Makroekonomi med tillämpningar Föreläsning 1

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Talföljder formler och summor
Advertisements

1 Tillväxtfakta - Så växer Sverige och dess regioner Ett urval av figurerna i Tillväxtfakta.
Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken
Presskonferens 12 december 2013 Arbetsmarknadsutsikterna Hösten 2013 Tord Strannefors.
KONJUNKTURBAROMETERN 25 juli 2013 ROGER KNUDSEN. KONJUNKTURBAROMETERN 25 juli 2013 ROGER KNUDSEN Innehåll •Barometerindikatorn •Konjunkturbarometern Företag.
Tillämpning av bolagsstyrningskoden vid årsstämmor 2005 och 2006.
Makroekonomi med tillämpningar Föreläsning 1
Makroekonomi med tillämpningar Föreläsning 1 Blanchard 1-2
Eddie Arnold - Make The World Go Away Images colorées de par le monde Déroulement automatique ou manuel à votre choix 1 för dig.
Ränta och inflation Företagen Ränta Konsumenter
Ränta och inflation Företagen Konsumenter Ränta
Förvaltningshögskolan Makroekonomi Osvaldo Salas
Förvaltningshögskolan Makroekonomi Osvaldo Salas
Förvaltningshögskolan Makroekonomi Osvaldo Salas
Presskonferens 5 december 2012 Arbetsmarknadsutsikterna Hösten 2012 Tord Strannefors.
Internationell Ekonomi
KONJUNKTURLÄGET 19 december 2012 Jesper Hansson. Sammanfattning BNP faller fjärde kvartalet Återhämtning inleds mot slutet av 2013 Arbetslösheten stiger.
KONJUNKTURBAROMETERN 28 juli 2011 ROGER KNUDSEN. KONJUNKTURBAROMETERN 28 juli 2011 ROGER KNUDSEN Innehåll Barometerindikatorn Konjunkturbarometern Företag.
KONJUNKTURBAROMETERN 29 okt 2008 ROGER KNUDSEN. KONJUNKTURBAROMETERN 29 okt 2008 ROGER KNUDSEN Innehåll Barometerindikatorn Konjunkturbarometern Företag.
KONJUNKTURLÄGET 31 augusti 2011 Jesper Hansson. Sammanfattning Återhämtningen tar en paus Även Sverige påverkas – arbetslösheten planar ut Förutsätter.
Penningpolitisk uppföljning April Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
Föreläsning 12 Sammanfattning
Föreläsning 9 Förväntningar och stabiliseringspolitik
Blanchard kapitel 20 Växelkurser, räntor och BNP
Karolinska Institutet, studentundersökning Studentundersökning på Karolinska Institutet HT 2013.
Bastugatan 2. Box S Stockholm. Blad 1 Läsarundersökning Maskinentreprenören 2007.
Enkätresultat för Grundskolan Elever 2014 Skola:Hällby skola.
Robert Gidehag & Jonas Arnberg. Studiens frågeställningar Övergripande: Är den svenska alkoholpolitiken effektiv på 2000-talet?
Avgiftsstudie Nils Holgersson år 2007 Bild 1 Baserat på rapportversion
1 Vänsterskolan Debattartiklar. 2 Aktuell krok 3 Aktuella krokar 1. Direkt krok.
1 Figur 1.1 Utveckling av Sveriges BNP per invånare under perioden 1990–2010 jämfört med OECD och ett genomsnitt för de sex närmaste konkurrentländerna.
Från Gotland på kvällen (tågtider enligt 2007) 18:28 19:03 19:41 19:32 20:32 20:53 21:19 18:30 20:32 19:06 19:54 19:58 20:22 19:01 21:40 20:44 23:37 20:11.
Arbetspensionssystemet i bilder Bildserie med centrala uppgifter om arbetspensionssystemet och dess funktion
Det aktuella ekonomiska läget Jönköping mars 2009 Vice Riksbankschef Svante Öberg.
