Basel III – regler för en säkrare banksektor Bankföreningen

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 3 mars 2011.
Advertisements

SNS Konjunkturrådsrapport 2011 Anders Vredin (ordf.) Runar Brännlund Lars Ljungqvist Per Strömberg Arvid Wallgren.
Anm. Streckad linje avser IMF:s prognos oktober 2010.
Finansdepartementet Kapitaltäckning Finansmarknadsminister Peter Norman
Förvaltningen av guld- och valutareserven & Betalningssystemet RIX
För drygt 30 år sedan - i mitten av 70-talet - kostade sjukvården i USA och Sverige mest i världen som andel av BNP - ca 9 %.
Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken
Kapitel 1.
Finansiella kriser och finansiell reglering – tankar efter fem turbulenta år Nationalekonomiska föreningen Stefan Ingves, 13 juni 2012.
Riksbankschef Stefan Ingves 15 mars 2012 Finansiell stabilitet ur ett konsument- perspektiv Finansutskottet.
Det allmänna ekonomiska läget
Finansiell stabilitet
TOBINSKATTEN Ett medel söker sitt mål Finansutskottet Klas Eklund
Finansiell Stabilitet Juni Ökade kreditförluster största risken Svenska banker klarar ökade kreditförluster och är i en internationell jämförelse.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 18 december 2013.
Riksbanken och finansiell stabilitet
Kapitel 12 VALUTAMARKNADEN.
KONJUNKTURLÄGET 19 december 2012 Jesper Hansson. Sammanfattning BNP faller fjärde kvartalet Återhämtning inleds mot slutet av 2013 Arbetslösheten stiger.
KONJUNKTURLÄGET 31 augusti 2011 Jesper Hansson. Sammanfattning Återhämtningen tar en paus Även Sverige påverkas – arbetslösheten planar ut Förutsätter.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 19 juni 2013.
Fruktsamhet och mortalitet, uppdelat på födelseländer och
Finansiell stabilitet 2003:2. Implicita volatilitetsindex baserat på DAX, OMX och S&P.
Kapitel 1. Femåriga CDS-premier Räntepunkter Källa: Reuters EcowinDiagram 1:1.
Det penningpolitiska landskapet i en finansiell kris Riksbankschef Stefan Ingves Bildappendix till talet vid Nationalekonomiska föreningen, 31 mars 2009.
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 september 2012.
Finansiell stabilitetsrapport våren Ökad motståndskraft i svenska storbanker.
/hp Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2013 Övriga utgifter 0,81 md € Investeringar 4,70 md € Övr. verksamhetskostn. 0,79.
Finansiella marknader
Finansiell stabilitet November Kreditförlusterna väntas bli lägre Återhämtning i realekonomin Finansiella marknader fungerar bättre Lägre.
Budgetdagen februari 2014 Annika Wallenskog.
Finansiell stabilitet 2005: Sammanfattande stabilitetsbedömning.
Finansiell stabilitet Juni 2010 Presskonferens
Finansiell Stabilitet Juni Den finansiella stabiliteten i Sverige är tillfredställande Omgivande risker har ökat Finansiell Stabilitet 2008:1.
Sammanställd av Eva Fabry på uppdrag av Svenska Riksförbundet Nationell Resurscentrum för Kvinnor (NRC) ( ) NUTEK:s stöd till Resurscentra år.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 18 december 2014 Konjunkturläget, december 2014.
KONJUNKTURLÄGET 31 mars 2009 Kerstin Hallsten. Djup lågkonjunktur Expansiv ekonomisk politik färre sysselsatta 2010.
