Aktuellt om multiresistenta bakterier i Östergötland

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
MRSA - zoonos Ny kunskap om spridning
Advertisements

Blododlingsfynd med resistensdata, VLL
Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg
Årsmöte undersköterskor hud
Mål med Stramas förslag till åtgärdsprogram
Hud- och mjukdelsinfektion ,
Antibiotikas verkningsmekanismer och resistensmekanismer
Emma, 78 år.
Hur hantera resistenta bakterier i Primärvården?
Att bota infektioner - även i framtiden
spelar det någon roll för vårdrelaterade infektioner?
Epidemiologi, definition, detektionsmetoder
Hur hanterar vi dem i sjukvården?
Resistent smitta blev start för bättre hygien
Vårdrelaterade infektioner
BHV dagen maj 2012 Smittskyddsenheten i Norrbotten Ann-Marie Cylvén
Torbjörn Söderström utvecklingsdirektör Akademiska Sjukhuset
Antibiotikaresistenta bakterier Hur är läget? Vad kan vi göra?
Antibiotikaval Norrman / Pikwer ©
Multiresistenta bakterier i vården
ESBL (Extended Spectrum Betalactamase) producerande bakterier
Hur förvärvas resistensgener? Betydelse av resistensmekanism
Människa och mikrober Smitta Antibiotikaresistens
Multiresistenta bakterier
- en oundviklig konsekvens av antibiotikabehandling
Antalet smittade i samhället utomlands har ökat
Vad är vårdhygien? Vad är VRI? Medel för att förebygga VRI
Att bota infektioner - även i framtiden
Antibiotikaresistenta bakterier
Särskilda boendens antibiotikaanvändning SANT-studien
Välkomna! Strama Smittskyddsinstitutet Socialstyrelsen
Regional STRAMAdag 13 okt 2004 Eva Melander
Förekomst av bakterier och antibiotikaresistens vid kroniska sår
ESBL Hur är läget? Vad görs?
Vårdrelaterade infektioner och antibiotikaresistens kan begränsas
Vårdrelaterade infektioner och antibiotikaresistens kan begränsas! Göteborg 8 april 2008 Ett samarrangemang mellan Strama Västra Götaland Smittskyddsinstitutet.
Krav på inrättningar/verksamheter särskilda boenden
ESBL i systeminfektioner
Medicinska och ekonomiska konsekvenser av antibiotikaresistens
TÄNK PÅ ETT HELTAL MELLAN 1-50
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
Kan kampen mot antibiotikaresistens vinnas?
Infektionsproblem på intensiven Bengt Gårdlund,
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
MRSA 2014 Statistik Smittskyddsenehten, , Karin Strand.
Förslag till åtgärdsprogram Vårdhygieniska aspekter SMI, nov 2007 ESBL-bildande gramnegativa tarmbakterier Tinna Åhrén Infektionshygien Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Nätverk Vårdhygien Nordöstra Skåne
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
Uppföljning av CVK spetsodlingar Länssjukhuset Ryhov Fredrik Hammarskjöld.
är en oundviklig konsekvens av antibiotikabehandling
Kommentar: För en tid sedan kom ett SkaS övergripande PM med riktlinjer för basala hygienrutiner och arbetskläder. I det står det att, text som bild… Kommentar:
Akademiska sjukhuset.
Antibiotikabehandling på MSE Hur gör vi? Hur borde vi göra? Göran Stenlund Inf klin 2010.
Antibiotikaresistens orsaker – konsekvenser - åtgärder Eva Gustafsson Smittskydd Skåne AT-dagen 6 oktober 2010.
Antibiotikabehandling
Naglar och VRI.
Hud- och mjukdelsinfektioner
Smittvägar i sjukvården Hur kan vi förhindra smitta i sjukvården?
Antibiotikaresistens
Hur kan vi bemöta den ökande antibiotikaresistensen?
MRB, CD, Calici och influensa
Antibiotikaresistenta bakterier - i vår vardag
MRB.
Smittskydd vårdhygien
MRB-statistik för Eventuella frågor eller kommentarer:
Mål med Stramas förslag till åtgärdsprogram
Andreas Lägermo, Strama-koordinator
Vinterkräksjuka/calici
Presentationens avskrift:

Aktuellt om multiresistenta bakterier i Östergötland VT-2010 Annika Samuelsson Hygienöverläkare Vårdhygien Östergötland

Normalflora 5x109 Människor på jorden 1014 Bakterieceller i en människokropp.

