Skogens kontroverser – tvister om skogens värden - Ska prata om skogens olika värden, hur de uppfattas av olika aktörer och hur det kan ge upphov till tvister – eller konflikter – om hur skogen ska användas Karin Beland Lindahl, SLU

Skogens kontroverser Hur skiljer sig olika aktörers sätt att se på skogens värden? Vilka är de stora tvistefrågorna – idag och i framtiden? Hur kommer det sig att vissa aktörers synsätt vinner inflytande?

??? Renbete? Hotade arter? Avkoppling, mat? Virke och jobb? Äventyr, glädje… Jaktmarker? Skogen betyder väldigt olika saker för olika människor… Skogen har alltså olika mening för olika människor…..vi ser dess värden på olika sätt…och vi upplever skogens skötsel på olika sätt…. Medan somliga tycker att kalhygget ger framtidstro tycker andra att det ser ut som en krigsskådeplats.. Många upplever ro och själsfrid i ur/naturskogen…andra tycker att den behöver städas…. I Sverige praktiseras mångbruk….flera intressen ska samsas om skogsmarken…men det är svårt att bruka skogen på ett sådant sätt att alla värden samtidigt bibehålls Därför uppstår konflikter om hur skogen ska brukas

Vad är en förståelseram? - För att kunna diskutera olika människors sätt att värdera skogen kommer jag att använda ett analytiskt redskap som jag kallar för Vad är en förståelseram? - en förståelseram har två funktioner…. - något som vi alla använder oss av för att kunna navigera i en värld där vi hela tiden konfronteras med en uppsjö av sinnesintryck…

Skogens kontroverser – två exempel Ett regeringsuppdrag om skogsskydd och dess effekter i Jokkmokks kommun (2002-2008) Den traditionella ’spelplanen’ Globala trender och framtidens skogsbruk (Future Forests) Den nya ’spelplanen’ Så för att kunna analysera konflikterna om skogens användning – vilka värden de egentligen handlar om – kommer jag att prata mycket om aktörernas förståelseramar… aktörer är alltså de grupper av människor som på ett eller annat sätt väljer att agera i en specifik konflikt eller policy process jag kommer att presentera två exempel – två studier av aktörers olika synsätt och strategier Det första exemplet belyser en öppen konflikt….som handlade om….den traditionella spelplanen I det andra exemplet försöker vi förstå hur den här politiska spelplanen håller på att förändras….hur aktörerna positionerar sig inför de nya utmaningar som befolkningstillväxt, klimatförändringar och en förstående energiomställning innebär….bygger på forskning som gör inom ramen för forskningsprogrammet Future Forests… kommer inte att hinna gå igenom de här exemplena i detalj….plocka det som är viktigt för just den här diskussionen om hur tvisterna om skogens värden ser ut och förändras…

Ett regeringsuppdrag om skogsskydd - och dess effekter i Jokkmokks kommun i norra Sverige ”Staten ska vara ett föredöme när det gäller förvaltningen av folkets skogar… Att ha en god samlad bild av vilka naturvärden som finns är en förutsättning… Dessutom kommer jag i regleringsbrevet till Naturvårdsverket att ändra så att vi garanterar att inga skogar av urskogskaraktär avverkas. Det ska aldrig kunna hävdas att det inte finns pengar att bevara riktiga gammelskogar.” (Kjell Larson, SLU, 2002-04-23) Vårt första exempel handlar om ett regeringsuppdrag om skogsskydd (2002) i korthet gick det ut på att hitta och skydda kvarvarande skogar med höga naturvärden så här sa dåvarande miljöminister Kjell Larsson när han första gången presenterade uppdraget… Det här uppfattades av naturvården som ett löfte att skydda kvarvarande natur- och urskogar…. Skogsbruket förhöll sig skeptisk till nyttan med det hela… SNV och LS fick uppdraget att inventera för att identifiera de skyddsvärda skogarna… Man hittade mer än någon hade förväntat…särskilt i norr Konflikten som uppstod handlande om hur mycket som skulle skyddas, var och hur….hetsig offentlig debatt...I Jokkmokk ockuperade Greenpeace Fastighetsverkets avverkning och lokal befolkningen splittrades i två läger: ett som stod bakom ett upprop…och ett som stod bakom motaktioner kommer inte att gå in på detaljera om vad som hände….utan titta närmare på aktörerna och deras förståelseramar…vilka värden handlade den här konflikten om?

Vilka var aktörerna? Det statliga skogsförvaltarna Sveaskog & Fastighetsverket Länsstyrelsen i BD/(AC) län Naturvårdsenheten, Landshövdingen Regeringen och berörda departement Miljö-, närings- & finansdepartementen Myndigheter Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen Miljöorganisationer Greenpeace, SNF, WWF Uppropet ”Skogsreservat för överlevnad” Samebyar, organisationer, företagare Företagarna i Jokkmokk Det lokala skogsbruket Allmänningen, SFV, privata Vilka var de viktigaste aktörerna? Med utgångspunkt från Jokkmokks kommun såg listan på de aktörer ut så här: den här samlingen aktörer är ganska typisk för svenska skogskonflikter under de senaste decennierna. Privata bolag!