Presskonferens 11 juni 2014 Arbetsmarknadsutsikterna Våren 2014 Tord Strannefors.
Ekonomirapporten. April 2014
TÄNK PÅ ETT HELTAL MELLAN 1-50
Lönebildningsteorier
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 september 2012.
/hp Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2013 Övriga utgifter 0,81 md € Investeringar 4,70 md € Övr. verksamhetskostn. 0,79.
KONJUNKTURLÄGET 26 augusti 2009 Kerstin Hallsten.
Kouzlo starých časů… Letadla Pár foteček pro vzpomínku na dávné doby, tak hezké snění… M.K. 1 I Norrköping får man inte.
1 PROGNOSMODELLENS RESULTAT I BILDER Jouko Kinnunen & Richard Palmer 10 mars 2006.
Blanchard kapitel Växelkurser, räntor och BNP
1(31) Ett omdiskuterat ämne. Vad är det som händer? 2.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 18 december 2014 Konjunkturläget, december 2014.
Arbetspensionssystemet i bilder Bildserie med centrala uppgifter om arbetspensionssystemet och dess funktion
Arbetsmarknad, lönebildning och penningpolitik SIMRA 23 november 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
KONJUNKTURLÄGET 19 december 2008 Urban Hansson Brusewitz.
Underlag för utvärdering av penningpolitiken –
Varför beter sig ekonomin som en berg- och dalbana?
1 Kursens Mål Allmänbildning “Att kunna läsa tidningarnas ekonomisidor etc.” Att lära ut redskap (modeller) som kan användas för att göra en självständig.
Förskoleenkät Föräldrar 2012 Förskoleenkät – Föräldrar Enhet:Hattmakarns förskola.
Den långsiktiga modellen-tillväxt Tillväxttaktens betydelse: Ex1. Antag att real BNP i Sverige växer med 1.5% i 40 år BNP = (1.015)^40= 1.8 ggr BNP idag.
Bild 1 Prognos för länets arbetsmarknad Stefan Tjb.
Penningpolitisk rapport februari Kraftig försämring av konjunkturen – reporäntan sänks till 1 procent Återhämtning inleds 2010 Osäkerheten stor.
Min syn på penningpolitiken Handelsbanken 18 mars 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
Blanchard kapitel 10 Penningmängd, inflation och sysselsättning
Föreläsning 3 Varu och penningmarknaderna tillsammans IS-LM modellen
Föreläsning 11 Växelkurser, räntor och BNP
Makroekonomi med tillämpningar Föreläsning 1
Vice riksbankschef Martin Flodén Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid SEB, Västerås 7 oktober 2015.
1 Makroekonomi med tillämpningar Föreläsning 7: Penningmängd, Inflation och Sysselsättning.
K9: sid. 1 Kapitel 9 Phillipskurvan, jämviktsarbetslösheten och inflationen   IDAG:   Arbetslöshet, priser och inflation.   Phillips-kurvan – en.
K10: sid. 1 Kapitel 10 Inflation, penningmängdens tillväxt och realränta Effekter av penningpolitik. Tre samband: Phillipskurvan, liksom som tidigare 
K1: sid. 1. K1: sid. 2 Kapitel 1 Översikt Huvudbok Makroekonomi   Blanchard: Calmfors, Flam, Hassler och Krusell Seminarier   Kompendium doktrinhistoria.
K6: sid. 1 Kapitel 6 Produktion, ränta och växelkurs Vad händer med jämvikten om inhemsk eller utländsk efterfrågan påverkas? Vi börjar med en motsvarighet.
Ekonomisk utveckling & Samhällsekonomiska målen
Ekonomisk tillväxt Produktion och levnadsstandard
Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet
Presentationens avskrift:

Makroekonomi med tillämpningar Föreläsning 1 Huvudlärare: John Hassler. www.hassler.se john@hassler.se mejllista. Skicka texten SUBSCRIBE amakro till mailinglists@hassler-j.iies.su.se. Bekräfta sedan. Litteraturen Examinering Praktiskt Idag En kort översikt av världens makroekonomi (Kapitel 1). En kort översikt av de viktigaste begreppen i makroekonomi (Kapitel 2).

Vad är makroekonomi? Hur hela ekonomier fungerar (nationer, regioner eller hela världen). Variabler: inkomster, produktion, konsumtion, investeringar, arbetslöshet, ränta, växelkurs och prisnivå – de makroekonomiska aggregaten. Är det skillnad på makro och mikroekonomi? I traditionell teori, ja. Efter den neoklassiska revolutionen, nej! Heterogenitet – fördelningsfrågor. Allmän jämvikt Dubbelriktade (cirkulära) orsakssamband. Ex: Produktion  Sysselsättning  Inkomster  Efterfrågan  Produktion

Några distinktioner Teori – verklighet Positiv – Normativ En teori eller en modell är som en guidebok, hjälper till att skapa en bild av verkligheten. Modell  verklighet. Positiv – Normativ Hur det faktiskt är – positiv teori. Hur det borde vara, givet vissa grundläggande mål – normativ teori. Exogena – endogena variabler. En modell förenklar genom att ta vissa faktorer som givna (exogena) medan andra försöker förklaras inom modellen (endogena).

USA år 2002 Befolkn: 290 miljoner BNP: 10 000 miljarder US$ BNP/cap: 37 000 US$

EU 2001 Befolkn: 370 miljoner BNP: 9 000 miljarder Euro BNP/cap: 24 000 Euro

USA, Sverige och USA BNP-tillväxt USA 3,5 3,7 3,8 0,3 2,4 2,3 1960-2000 1992-2000 2000 2001 2002 2003 BNP-tillväxt USA 3,5 3,7 3,8 0,3 2,4 2,3 BNP-tillväxt EU 3,1 2,1 3,6 1,6 1,1 0,9 BNP-tillväxt Sverige 2,7 4,4 1,9 1,3

USA, Sverige och USA BNP-tillväxt USA 3,5 3,7 3,8 0,3 2,4 2,3 1960-2000 1992-2000 2000 2001 2002 2003 BNP-tillväxt USA 3,5 3,7 3,8 0,3 2,4 2,3 BNP-tillväxt EU 3,1 2,1 3,6 1,6 1,1 0,9 BNP-tillväxt Sverige 2,7 4,4 1,9 1,3 Arbetslöshet USA 6 5 4,0 4,8 6,2 6,0 Arbetslöshet EU 7 10 8,1 7,8 8,0 Arbetslöshet Sv, 4,7 4

USA, Sverige och USA BNP-tillväxt USA 3,5 3,7 3,8 0,3 2,4 2,3 1960-2000 1992-2000 2000 2001 2002 2003 BNP-tillväxt USA 3,5 3,7 3,8 0,3 2,4 2,3 BNP-tillväxt EU 3,1 2,1 3,6 1,6 1,1 0,9 BNP-tillväxt Sverige 2,7 4,4 1,9 1,3 Arbetslöshet USA 6 5 4,0 4,8 6,2 6,0 Arbetslöshet EU 7 10 8,1 7,8 8,0 Arbetslöshet Sv, 4,7 4 Inflation USA 2 1,2 Inflation EU 1,5 2,5 2,2 Inflation Sverige 2,6

Produktivitet i Europa/USA Be, De, Fi, Fr, It, Ne, No, SB, Sv, Sch, Ty, Ös, Gordon, 2002. Output per capita Output per timme

Produktivitet i USA

70-regeln Om något har tillväxttakt på x% per år. Hur lång tid tar det innan det fördubblas? Svar:ungefärligen 70/x år. Vid en tillväxttakt på 1% per år sker en fördubbling på 70 år. På samma tid sker en 4 dubbling vid 2% och en åttadubbling vid 3%. Sverige och Japan hade högst tillväxttakt i världen 1870-1970.

USA under de senaste 10 åren Ekonomiskt sett, var perioden 1992-2000 en av de bästa på länge. Nio år med positiv tillväxt Ökande sysselsättning och fallande arbetslöshet. Trots detta fanns inga tendenser till ökande inflation. The new economy. Betydande del av ökningen i produktivitet kan hänföras till ITC användning. Efter 2000 har ekonomin sett sämre ut. Låg tillväxt. Dubbla underskott, bytesbalans och offentligt underskott. Ökande arbetslöshet. Nu verkar en vändning stå för dörren. Högsta kvartalstillväxt på mycket länge senaste kvartalet. Fallande dollar hjälper USA.