Tillgänglighet sommaren 2011 Vårdgarantin Lagstadgade tidsgränserna 0,7,90,90 dagar Kömiljarden kronor fördelas minst 70 procent av patienterna.
Finansiell stabilitet 2007:2 4 December KAPITEL 1 Finansiella marknader.
Mina tankar om penningpolitik och finansiell stabilitet SEB 4 maj 2012
Kapitel 1. Statsskuld Procent av BNP Källor: Reuters Ecowin och RiksbankenDiagram 1:1.
Konjunkturen och penningpolitiken 20 nov 2009 Vice riksbankchef Barbro Wickman- Parak.
Arbetsmarknad, lönebildning och penningpolitik SIMRA 23 november 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
Finansiell Stabilitet November Det svenska finansiella systemet har påtagligt påverkats av den globala finansiella krisen Myndigheters åtgärder.
Finansiell integration i EU Vilken roll spelar FI? Ett anförande vid Bankföreningens seminarium om den nya lagstiftningsprocessen i EU 19 april 2004 Kerstin.
Finansiell stabilitet 2007:1 24 Maj KAPITEL 1 Finansiella marknader.
Finansiell stabilitet 2006:2
KONJUNKTURLÄGET 18 december 2009 Kerstin Hallsten.
Penningpolitik och finansiell stabilitet Att motverka den globala finanskrisens effekter Riksdagens finansutskott, 13 november, 2008 Riksbankschef Stefan.
Finanssektorns stabilitet Svenska banker har klarat sig förhållandevis bra i finanskrisen Kreditförlusterna cirka 3 miljarder kronor Nedskrivningar.
Finansiell stabilitet 2004:2 Pressträff
Det aktuella ekonomiska läget Swedbank den 20 augusti 2010 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
KONJUNKTURLÄGET 31 mars 2010 Kerstin Hallsten. Slutsatser Produktionen har börjat öka Tidig återhämtning på arbetsmarknaden Tjänstesektorn viktig i återhämtningen.
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 26 februari 2008 Riksbankschef Stefan Ingves.
Stefan Ingves Extramöte i finansutskottet 16 augusti 2011.
Prognossiffror för samhällsekonomin 2014 Inrättning BNP, Inflation, Arbets- Förändr förändr. löshets- i förtj. nivå % % grad, %index, % december.
Penningpolitisk rapport oktober Sveriges ekonomi växer snabbt.
Finansiell Stabilitet December Den finansiella stabiliteten i Sverige är god för närvarande Men bankernas motståndskraft mot störningar har minskat.
Finansiell stabilitet 2004: Lägre kreditrisker hos bankernas låntagare Tydligare tecken på återhämtning av konjunkturen har lett till anpassning.
Östersjöområdet i skuggan av den finansiella krisen Vice riksbankschef Lars Nyberg.
Finansiell stabilitetsrapport 2011:2. Bankerna har god motståndskraft.
Risker och kriser i det finansiella systemet – vad gör Riksbanken?
Behövs det finansiella systemet
Vice riksbankschef Lars Nyberg Svensk ekonomi i en orolig omvärld Fastighetsägarna 28 januari 2011.
Stefan Fölster På slak lina Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010.
Finansinspektionen Vi övervakar finansmarknaden. Historia.
Hur mycket kapital ska bankerna ha? SNS/SIFR Finanspanel 9 mars 2016 Hans Lindberg VD Svenska Bankföreningen.
Ett stabilare finansiellt system
Finansiell stabilitet November 2017
Bankunionen: säkra och tillförlitliga banker
Finansiell stabilitet 2/2001
Presentationens avskrift:

Basel III – regler för en säkrare banksektor Bankföreningen Stefan Ingves, 10 november 2011

Bankerna är viktiga i samhällsekonomin Ekonomins motorvägskorsning Viktig, men risk för stora externa effekter

Finanskriser har stora samhällsekonomiska kostnader Kriser har permanenta negativa effekter på tillväxten… …och notan för skattebetalarna vid en finanskris är betydande BNP Tid Kris Trend efter kris BNP-nivå Konceptuell skiss Offentlig nettoskuld i Storbritannien, 2001-2013 Källor: Riksbanken, Independent Committee on Banking

Banker behöver ett ordentligt eget kapital Kapitaltäckningskrav i Basel III och Basel II 2 % 1,5 % 9,5 % Kontracyklisk buffert 0-2,5 % 8 % 7 % 4 % 2,5 % Konserverings- buffert 4,5 % 4 % 2 % Minimikrav 2 % 2 % CET 1 Additional Tier 1 Tier 2 CET 1 Additional Tier 1 Tier 2 Basel III Basel II

Basel III sätter upp tydliga mått för likviditet Likviditet på kort sikt Likviditet på lång sikt Liquidity Coverage Ratio Net Stable Funding Ratio Högkvalitativa likvida tillgångar Tillgänglig stabil finansiering > 100 % > 100 % Nettokassautflöde över kommande 30 kalenderdagar Behov av stabil finansiering

Systemviktiga banker behöver särskild reglering Knappt 30 globalt systemviktiga banker (G-SIB) Paket för särskild motståndskraft Ramverk för krishantering Extra buffert av kärnprimärkapital om 1-2,5 procent av RWA Mer intensiv tillsyn På väg – D-SIB Indikatorer för systemviktighet Internationell aktivitet (Cross-jurisdictional activity) Storlek (Size) Beroende av finansiellt system (Interconnectedness) Ersättningsbarhet (Substitutability) Komplexitet (Complexity)

Särdragen på svensk bankmarknad Koncentration Storlek och internationell verksamhet Implicita statsgarantier Marknadsfinansiering och finansiering i utländsk valuta Likviditet Riskvikter

Svenskt bankväsende är koncentrerat Källor: OECD och Världsbanken

Svenska banker är stora och utlandsberoende Banktillgångar i förhållande till BNP, juni 2010 Källor: ECB, Schweiz Nationalbank och Riksbanken

Implicita statsgarantier Femåriga CDS för Danske Bank och Nordea 2010-2011, räntepunkter Källa: Bloomberg

Stor andel marknadsfinansiering, även i utländsk valuta De svenska storbankernas marknadsfinansiering via svenska moder- och dotterbolag, 1998-2011 (kvartal 1), miljarder kronor 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 Utländsk valuta SEK Källor: SCB och Riksbanken

Svagare likviditetsposition än andra i Europa Överlevnadsperiod i Riksbankens stressade scenario, månader, december 2010 Stabil finansiering som andel till illikvida tillgångar, december 2010 2,5 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% SEB Handels- banken Nordea Swedbank Medel europeiska banker 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Swedbank Nordea Handels- banken SEB Medel europeiska banker Källor: Liquidatum och Riksbanken

Svenska banker har låga riskvikter Riskvikter på bolån enligt Basel II, procent Källor: Nationella centralbanker och Riksbanken, FSR 2011:1

Sverige har dåliga erfarenheter av låg kapitaltäckning Källa: Riksbanken

Motståndskraften behövs i osäkra tider Exempel: Överslagsberäkning av förlustkänslighet för 35 europeiska storbanker Kreditförluster och reserveringar 2007-2010 350 miljarder SEK Kärnprimärkapital 2010 780 miljarder SEK Exempel: Lika stora kreditförluster under de närmaste åren 45 procent av kärnprimärkapitalet 350  780 Källa: Riksbanken

Andra länder med stora banker reglerar hårdare än Basel III Banktillgångar i förhållande till BNP, juni 2010 Commission of Experts Progressiva kapitalkrav 10 procent eget kapital 9 procent contingent convertibles Independent Commission on Banking Strukturseparering av retail- och investmentbanker Extra kapitalbuffert för retailbanker Kapital och bail-in bonds totalt 17-20 procent

Riksbanken ser behov av reglering på flera områden Kapitaltäckningskrav Behöver gå över dem i Basel III Bruttosoliditetsmått Kortfristig likviditet och kassakrav Behöver mötas per valuta ESRB-rekommendationer Riskvikter Behöver ett golv

Riksbanken kommer att förtydliga sina rekommendationer inom kort Finansiell stabilitet 2011:2 publiceras den 29 november