Varuinformationsblad Hälso- eller miljöfarliga kemiska produkter för yrkesmässig verksamhet. Görs vanligen av tillverkaren, och vidarebefordras av leverantören. Skall finnas tillgänglig på arbetsplatsen (arbetsgivarens skyldighet). Information för alla kategorier. Se s. 7:16 ff. Kunskap minskar risken. Känner man farorna är arbetet mindre farligt

S 7:1-2 Farlighet ett ämnes inneboende möjlighet att skada människa eller miljö. Farligheten är endast beroende av ett ämnes egenskaper. Risk sannolikheten för att skada skall uppkomma och skadans möjliga omfattning. För att skada skall uppkomma krävs att människa eller miljö utsätts för ämnet i tillräckligt stor omfattning (här kommer t ex mängd, koncentration, exponeringsfrekvens, exponeringstid och hur ämnet tillförs, in).

Gift Toxikologi Ekotoxikologi Skadligt redan i små mängder Läran om gifter och gifteffekter Ekotoxikologi Läran om hur gifter uppför sig i ekosystemen, t ex påverkar dem, och sprids.

De 15 Nationella miljökvalitetsmålen Frisk luft Grundvatten av god kvalitet Levande sjöar och vattendrag Myllrande våtmarker Hav i balans, levande kust och skärgård Ingen övergödning . Bara naturlig försurning Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Giftfri miljö Säker strålmiljö Skyddande ozonskikt Begränsad klimatpåverkan

Miljöbalken mm Miljömål (”svävar över balken”): S 18:1 Giftfri miljö. Utsläpp och läckage av farliga ämnen ska ha upphört till 2025. (!!) I balken finns bl a: * Allmänna hänsynsregler: S 18:3-4 Kunskapskravet. Utövaren av verksamheten är skyldig att skaffa sig den kunskap som behövs “för att skydda människors hälsa och miljön”. Försiktighetsprincipen. Redan risken för skador och olägenheter medför en skyldighet att vidta åtgärder. Produktvalsprincipen. Finns det ett hälso- eller miljövänligare alternativ till en kemisk produkt eller bioteknisk organism och som har fullgod funktion, så skall detta alternativ användas (den gamla utbytespricipen eller substitutionsprincipen).

Miljöbalken innehåller även kemikalielagstiftningen, med bl a krav på produktinformation. Arbetsmiljölagen via AFS, flera föreskrifter.

De Fjorton hoten mot miljön (enligt naturvårdsverket) 1. Klimatpåverkande gaser 2. Utunning av ozonskiktet 3. Försurning av mark och vatten 4. Fotokemiska oxidanter (marknära ozon) 5. Tätorternas föroreningar och buller 6. Övergödning av mark och vatten 7. Påverkan genom giftiga metaller 8. Påverkan genom organiska miljögifter 9. Introduktion och spridning av främmande organismer 10. Nyttjande av mark och vatten som produktions- och försörjningsresurs 11.Exploatering av mark och vatten för bebyggelse, anläggningar och infrastruktur 12. Anspråk mot särskilt värdefulla områden 13. Brutna kretslopp, avfall och miljöfarliga restprodukter 14. Strålning S 3:17

Det naturliga stegets systemvillkor 1. Ämnen från jordskorpan får ej systematiskt öka i naturen. (Naturliga halter finns) 2. Ämnen från samhällets produktion får ej öka i naturen. (Inga naturliga halter. Stabila naturfrämmande produkter värst) 3. Det fysiska underlaget för naturens kretslopp och mångfald får inte systematiskt utarmas. 4. En effektiv och rättvis resursomsättning.

Ämnen som är livsnödvändiga hos åtminstone någon organism Flera ”giftiga tungmetaller” finns med

23/5 -00

Naturen är värst

Kronisk förgiftning och kroniska effekter uppkommer efter lång tids exponering (månader, år). Akut förgiftning visar sig snabbt, alltifrån sekunder till dagar. I detta fall avses inte skadans varaktighet.

Upptag Inandning 50-100 m2/<1μm Nedsväljning 10 m2 Upptag genom hud 2 m2, välförsvarat Upptaget varierar mycket mellan olika ämnen Vattenorganismer och växter fungerar annorlunda. Små vattenorganismer uppnår en fördelningsjämvikt med vattnet.