EU under de senaste 10 åren Sämre ekonomiska resultat i Europa än USA under 90-talet, särskilt efter -95. Lägre tillväxt Lägre produktivitetstillväxt. Svaga tecken till återhämtning, men den starka Euron kan vara ett problem. ITC teknologin har fått mindre genomslag i Europa. Betydligt högre arbetslöshet.

Arbetslöshet i EU och USA Arbetslöshet i USA Arbetslöshet i EU

Arbetslöshet i Sverige

Hur kan den Europeiska arbetslösheten minskas? Arbetslösheten kan förmodligen minskas om arbetslöshetsersättningarna minskas, minimilöner avskaffas där de finns, arbetslösa tvingas flytta, lönesättningen decentraliseras och ökad lönespridning accepteras. Men, alla kan förmodligen inte tjäna på detta, är det värt priset?

Japan, 2000 1-2 Befolkn: 126 miljoner BNP: 5 000 miljarder US$ BNP/cap: 38 000 US$

Japan BNP-tillväxt 5,5 1,2 1.5 0,4 0,2 2,0 Arbetslöshet 3,0 4,7 5,0 1960-2000 1992-2000 2000 2001 2002 2003 BNP-tillväxt 5,5 1,2 1.5 0,4 0,2 2,0 Arbetslöshet 3,0 4,7 5,0 1,1 - Inflation 4,5 -0,1 -1,6 -1,4

Japan Högst tillväxt i världen, tillsammans med Sverige, mellan 1870 och 1970. Tillväxten sedan 1960 5.5%. Japans BNP/capita högre än i USA. Tillväxten 1992 till 2002 bara cirka 1%. Högre arbetslöshet än någonsin. Fallande priser, deflation -> höga realräntor trots att nominalräntan är noll. Stark yen är och har varit ett problem.

En orsak till Japans problem Japanska aktieindexet 1980-2000

Kan Japan komma tillbaka? Japanska centralbanken har sänkt räntan till 0. Regeringen har försökt stimulera efterfrågan. Hittills utan påtagliga effekter. Stora strukturella problem i Japan. Banker med dålig utlåningsstock kan inte låna till bra nya investeringar. Kanske syns ljuset i tunneln.

Hitta data OECD IMF Konjunkturinstitutet Riksbanken SCB

Kapitel 2 De viktigaste makroekonomiska variablerna och sambandet mellan dem Vad är BNP, BruttoNationalProdukt (”GDP” Gross Domestic Product eller ”Output”)? Vad är och hur mäts inflation? Vad är och hur mäts arbetslöshet? Vad bestämmer dessa variabler på kort, medelfristig och lång sikt?

Tre olika tillvägagångssätt att mäta och definiera BNP som alla ger samma resultat BNP är värdet av alla varor som produceras för slutlig användning under en viss tidsperiod inom en viss nation eller region. En slutlig vara (a final good) är avsedd för slutlig konsumtion eller investering, t.ex. en hamburgare eller en verkstadsmaskin. En intermediär vara alt. insatsvara (intermediate good) används som insats för produktion av andra varor (t.ex, bagaren som säljer hamburgerbrödet). Om BNP inkluderade intermediära varor räknades in i BNP skulle det bli dubbelräkning. BNP skulle bero på om varor produceras i flera led i flera företag eller i ett och samma företag.

Tre olika tillvägagångssätt att mäta och definiera BNP som alla ger samma resultat BNP är summan av allt förädlingsvärde producerat under en viss tidsperiod inom en viss nation eller region: Förädlingsvärdet är värdet av ett företags produktion minus värdet av de insatsvaror som gått åt.

