Nyinstitutionella perspektiv inom statsvetenskapen Bo Persson

Det institutionella arvet inom statsvetenskapen Institutionella studier vanliga under 1900-talets första decennier Central fråga: Vilka institutionella strukturer fungerar bäst? Parlamentarism vs presidentialism Maktdelning vs enhetsstat, Ministerstyre vs dualism Dessa kännetecknades ofta av att de var: normativa konstitutionell – legalistisk holistiska och historiska

Statsvetenskapen under efterkrigstiden (1940-70-tal) Starkt påverkad av behaviorism: Beteendeinriktade studier i fokus Inflytelserika inriktningar: Rational choice Systemanalys Marxistisk analys

Nyinstitutionalismen: reaktion mot individorienterad statsvetenskap Organisationsteoretikern David March & statsvetaren Johan P. Olsen (1984) menade att statsvetenskapen var starkt präglat av: Kontextualism Reduktionism Funktionalism Instrumentalism Förfäktade en statsvetenskap som tog större hänsyn till institutionella faktorer

”Bureaucratic agencies, legislative committees, and appellate courts are arenas for contending social forces, but they are also collections of standard operating procedures and structures that define and defend values, norms, interests, identities, and beliefs” (March & Olsen 1989, s. 17)

Nyinstitutionalism: tre huvudinriktningar Rational Choice-inriktad nyinstitutionalism Sociologisk nyinstitutionalism (närbesläktad: normativ NI) Historisk nyinstitutionalism

Rational Choice NI (RCI): grundläggande antaganden Grund i ”traditionell” rational choice: Individualism, Givna preferenser, Nyttomaximering och instrumentalism ….men betonar också the rules of the game Institutioner påverkar individers strategier

Vad är institutioner inom RCI? Institutioner är system av regler Oftast formella regler (t.ex konstitutioner eller kontrakt) Typiska empiriska objekt: kommittéväsendet i kongressen, konstitutionella regler ”…rules used by Individuals for determining who and what are included in decision situations, how information is structured, what actions can be taken and in what sequence, and how individual actions will be aggregated into collective decisions…” (Kiser & Ostrom 1982, s. 179)

Institutioners funktion och överlevnad inom RCI Minska transaktionskostnader Lösa olika collective action dilemman: allmänningens tragedi, fångarnas dilemma etc. Bildandet av institutioner: av aktörer genom institutionell design Stabila lösningar: Nash equilibrium Förändring: institutioner existerar så länge aktörerna har nytta av dem (funktionalism)

Sociologisk NI Nya lösningar anammas inte beroende på effektivitet, utan är uttryck för kulturella, symboliska rutiner och ceremonier Betonar legitimitet istället för effektivitet, vikten av myter och symboler Institutioner påverkar inte bara individers strategier, utan även dess preferenser och tom identiteter (meningsskapande) Inom statsvetenskapen: March & Olsen centrala frontfigurer

Aktörers handlande: Lämplighetens logik kontra konsekvenslogiken Lämplighetslogik Vilka är mina alternativ Vilka är mina värderingar/preferenser? Vilka konsekvenser får de olika alternativen för mina värderingar/preferenser? Välj alternativet som maximerar nyttan. Vilken typ av situation befinner jag mig i? Vem är jag? Hur lämplig är olika handlingar för mig i denna situation? Gör vad som är mest lämpligt/passande (appropriate).

Institutioner och institutionell förändring inom SI Bred definition: regler och normer, men också rutiner, konventioner, roller, modeller, recept etc. Betonar inte bara normativa aspekter utan även kognitiva Gränsen mellan institutionella och kulturella aspekter oskarp Hur sker institutionell förändring? Dynamisk interaktion mellan institutioner och individers tolkning

Har organisationer dubbelmoral…? Förvaltningar vill uppfattas som effektiva, rationella, rättvisa och anpassar sig därför till sin ”institutionella omgivning” Men procedurer och strukturer som uppfattas som legitima uppfattas inte alltid som effektiva Resultat: förvaltningar bygger upp parallella strukturer När skillnaderna och spänningarna blir för stora: institutionell kris. Leder till öppningar för mer omfattande förändringar

Alice frågade, ”Kan du vara snäll och säga mig vilken väg jag skall gå Alice frågade, ”Kan du vara snäll och säga mig vilken väg jag skall gå?” ”Det beror ganska mycket på vart du vill komma”, sa katten. ”Det spelar ingen roll…”, sa Alice. ”Då spelar det inte heller roll vilken väg du går”, sa katten. ”…bara jag kommer någonstans” sa Alice som en förklaring ”Åh, det gör du säkert” sa Katten, ”bara du går tillräckligt långt.” (Carroll 1870)

Historisk NI Grund i statsteori och nymarxistisk teori Kritik mot intresse-inriktade förklaringsansatser Institutioner filtrerar beslutsprocesser och präglar därmed utfall Främst ett perspektiv inom jämförande politik och ekonomi: Ofta fokus på institutioners betydelse för skillnader i nationella policys Påverkar både strategier och preferenser (eklektisk ansats)

Historisk nyinstitutionalism Utvecklades utifrån kritiken mot marxistiska och pluralistiska förklaringar av politisk förändring Fokus på institutioners betydelse för skillnader politikutveckling på nationell nivå Betonar särskilt att förändring är stigberoende och vikten av formativa moment Vikten av idéer: politik institutionaliserats kring paradigm

Institutioner i HI “formal rules, compliance procedures and customary practices that structure the relationship between individuals in the polity and economy” (Hall 1993, p. 96).

Vad är institutioner inom HI? ”formal or informal procedures, routines, norms and conventions embedded in the organizational structure of the polity or political economy” (Hall & Taylor 1996) Bred definition, formella och informella aspekter, kopplade till det politiska systemets organisation

Institutionell stabilitet: Stigberoende processer Bred definition: ”…what happened at an earlier point in time will affect the possible outcomes of a sequence of events occurring at a later point in time” Smal definition: ”…once a country or region has started down a track, the costs of reversal are very high…” QWERTY, ett långsamt men överlevande tangentbord. Jfr inlåsningen med pay-as-you-go pensioner. Vilka mekanismer skapar spårbundenhet i politiken?

Faktorer som tenderar att gynna en ”Stigande avkastning” Stora initiala kostnader Inlärningseffekter Koordinationseffekter Anpassning av framtida förväntningar

Institutionell fröändring: Kritiska händelser och formativa moment Punkterade ekvilibrium: Kriser leder till mer abrupt institutionell förändring Orsaker kan sökas i förändringar i institutionernas omgivning Formativa moment: Tidpunkter då institutionella lösningar formas Avgörande överenskommelser som på verkar politiken under lång tid

Inlåsningseffekter och strategiskt agerande: Fallet Arbetslöshetsförsäkring (Rothstein 1992) Ghent-system eller obligatoriskt system? Val av Ghent-system ledde över tid till starkare fackföreningar Systemet skapade en ”inlåsning”, en institutionell struktur som var svår att ändra Bo Rothstein visar att beslutet om Ghent-systemet i Sverige inte enbart var ett resultat av en stark arbetarrörelse utan också av strategiskt handlande Dessutom: det nya systemet påverkade aktörernas ”identiteter”