Var hamnar ämnena vid inandning? Grova partiklar impakterar i näshåla och svalg Fina partiklar (<5μm) kan nå lungblåsorna PM 2,5 (i t ex dieselavgaser) mycket otrevliga Starkt vattenlösliga gaser (t ex NH3, HCl) löser sig i de övre luftvägarna Mindre vattenlösliga gaser kan nå lungblåsorna (t ex Cl2, O3)

Lungans försvar Lukt kan varna Impaktion och lösning i de övre luftvägarna Host- och nysreflexer Flimmerhår i luftstrupen transporterar upp slem + föroreningar som fastnat där – sväljes Makrofager i lungan äter partiklar

Upplagring Ämnen som tas upp av blodet går runt på i snitt en minut. Fettlösliga ämnen passerar lätt cellmembranet, och lagras i fettrik vävnad Fettrika organ är: Hjärna Lever Njure M fl

Utsöndring/omvandling Upptag och utsöndring bestämmer mängden i kroppen Njurar: vattenlösliga ämnen Lever: omvandlar fettlösliga ämnen till vattenlösliga, f v b njurar eller tarm. Giftigare ämnen kan bildas! Utandning: endast lättflyktiga ämnen Persistenta lipofila ämnen lagras, utsöndras något med mjölk eller ägg

Samverkan: Synergieffekter: 2+2=5 Additiv effekt: 2+2=4 Antagonistisk effekt: 2+2=3

Samverkanseffekter Synergi: (exempel; behöver inte memoreras) n-hexan och metyletylketon – nervskador Trikloretylen och styren – balanssinnet Tobaksrök och asbest Toluen och högt ljud – hörselskador Additiv effekt: Olika org. lösningsmedel – yrsel, nervskador Antagonistisk effekt: Etanol och metanol

Effekter, några vanliga typer Frätskador Skador på nervsystemet Lever- och njurskador Fosterskador Genetiska skador och cancer Överkänslighet

Allergier Överkänslighet: sjukligt förhöjd känslighet för normala eller låga stimuli. Allergi: överkänslighet som orsakas av en felaktig eller överdriven reaktion i immunsystemet. Olika typer av överkänslighet kan förekomma samtidigt eller samverka

Organiska lösningsmedel Avfettning av huden, vilket ger irritation, och eventuellt eksem. Slemhinneirritation Narkoseffekt-berusning (akut): trötthet, yrsel, medvetslöshet, död, beroende på dos. Ibland akut njurskada vid kraftig exponering. Läker oftast. Kroniska skador på nervsystemet, t ex sämre minne, störd finmotorik, koncentrationssvårigheter (”psykoorganiskt syndrom”). Vissa lösningsmedel kan ge kroniska lever- och/eller njurskador. Leverskador fås t ex av etanol och klorerade kolväten.

Plastkemikalier Reaktiva ämnen Hyperreaktivitet Allergi vid inandning Allergiskt kontakteksem En del cancerframkallande Plasten ofarlig, men restmonomerer kan finnas och avges. Exemplet isocyanater

Miljögifter är främmande för ekosystemet, är kroniskt giftiga. är persistenta (svårnedbrytbara; kan transporteras långt i naturen) anrikas i levande varelser (ofta fettlösliga och följer näringskedjorna)

Bioackumulation Biomagnifikation Anrikning i levande organismer Fettlösliga ämnen som klorerade kolväten tas mycket lätt upp och ackumuleras i organismer. En förutsättning är en viss persistens. Även metaller kan ackumuleras, t ex Pb i ben. Biomagnifikation Anrikning i näringskedjorna. Gäller samma typ av ämnen. Bara ca 10% av födan blir ny biomassa, som kan innehålla det mesta av giftet.

Organiska miljögifter Vanliga effekter Nervskador Cancer Hormoneffekter, vilket kan bidra till Sänkt fertilitet, fosterskador, men även beteenderubbningar, nedsatt immunförsvar och störd ämnesomsättning Synergieffekter?

