Seminarium i skadeståndsrätt 4: Jämkning och det allmännas ansvar Mårten Schultz marten.schultz@juridicum.su.se www.juridicum.su.se/user/masc www.martenschultz.wordpress.com
Exempel i lagstiftningen Jämkning Exempel i lagstiftningen Särskilda regeln om unga i SkL 2:4. Skadeståndsskyldighet för personer under 18 år. Notera förarbetena – restriktiv tillämpning avseende personer mellan 15-18 år. Enbart för culpaansvar (se Hellner 15.2). Föreligger ansvarsförsäkring sker i princip ej jämkning. Psykiskt störda i SkL 2:5 Jämkning för det allmänna och principaler enligt SkL 3:6
Medvållanderegeln i SkL 6:1 Jämkning Medvållanderegeln i SkL 6:1 Vid personskada om uppsåtligt eller grovt vårdslöst medverkande. (1 st). Grovt vårdslöst – en betydande nonchalans och hänsynslöshet. Skall vara av ”mycket allvarligt slag”. Notera den särskilda regeln om personskada lett till döden (första st., sista men.): Självmördare Vid sak- och förmögenhetsskada ingen inskränkning till grov vårdslöshet. Jämkning skall ske efter vad som är skäligt med hänsyn till graden av vållande på båda sidor och omständigheterna i övrigt.
Allmänna jämkningsregeln i SkL 6:2 Oskäligt betungande för den skadestånds-skyldige, kan jämkas efter vad som är skäligt Ansvarsförsäkring utesluter i princip jämkning men även om skadevållaren borde haft ansvarsförsäkring kan jämkning på den grunden vara utesluten.
Jämkning Särskilda regler 36 § avtalslagen: Kontraktuellt skadestånd Compensatio Lucri Cum Damno (Egentligen inte en jämkningsregel men kan ge samma effekt. Snarast en obehörig vinst-regel. Jmf ExprL 2:4)
Det allmännas skadeståndsansvar
Allmänt om det allmännas ansvar En viktig förändring gentemot tidigare i 1972 års lag var att “det allmänna” enligt de nya reglerna kunde ådraga sig skadeståndsansvar, vilket skiljde sig mot tidigare. Notera: Skadestånd för det allmänna kan följa även enligt andra normer: Europakonventionen, EG-rätten. Vad är ”det allmänna”? Stat och kommun, osv. Svåra gränsdragningar – förv.rätten Vid privaträttslig verksamhet svarar det allmänna (huvudsakligen) enligt 2:1 (eller 3:1). De särskilda reglerna om det allmännas ansvar som här är intressant gäller myndighetsutövning.
Ansvarsförutsättningar Staten och kommunerna måste ta ansvar för skador som orsakats genom culpös myndighetsutövning. Vad är myndighetsutövning? Enl. prop: Beslut eller åtgärder som ytterst är uttryck för samhällets maktbefogenheter eller, för att använda ett mer ålderdomligt uttryck, den statliga överhögheten över medborgarna i deras egenskap av samhällsmedlemmar”. Undantag för bl.a. regering, riksdag, SkL 3:7
Culpabedömningen och storleken på skadeståndet Ansvar för om de vållats genom “fel eller försummelse”. Bedömningen härvid sker inte helt efter samma linjer som den vanliga culpa-bedömningen. Skadestånd utgår vid fel eller försummelse även för rena förmögenhetsskador, oavsett brott
Culpabedömningen i praktiken Misstag vid tillämpning av författningar, förbiseende av prejudikat osv. Rättspraxis synes innebära att endast klara misstag leder till skadeståndsskyldighet. Vid tillsättning av tjänst har den myndighet som utlyst tjänsten betydande möjligheter att fritt bedöma kvalifikationerna, så länge bedömningen sker i enlighet med författningar.
Culpabedömningen i praktiken Vid tillståndsbeslut som grundat sig på kontroll av faktiska förhållanden blir avgörande för skadeståndsskyldighet om kontrollerna motsvarat de allmänna krav man kan ställa. Fel vid omhändertagande av egendom är lite speciellt. Se vidare i Hellner.
Det allmännas skadeståndsansvar för felaktiga råd etc Genom en tämligen färsk lagändring (trädde i kraft 1999) kan ansvar utgå enligt SkL 3:3 för ren förmögenhetsskada som orsakats av myndighetens fel eller försummelse vid lämnande av upplysningar eller råd om det finns särskilda skäl. En längre tendens har varit att låta myndigheter i allt högre grad bli skadeståndsskyldiga pga felaktiga upplysningar
Några särskilda frågor Vart vänder man sig med ett ersättningsanspråk mot det allmänna? I första hand till JK, därefter domstol. Vilken “myndighet” svarar? Enligt lagtexten följer att stat eller kommun svarar för fel eller försummelser i samband med myndighetsutövning för vilken stat eller kommunen svarar (3:2).
Några särskilda lagar Lagen 1998:715 om ersättning vid frihetsberövanden Lagen 1992:1528 om offentlig upphandling (LOU) Brottskadelagen (1978:413) [Europakonventionen. (Se SFS 1994:1219, under RF 2:23 i lagboken) ]