Resan till hälsan Peter Groth Folkhälsostrateg Centrum för folkhälsa och miljö Region Skåne Resan till hälsan

Definition av hälsa - WHO 1948: Hälsa är ett tillstånd av fullständig fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande och inte endast frånvaro av sjukdom eller skada. 1986 (Ottawa): hälsa ses som en resurs för vardagslivet, inte målet med livet. Hälsa är ett positivt koncept som framhåller sociala och personliga resurser, såväl som fysisk kapacitet. 1991 (Sundsvall): Själva hälsan bör ses som en resurs och som en nödvändig förutsättning i mänskligt liv och sociala utveckling. Det är inte en fastställd slutpunkt, en produkt vi kan förvärva, utan snarare något som ständigt förändras …

Andra hälsobegrepp Holistisk ansats: Hälsa är relaterat till i vilken utsträckning människan kan förverkliga sina vitala mål, givet de förutsättningar socialt, kulturellt och ekonomsikt som hon har Salutogen ansats: Hälsa uppkommer då individen har känsla av sammanhang (KASAM) Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet

Hälsans bestämningsfaktorer Samhällsekonomisk struktur och miljö Livsvillkor Levnadsvanor Psykosociala resurser

De nationella Regional Folkhälso- Folkhälsomålen strategi 2006 - 2009 Övergripande mål: Att skapa en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 1.Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomisk och social trygghet 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och en reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10.Matvanor och livsmedel 11. Tobak och alkohol doping och spel Bygger helt på de nationella målområden, med betoning på 5 fokusområden: Övergripande mål: Öka förutsättningarna för en förbättrad och mer jämställd hälsa Öka förutsättningarna för medborgarnas hälsosamma val Fokusområden: 1. Jämlikhet och jämställd hälsa – strukturella faktorer 2. Skola, arbetsliv, boendemiljö och fritidsliv 3. Kost och fysisk aktivitet 4. Tobak, alkohol, narkotika och övriga droger 5. Psykosocial hälsa Nytt förslag till reviderad strategi är ute på remiss och kommer att gälla från 2010

Hur kan hälsan påverkas av transporter? WHO:s Program THE PEP (Transport Health Environment – Pan Europe Program) Sju hälsoeffekter av vägtrafik: Olycksrisker - trafiksäkerhet Hälsoeffekter av vägtrafikens luftföroreningar. Hälsoeffekter av trafikbuller Psykosociala effekter – stress, störning och barriäreffekter Hälsoeffekter i samband med brist på fysisk aktivitet. Hälsoeffekter orsakade av klimatförändringarna Natur och landskapseffekter

WHO The Socioeconomic Cost of road traffic injuries – much ) The Socioeconomic Cost of road traffic injuries – much of wich is born in the health sector – is estimated to be about 2 % of a countrys grossdomestic product. For European Union countries Alone, this means about € 180 billion – twice the unions annual budget (2004 About 100 000 premature adult deaths attributable to air pollution occur each year in Europe. Emissions from road traffic account for a significant share of this burden. Some 40 million people in the 115 largest cities in the European Union are exposed to air exceeding WHO air quality guideline values for at least one pollutant

Samband med fysisk aktivitet

Hur mycket cyklar vi egentligen? I Skåne svarar cykeln för 17% av alla resor (Sverige 12%) och 3,3% av persontransportarbetet (Sverige 2%) (5). % of bicycles trips out of total trips in the European Union 1995 Sverige EU 15 0 5 10 15 20 25 30

Motionsformer för transport (FYSS) Cykling Engagerar fr a stora muskelgrupper i benen och har en bra konditionshöjande effekt. Skonsamt mot leder och muskler Gång är den enklaste och naturligaste motionsformen, och är skonsam mot leder och muskler. Engagerar stora muskelgrupper i fr a benen

Varannan bilresa är 5 km eller kortare – flertalet av dessa borde kunna ersättas med gång eller cykel. De som åker kollektivt går och cyklar i genomsnitt 2 km per dag medan de som åker bil i genomsnitt endast går och cyklar en fjärdedel av den sträckan, 500 meter per dag. För varje km daglig promenad minskar risken för övervikt med 4,8 %