Tre olika tillvägagångssätt att mäta och definiera BNP som alla ger samma resultat BNP är summan av alla inkomster till arbetskraften och kapital (plus plus mervärdesskatter) under en viss tidsperiod i en viss nation eller region. Table 2-1 BNPs sammansättning i USA (I procent) 1960 2000 Arbetsinkomster 66 65 Kapital inkomster 26 28 Indirekta skatter 8 7

Löneandel av BNP Svensk Tillverkningsindustri

Nominell och Real BNP Nominell BNP är alla varor värderade till deras löpande marknadspris (BNP i löpande priser). Nominell BNP ökar över tiden p.g.a: Det produceras mer varor. Varornas kvalitet förbättras. Allmänna prisnivån ökar. Real BNP konstrueras genom att alla varor värderas till konstanta priser, t.ex. de priser de hade år 2000 (BNP i fasta priser).

Nominell och Real BNP År Antal bilar producerade Löpande pris Nominell BNP 1995 10 $20,000 $200,000 1996 12 $24,000 $288,000 1997 13 $26,000 $338,000 Låt oss använda 1996 års priser för att beräkna BNP År Antal bilar producerade 1996 års pris Real BNP 1995 10 $24,000 $240,000 1996 12 $288,000 1997 13 $312,000 Notera att vi antar att kvaliteten är oförändrad.

Svensk BNP

Svensk BNP Under perioden har; Nominell BNP har 30-dubblats (20 dubblats i USA). Real BNP har 3-dubblats (4-dubblats i USA). Prisnivån har 10-dubblats (5-dubblats i USA).

Konjunkturer BNP tillväxttakten är lika med: När BNP växer snabbare än normalt har vi konjunkturuppgång (expansion). När BNP växer långsammare än normalt har vi konjunkturnedgång (recession). En särskilt lång period med låg tillväxt kallas depression.

Andra centrala makro- ekonomiska variabler BNP är kanske den viktigaste makroekonomiska variabeln. Men två andra variabler är nästan lika viktiga: Arbetslöshet (sysselsättning) Inflation

Arbetslösheten ”I arbetskraften” (labor force) = anställda + arbetslösa L = N + U Arbetslöshet: Bara de som aktivt söker efter arbete räknas som arbetslösa. Andra som inte har jobb räknas som ”ej i arbetskraften”.

Individer 16-64 ej i arbete som andel av arbetskraften 0.05 0.1 0.15 0.2 0.25 0.3 0.35 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1997 2000 Arbetslösa Frånvarande. Ej i arbets-kraften Källa: AKU SCB

Arbetslöshet och BNP-tillväxt Okun’s lag Förändringar i arbetslösheten tenderar att samvariera med förändringar BNP-tillväxttakten

Förändring i arbetslöshet och tillväxttakt, USA, 1960-2000 Hög (låg) tillväxttakt i BNP typiskt associerad med fallande (ökande) arbetslöshet.

Inflation Inflation är en generell och ihållande uppgång i priserna på varor och tjänster. Deflation är en generell och ihållande nedgång i priserna på varor och tjänster

BNP-deflatorn BNP deflatorn är ett index — satt till 100 för ett visst basår. Ett vanligt mått på inflation är förändringstakten i BNP deflatorn. Nominell BNP är lika med BNP deflatorn gånger real BNP:

Konsumentprisindex BNP-deflatorn mäter hur priserna på produktionen (BNP) förändras. Konsument-prisindex (KPI, CPI) fokuserar istället på vad som konsumeras. Levnadskostnader. KPI och BNP deflatorn rör sig åt samma håll för det mesta. Olika varianter på KPI för diverse speciella syften.

KPI och BNP-deflator i USA

Inflation och arbetslöshet Phillips kurvan En relation mellan arbets-löshet och inflation.

Arbetslöshet och förändringar i USAs inflationstakt, 1970-2000 När arbetslösheten är låg (hög) tenderar inflationen att stiga (falla).

Hur bestäms BNP? Kursen i (superkort) sammanfattning BNP bestäms: på kort sikt (upp till ett par års sikt) huvudsakligen av efterfrågan på varor och tjänster, på medelfristig sikt (storleksordningen 5-15 år) huvudsakligen av teknologi, företagsorganisation och struktur, kapitalstockens storlek, och mängden arbetskraft, och på lång sikt (flera decennier eller mer) huvudsakligen av mer grundläggande faktorer som utbildning, forskning, sparande och politisk stabilitet.

Bokens organisation