PCB Förbjöds 1972 Mjukgörare i fogmassor (fasader, isolerglas) Ofta ca 20%. 100-500 ton massor! Mjukgörare i plast, lack, färg. Akrydurgolv. Kondensatorer i maskiner och armaturer. Transformatorolja Rester är farligt avfall

”Dioxiner” Vanligen polyklorerade dibenso-dioxiner eller -furaner. Bildas vid förbränning med klorhaltiga ämnen, klorblekning av pappersmassa, och som biprodukt i viss kemisk industri.

Bromerade flamskyddsmedel T ex PBB, PBDE Ett 70-tal föreningar Ofta höga halter, ibland 30-40% Plaster, isolering, kabel, mattor, textilier Liknar klorerade motsvarigheter Vissa frigörs lätt.

Några andra miljögifter Ftalater Vanliga mjukgörare i plaster, färger, fogmassor, lim Halter upp till 30%, avges lätt Hormonstörningar PAH DDT Nonylfenoletoxylater/nonylfenol Används ofta som komponent i tensider eller skumdämpare Hormonstörande Tennorganiska föreningar Katalysatorer i fogmassor och lim Stabilisatorer i plast Träskydd och båtbottenfärg

PVC Kan bilda dioxiner vid förbränning Extremt mycket tillsatser, som mjukgörare, fyllmedel och stabilisatorer. Tungmetaller, flamskyddsmedel, mjukgörare.

Kvicksilver Bioackumulerande och nervskadande Metylkvicksilver bildas i naturen – mkt giftigt Förbjudet sedan 1993 i nya komponenter Elektriska brytare och reläer, t ex i nivåvakter, reläer, ringklockor mm, termometrar. Vattenlås Komponenterna är farligt avfall 400 kg ”rivs” varje år

Kadmium Ackumuleras i kroppen, tas upp av vissa växter Skadar njurar, ger benskörhet ”Förbjudet” sedan 1982 Batterier, stabilisator och pigment (rött, gult) i plaster, ibland i färg. Förorening i konstgödsel. Kan finnas på beslag och plåt. 10 ton ”rivs” per år.

Bly Blodbrist, nervskador; barn känsliga Lagras i skelettet Skarvar, lödningar, fönster, elledningar stabilisatorer i plast, pigment, batterier, tidigare bensin. Ej ”farligt avfall”!!! 30 000 ton per år

Stoft Pneumokonioser (dammlungor) Silikos och asbestos ger ärrbildning i lungorna – andningssvårigheter Partiklarna äts av och dödar makrofagerna i lungan i en långdragen process, som fortsätter länge. Asbest ger även cancer Metallrökfeber (zink och koppar) – liknar influensa.

Gaser ”Retande” ”Kvävande” Inerta – syrehalten minskar Skadar slemhinnor Vattenlösliga: NH3, HCl, SO2, HCHO Mindre vattenlösliga: NOx, O3, Cl2, fosgen Dessa når lungblåsorna – lungödem, fördröjd effekt ”Kvävande” Förhindrar syretransport eller cellandning CO, HCN, H2S Inerta – syrehalten minskar

Åtgärdstrappan Byt ut (produktvalsprincipen!) Förhindra spridning Personlig skyddsutrustning Information och utbildning minskar faran

Kemikalieinspektionen Begränsningslistan förbud, inskränkn. Observationslistan farligt; se upp! Klassificeringslistan farliga egenskaper Produktregister www.kemi.se

Varuinformationsblad Hälso- eller miljöfarliga kemiska produkter för yrkesmässig verksamhet. Görs vanligen av tillverkaren, och vidarebefordras av leverantören. Skall finnas tillgänglig på arbetsplatsen (arbetsgivarens skyldighet). Information för alla kategorier. Se s. 7:16 ff. Kunskap minskar risken.

Hygieniska gränsvärden (AFS 2000:3) Högsta godtagbara genomsnittshalt i inandningsluften Nivågränsvärde – en arbetsdag (8h) Takgränsvärde – normalt 15 min Korttidsvärde – rekommendation, 15 min

Varför ligga väl under gränsvärdena? Samtidig exponering genom hudupptag Fysisk aktivitet kan flerdubbla upptaget (hur?) Vi vet inte allt Marginal för misstag Ev synergieffekter Individuella skillnader i känslighet. Gränsvärdet är ingen garanti för hälsa.