Sjukdomar som enligt FYSS kan förebyggas och/eller behandlas med fysisk aktivitet Alkoholberoende Artros Astma Benartärsjukdom Cancer Cystisk fibros Demens Depression Diabetes typ 1 o 2 Hjärtrytmrubbningar Hjärtsvikt Hypertoni Kranskärlssjukdom KOL Lipider Mag-tarmkanalens sjukdomar Metabola syndromet MS Njursjukdom Obesitas Osteoporos Parkinson Restillstånd efter polio Reumatoid artros Ryggbesvär Ryggmärgskada Schizofreni Smärta Stroke/slaganfall Yrsel och balansrubbningar Ångest

Effekter – vad händer i kroppen när man rör sig Hjärta: sänker pulsen och förbättrar slagvolymen Blodet: ökning av både plasma och blodkroppar, vilket tillsammans ökar blodvolymen med 10 – 15 % eller mer. Blodfetter: högre nivåer HDL-kolestrol och lägre halter av triglycerider. Ofta får man lägre nivåer av totalkolesterol och LDL-kolesterol Blodkärl: förbättrar struktur och funktion i kärlen. Bidrar till att något sänka viloblodtrycket trots en ökad blodvolym Skelett: större, starkare och mineraltätare ben. Träning som påbörjas senare i livet minskar risken för höftledsfrakturer Lungor: Träning ökar lungvolymen och förbättrar andningsmuskulaturens uthållighet. Gasdiffusionen förbättras Nervsystem: Balans, koordination och reaktionsförmåga förbättras. Kognitiv förmåga och sömnkvalitet förbättras. Depressionssymptom minskar och självkänslan förbättras.

Fysisk aktivitet Kostnaderna för enbart fysisk inaktivitet beräknas till 6 miljarder årligen. Till det kommer kostnader för övervikt och fetma på 16 miljarder. En fysiskt inaktiv person som börjar cykla till jobbet minskar risken för hjärtkärlsjukdom med 50 % Dödligheten av alla orsaker är beräknat till 28 % lägre för de som cyklar regelbundet än för icke cyklister (om man cyklar 108 t/år) beräknat efter en omfattande Köpenhamnstudie

En fysiskt inaktiv person som börjar cykla till jobbet minskar risken för hjärtkärl-sjukdom med 50 %

Den samhällsekonomiska nyttan av cykeltrafikåtgärder (Naturvårdsverket)

Trafiksäkerhet

Döda och skadade i trafiken i Skåne Årligen (medeltal för 2000 – 2008) -00 -08 Dödade i Skåne Varav cyklister Varav gående Svårt skadade Lindrigt skadade Summa personer 65,4 6,6 7,9 486 3 399 3946 Andel trafikdöda av samtliga döda, 2000 – 2006, Skåne Åldersintervall Antal trafikdöda Totalt antal döda Andel trafikdöda/total 15 – 19 52 152 34 % 20 – 24 269 19 % 25 - 34 74 594 12 %

Men hur farligt är det att cykla …? Sverige – 4000 cyklister till sjukhus, en tredjedel med huvudskador. 9 av 10 dödsolyckor med cykel sker i kollision med motorfordon. Risken för hjärnskador minskar med 60 % av hjälm.