Hudflora. Stafylokocker –Koagulas negativa stafylokocker (KNS), stafylokockus aureus (25%) Corynebakterier Propionebekterier Candida

Bild: Anita Antonsson-Schüts

Munflora. Streptokocker Stafylokocker Neisseria Moraxella Jästsvampar mm

Tarmfloran Anaeroba tarmbakterier dominerar: Bacteroides, Fusobakterier, Clostridier mm Aerobabakterier: E.coli, klebsiella, enterobakter, alfastreptokocker, enterokocker. Jästsvamp

Multiresitens Antibiotikaresistens i sådan grad att etablerade antibiotika inte kan användas vid behandling eller som profylax.

Multiresitensta bakterier MRB Methicillinresistenta Stafylococcus aureus (MRSA) Vancomycinresistenta enterokocker (VRE) Multiresistenta gramnegativa stavar (t ex tarmbakterier med ESBL) Handlingsplan finns på LISA

MRSA Meticillin Resistenta Stafylokockus Aureus Meticillin är ett antibiotika med effekt mot Stafylococcus aureus. Det används ej längre, men beteckningen meticillinresistent lever kvar. Mutation i PBP2 Medför resistens mot betalaktam antibiotika. Kodas för i Mec A genen.

MRSA Resistens mot de vanligast använda antibiotika så som Heracillin®, Ekvacillin®, Zinacef®, Tienam® mfl. MRSA bär ofta även på andra resistens gener vilket ger multiresistens.

MRSA riskfaktorer. Sår/hudlesion eller eksem KAD, suprapubis KAD Urostomi, nefrostomi Drän, trachestomi, tarmstomi

Statisitk från smittskyddsinstituet

MRSA 2005-12-31 Totalt 108 (51 ursprung från inf) (12 personal) 15/8 - 5/12: 72 Stam t149: 47 varav 7 personal Neonatal US: 2 + 1 anhörig Övriga: 23 varav 2 personal

Akut mott ViN Med 1 A Akut ViN 20/8 Man -28 21/8 Man -24 29/8 -49 + 4 st (1 personal) bensår abscess grav hudsjd. 16-21/8 5/8-5/9 13-16/8 Med 1 Rehab ViN 7 st (3 personal) 16/8 Hud inf 44 US 29/8 Kvinna -49 15 st (3 personal + anhörig) grav hudsjd. Hud-Behandling US Geriatrik US Lungmed US 4 st 2 st 3 st HIA LiM, Avd 78, Reumatolog, Vårdcentral, Hud mott ViN, Inf 20 ViN

MRSA kostnad Östergötland 2005 9.4 milj (7.3 milj för odlingar) 2006 17.2 milj (8.6 milj för odlingar) 2007 tom sept 11.6 milj (4.3milj för odlingar) Totalt 38 292 982 kronor Källa: Barbro Isaksson Hygienöverläkare Vårdhygien Östergötland

Behandlingskostnad per dygn/10 dgr Isoxazolylpc 100:-/1 000:- T Linezolid 2 200:-/22 000:- Vancomycin 460:-/4 600:-

När vi får spridning av MRSA är det ett mått på att vården inte fungerar: handhygien och rock försummas trängsel underbemanning otränad personal, alla kategorier

Källa: Karin Strand Smittskydds- sköterska: Smittskydds enheten Östergötland

Källa: Karin Strand Smittskydds- sköterska: Smittskydds enheten Östergötland

Exempel från EARSS websida

Extended Spectrum Beta-Lactamases :ESBL Samlingsnamn för en grupp bakteriella enzymer som ger nedsatt känslighet för många vanliga antibiotika (t.ex. cefuroxim och cefotaxim) Återfinns framförallt hos gram- negativa tarmbakterier som t.ex. E-coli, klebsiella och enterobacter

