Det dynamiska talet - Koartikulation - Assimilation - Reduktion - Ljudförändringar

Introduktion Talproduktion inte i diskreta, sekventiella enheter utan i dynamiska, kontinuerliga rörelser segmenterna är i ihopvävda talet som ett flöjde talapparatens fysiologi komplexa muskelinstruktioner för varje ljud och ljudsekvens

Introduktion (ff) rörlighet och hastighet av olika artikulatorer Artikulatorisk överlappning => samartikulation/koartikulation utsträckning skiftande obligatorisk pga av muskelns konstitution musklarnas konstitution bjuder på utvidgandet av koartikulation

Introduktion (ff) i vilken utsträckning kan vara språkspecifik Experimentell inte lätt att undersöka skillnaden medan obligatorisk koartikulation och “överdrivet” utnyttjandet av denna (=> assimilation)

Koartikulation T.ex. i ett ord “sol” /su:l/ sker läpprundning för /u:/ redan under /s/-artikulation i en sekvens /amanama/ blir vokalerna mycket nasalerade

Assimilation Utöver fysiologisk nödvändig koartikulation kallas för assimilation i historiska ljudförändringsprocesser i spontantal, tom i felsägningar lingvistiska enheter: stavelse, ord, och över ordgräns

Historiska assimilationer i latin: improduktiv, intolerant, “in.” “med motsatt egenskap” => nasalens artikulationsställe blir samma som i följande ljud, “in.” blir /im/ i improduktiv affekt, assimilation, affix, acklimatisera

I vardagstal “inbilla” - /imbilla/ “n” => /m/ förre /b/ regel i svenskan som inte syns i skrift: “Magnus” “snö”, där nasalen blir tonlös efter tonlös frikativ partiell assimilation

Totalassimilation “Matsäck” -> massäck assimilation, affix etc.

Assimilationens riktning “improduktiv”, “inbilla” => nasalens artikulationsställe blir påverkad av följande klusilens artikulationsställe ur fonologisk perspektiv: regressiv assimilation ur artikulatorisk/fonetisk perspektiv: antecipatorisk assimilation

Assimilationens riktning (ff) “snö” => avtoning av nasalen är påverkad av föregående tonlösa frikativan ur fonologisk perspektiv: progressiv assimilation ur artikulatorisk/fonetisk perspektiv: retentiv assimilation

Fjärrassimilation tidigare: kontaktassimilation men: fjärrassimilation förekommer också, dvs. påverkande ljud ligger längre borta sv. ante.cipera engl. anti.cipate efedrin vs efidrin? tolerera vs tolorera

Sammanfattning Koartikulation - assimilation total - partiell kontaktassimilation - fjärrassimilation regressiv - progressiv antecipatorisk - retentiv historiska processer - spontantal hastig och avslappnad tal medför mer assimilationer

Dissimilation Motsats till assimilation: man gör kontrasten större t.ex. i svenskans superlativ: varmaste vs. högsta eller bestämd form: målade vs. böjda i båda fall: när ett /a/ förekommer i föregående stavelse blir respektive morfem realiserad som ett /e/

Reduktion alla ljud uttalas inte i fullständig form varje gång i ett yttrande vissa ljud förändras, dras ihopp andra tas bort helt (elision) ljud i obetonade stavelser drabbas ljud i obetonade ord i ett yttrande hela stavelse eller ord kan drabbas, inte bara enstaka fonem

Reduktion av svaga ljud “ingen” -> /i n/ -> /i n/ -> /i :/ reduktion sker i obetonad stavelse hela stavelsen kan elideras (falla bort; synkopering) med stigande talhastighet och större avslappnandet reduceras mer och mer “tjugoåtta” -> tjåtta “Södermanland” -> “Sörmland”

Elision i ljudsekvens bortfall av en konsonant i konsonantgrupp: “hemskt” -> /hemst/

Reduktion av ord “dinte lätt” istället för “det är inte lätt” funktionsord är obetonade och drabbas helt av reduktion, tom elision “lätt” är huvudbetonad i meningen “inte” bibetonad de andra orden falla bort eller reduceras extremt

Haplologi Upprepning av samma ljudföljd undvikas: “fastställa” -> /fas:t l:a/ eller upprepade delar av en stavelse: “tiondedel” -> “tiondel” “haplologi” -> “haplogi”

Metates Kallas också transposition intilliggande ljud byter plats (interversion): “Brigitta” vs “Birgitta” “Andreas” vs “Anders” lat. “crux” -> sv. “kors” (tyska “Kreuz”, engl. “cross”) i germanska språk, ordet kastrul är: tyska Topf vs engl. pot

Metates i felsägningar Metates förekommer oftas i felsägningar: “bad mug” vs. “mad bug” /l/ med /r/ “karelia” -> “kaleria” /m/ med /n/ “anamma” -> “amanna” /b/ med /d/ gärna stavelseinitialt “professor eremitus - eller vad han nu är”

Inskottsljud Motsats till reduktion och mer sällsynt fsv. /an:ra/ -> sv. /an:dra/ i spontantal kan detta förekommer mellan likartade ljud: /mf/ -> [mpf] /nl/ -> [ndl] /nr/ -> [ndr /ns/ -> [nds]

Inskottsljud i andra spr₢k Initial /sp/-kombination inte tillaten i spanska, varför ett /e/ skjuts in: lat. “spero” -> sp. “espero” (jag hoppas) I japanska med CVCV- stavelsestruktur läggs vokaler in i konsonantkombinationer när t.ex. engelska ord tas in i språket: strike -> sutoraiki (streijk) bestseller -> besutoselaa

Synkroniska och diakroniska ljudförändringar Synkron - nutida diakron - genom tiden, historiska vårför exemplifiera såväl diakron som synkron? Uttal vid en viss tidpunkt inklusive assimilationer, reduktioner etc. accepteras och blir ny standard därifrån går språkutveckling vidare, baserad på samma synkrona uttalsförändringar