Hälsa och klimatförändringar

Hur klimatförändringar påverkar hälsan Extremväder Värmeböljor Effekter på dödlighet och sjukfall Dricksvattenförsörjning Smittrisk Bekämpningsmedel Smittskydd Vektorer Andra smittvägar Sjukdomar i luftvägarna Pollen Luftföroreningar

Globala effekter 1 237 Beräknat antal dödsfall orsakade av global klimatförändring på grund av växthusgaser från motorfordon på vägar i Sverige (medelantal per år under perioden 2008 – 2080) Utsläppen har beräknats till 0,07% av den globala utsläppmängden (Undernäring, Diarrésjukdomar, Malaria, Översvämningar, Hjärtkärlsjukdomar)

Luftföroreningar

Slag av föroreningar Kväveoxider: Har minskat (katalysatorerna). Korta resor ger större utsläpp Ozon: Ökar med 1 – 2 % per decennium. ”Renare” luft ger högre halter Partiklar: PM 10, ökar med 2 % per decennium En stor del av föroreningarna genom import från kontinenten

Samvariation mellan luftföroreningar och sjukhusinläggningar – medför även en samhällsekonomisk kostnad WHO: 5000 dödsfall i Sverige årligen. Motsvarar en kortare medellivslängd på 3 – 4 månader. De lokala utsläppen beräknas orsaka 1 800 dödsfall årligen Skåne: Kortare medellivslängd med 10 månader i städer och 7 på landsbygden Dödsorsaker är sjukdomar i hjärta, kärl och luftvägar. Inga helt säkra nivåer har kunnat identifieras

Barnperspektivet Barn är särskilt känsliga för luftföroreningar Större luftvolym i förhållande till vikten Svagare förvarssystem än vuxna Utvecklingen kan störas av skadliga ämnen

Hälsoeffekter av buller

Hur många berörs? 3 miljoner utsätts för buller som överstiger gränsvärden 2 miljoner utsätts för buller över 55 dB 400 000 – 900 000 anser sig störda av trafiken Ca 4% av befolkningen har svårt att somna p g a trafikbuller

Hälsoeffekterna Utlöser stressreaktion med förhöjd halt av stresshormoner, kärlsammandragning, ökad hjärtfrekvens och blodtryck samt immunologiska förändringar. Effekten även uppmätt vid sömn och någon möjlighet att vänja sig finns inte Hjärtkärlsjukdomar – beräknat 350 – 800 dödsfall/år Sömnstörningar Inlärningssvårigheter

Psykosociala effekter Barriäreffekter Trygghet

Natur- och landskapseffekter Stadsutglesning Längre avstånd mellan Servicepunkterna ökar bilanvändningen Förskola och skola – Säkra skolvägar Externa köpcenter – Ökar bilberoendet Försvårar för grupper utan tillgång till egen bil Minskar konsumtionen av färskvaror, som frukt och grönt ”Gång och cykeltrafiken måste Integreras i en helhetsplanering av trafiksituationen för att visa på betydelsen av att aktiv transport är en viktig del av trafiksystemet” Ur Aktiv transport J Faskunger 2008

Källa: Undersökning angående barns säkra skolvägar, vägverket november 2006 (R. Broo, M. Lagerqvist, J. Lövsund)

Summering av hälsoeffekter Ekonomiska: Trafikens hälsoeffekter har beräknats att kosta samhället sammanlagt 97 miljarder (63 – 132 miljarder) kronor (avser år 2001 i 2008 års prisnivå). Av detta beräknas 11,7 miljarder härröra från sjukvårdkostnader och produktionsbortfall Trafiken är den 5:e största ohälsofaktorn i Sverige

Summering av hälsoeffekter Kostnader för dödsfall respektive sjuk-/skadefall i Sverige år 2001p.g.a. den svenska vägtrafiken. Miljoner kronor, prisnivå september 2008 Vägtransportsektorns folkhälsokostnader – en första ansats till samlad beräkning WSP Rapport 2008:18 Beräknad sjukdoms- och skadebörda i DALY relaterad till vägtrafik i Sverige, 2001 YLL: Förlorade levnadsår (years of life lost) YLD: År levda med funktionsnedsättning(Years lived with disability) DALY: Funktionsjusterade levnadsår (disabitility adjusted life years) – de förluster som individen gjort av levnadsår med högsta funktionsförmåga Kjellström T. Den Svenska vägtrafiksektorns folkhälsoeffekter, Vägverket 2008

Varför inte riktiga miljö- och hälsobilar? Slut Varför inte riktiga miljö- och hälsobilar?