ESBL fortsättning…. ESBL-stammar kan sprida sina resistensgener till andra bakteriestammar såväl inom som över artgränserna Riskfaktorer: nyligen avslutad eller pågående antibiotikabehandling (framför allt cefalosporiner och kinoloner), svår sjukdom och sjukhusvistelse. Utlandsvistelse

Statistik från smittskyddsinstitutet

Källa: Karin Strand Smittskydds- sköterska: Smittskydds enheten Östergötland

Källa: Karin Strand Smittskydds- sköterska: Smittskydds enheten Östergötland

Vancomycin Resistenta Enterkocker. VRE Enterokocker är vanligen relativt svårbehandlade bakterier som naturligt är resistenta mot många antibiotika Van A och Van B gener. Kan spridas mellan olika bakteriestammar och utgör därför en större risk för sjukvården och patienterna.

Sedan 2 år pågår en anhopning av VRE i Stockholm. Patienter som har vårdats på Huddinge sjukhus och Karolinska universitetssjukhuset under 2008 och 2009 ska kontrollodlas avseende VRE och dessa screeningodlingar ska pågå tills vidare.

Mikroorganismer smittar oavsett om vi känner till dem eller inte.

Mikroorganismer smittar oavsett om de är multiresistenta eller inte.

Basala hygienrutiner För att förhindra smitta från patient till personal och från personal till patient (direkt kontaktsmitta) mellan patienter, via personalens händer och kläder (indirekt kontaktsmitta)

Medicinska skäl avgör var patienten ska vårdas!!! Man får inte avstå medicinskt indicerade åtgärdar pga bärarskap av multiresitenta bakterier!

Lokala anvisningar (PM) LISA/Vårdhygien Handlingsplan MRSA  Patient med misstänkt MRSA på akutmottagningen ESBL - Riktlinjer och handläggning av patienter som är infekterade/koloniserade med ESBL-producerande bakterier VRE - handläggning av patient

Vid hög risk för smittspridning Om patienten har hudlesioner såsom eksem, sår, psoriasis, klinisk infektion eller diarré bör patienten isoleras på infektionskliniken om möjligt, i väntan på provsvar.

Vid låg risk för smittspridning Om patienten är helt hudfrisk och inte har sår eller diarré eller klinisk infektion kan patienten vårdas på hemmakliniken. Patienten ska helst vårdas och behandlas på eget rum men behöver inte vara isolerad i väntan på provsvar.

Screening odlingar Personal och studerande Aktivt deltagit i vård på vårdinrättning under de senaste 6 månaderna utanför Sverige ska i samband med (och i vissa fall före) återgång till arbete screeningodlas avseende MRSA Observera! avser endast MRSA

Screening odlingar Personal och studerande fortsättning… Vid kronisk hudsjukdom (t.ex. psoriasis) eller förekomst av andra synliga lesioner på huden (eksem, sår, hörselgångseksem etc.) ska man inte återgå i vårdarbete förrän negativa odlingssvar erhållits. Hudfrisk person kan återgå i tjänst i avvaktan på odlingssvar.

Screening odlingar Personal och studerande fortsättning… OBS! Vid pågående infektion i hudlesioner eller sår (t.ex. infekterat eksem, nagelbandsinfektion) på händer, underarmar eller i ansikte, ska man inte delta i vårdarbete även om negativa odlingssvar erhållits.

Screening odlingar Personal och studerande fortsättning… Personal/studerande som arbetat i Sverige på vårdinrättning med kända problem med MRB ska odlas avseende aktuellt/misstänkt smittämne

Screening odlingar patienter. Patienter som läggs in för sjukhusvård eller söker vård polikliniskt som under de senaste 6 månaderna vårdats/behandlats på vårdinrättning (sjukhus, sjukhem, vårdhem, rehabiliteringsanläggning etc.) utanför Sverige eller behandlats polikliniskt för sår/hudskada utanför Sverige kontrolleras genast för bärarskap av MRB.

Basala Hygien Rutiner