondensteori om sanning och sanningslikhet Fallibilism Den sociala verkligheten har bara delvis en lingvistisk essens

Psykologiserande förklaringar till socialkonstruktivismen Socialkonstruktivisterna generaliserar sitt eget arbetes partiella perspektiv till att vara det enda perspektivet. De gör sig immuna mot kritik. De gör sig gudalika. De blir av med etiska och livsfilosofiska problem.

Självfalsifierande påstående Alla påståenden är falska Det är falskt att alla påståenden är falska Det kan finnas sanningar

Självfalsifierande relativism All kunskap är relativ. Det är en relativ kunskap att all kunskap är relativ. Det kan finnas kunskap.

Självfalsifierande socialkonstruktivism Allt är sociala konstruktioner Det är en social konstruktion att allt är sociala konstruktioner Det kan finnas objekt som inte är sociala konstruktioner

Självfalsifierande vetenskapshistoria Vetenskapshistoriska fakta visar att alla vetenskapliga data är teoriimpregnerade och alltså beskriver något av oss skapat. Vetenskapshistoriska teoriimpregnerade (och alltså av oss skapade) data visar att alla vetenskapliga data är teoriimpregnerade. Det kan finnas vetenskaplig kunskap.

Självfalsifierande retorikstudier Språkfilosofiska argument visar att all argumentering är ren retorik. Språkfilosofisk retorik visar att all argumentering är ren retorik. Det kan finnas saklig argumentation.