1. Skogs-bruk för jobb och välfärd 2. Skogs-skydd för biologisk För-ståelse-ramar 1. Skogs-bruk för jobb och välfärd 2. Skogs-skydd för biologisk mångfald 3. Skogs-skydd för ren-näringen 4. Skogs-skydd för lokal nytta 5. Nog med skydd 6. Bra förvalt-ning och styrning Grund-läggande teman Effektivt skogsbruk för tillväxt & välfärd skydd för den biologiska mångfalden skydd för rennäringen skydd för lokal rekreation & försörjning ’fred’ i lokal-samhället: nog med reservat Skydd enligt fastlagda mål & regelverk Före-ställnin-gar om platsen; Jokkmokk skogsbruks- och vattenkrafts samhälle vildmarks- och naturvårds- paradis Samiskt centrum med lång historia tidigare skogsbruks- och vatten-kraftssam-hälle (tidigare?) skogsbruks- och vatten-kraftssam-hälle konfliktfylldplats i periferin skogen… Förnyelse-bar resurs; hållbart skogsbruk Gammelskog ändlig och knapp; ej hållbart skogsbruk Krympande ”marker”; ej hållbart skogsbruk Krympande rekreations- områden; ej hållbart skogsbruk varierar …och ut-pekade områden viktigare som råvara än skyddade viktigare som skyddade än råvara Hur uppfattade de då de värden som stod på spel? för att ta reda på det har jag analyserat deras förståelseramar… då framträder 6 grupper av förståelseramar…6 typiska sätt att se och värdera skogen… - Viktiga skiljelinjer: mellan grupper som är positiva till mer skydd och de som är emot; mellan de grupper som är positiva till mer skydd Vi kan också se att föreställningar om lokalsamhällets ekonomiska struktur förklarar de här skillnaderna ytterligare… Synen på skogslandskapets föränderlighet spelar också roll... - Det är därför logiskt att aktörerna uppfattar hela processen på helt olika sätt… och att de kommer till olika slutsatser om vad man ska göra med de identifierade områdena.

1. Skogs-bruk för jobb och välfärd 2. Skogs-skydd för biologisk För-ståelse-ramar 1. Skogs-bruk för jobb och välfärd 2. Skogs-skydd för biologisk mångfald 3. Skogs-skydd för ren-näringen 4. Skogs-skydd för lokal nytta 5. Nog med skydd 6. Bra förvalt-ning och styrning Upp-fattningar om processen onödig, ett hot, bra till slut välkommen,efterfrågad, hotad av inflytelserik skogsbruks-sektor ej infor-merade eller delaktiga del av längre process …dess innehåll områden viktiga som råvara, nog skyddat i norr unika natur-värden, alla områden bör skyddas bra med mer skydd MEN hellre viktiga be-tesmarker bra med mer skydd men OCKSÅ andra lokalt viktiga områden nog med begrän-sande reservat alla områd-en kan inte skyddas, alternativa lösningar Beslut att handla Mobilisera mot mer skogsskydd Övervaka att uppdraget genomförs Samarbeta,hantera konflikter Begränsa uppdragets effekter Försvara uppdragets intentioner Starta lokalt upprop för mer skogsskydd Lokal stöd-aktion för skogsbruk Hitta lösningar i sam-förstånd Det leder också fram till olika sätt att handla… en av poängerna är att man kan förstå varför de olika aktörerna handlar som de gör…varför skogsbruket ifrågasatte processen och agerade för att begränsa reservatsbildningen i NB…varför naturvården på olika sätt försökte försvara regeringsuppdraget och dess ursprungliga intentioner.. en sådan här analys visar att det finns många olika sätt att se på skogen och dess värden, den gör också konfliktfrågorna tydliga, men den säger ingenting om vems synsätt eller önskemål som kommer att avspeglas i politik och praktik….

Kommunen FSC International FSC Sverige Lokala miljöorg. Same-byar Aktörer som inte skrev under dementin Internationella miljöorg. Europeiska unionen Regionala miljöorg. Nationella miljöorg. FN-system Länsstyrelsen Skogsstyrelsen Nationell skogsbrukssektor Regional skogsbrukssektor Lokal Skogs-bruks- sektor Aktörer som skev under dementin Regering Departement Naturvårdsverket Statliga skogs-förvaltare Internationell skogsbrukssektor för att få en uppfattning om det måste vi också titta på hur aktörerna lierade sig med varandra och agerade för att få stöd och genomslag för just sitt sätt att förstå skogens värden och det aktuella problemet 4 koalitioner uppstod…. bara de centralt placerade statliga aktörerna var delaktiva i den formella processen – de externa aktörerna kunde påverka genom att samarbeta med de statliga aktörerna… Där besluten tas är finns två förståelseramar representerade….splittrade… De lokala aktörerna var generellt dåligt informerade….betyder inte att alla vara marginaliserade….de som inte hade tillgång till nätverk hade inte möjligheter att nå ut med sina perspektiv två av fem existerande förståelseramar vara alltså representerade i den offentliga debatten och den formella beslutsprocessen… Det här gjorde att flera lokala perspektiv på skogens värden inte beaktades

Den ”klassiska” skogskonflikten ? ”Skogsbruket” hade mest inflytande på processen – men inte utan kompromisser! Naturvården var tvungen att backa men flyttade ändå fram sina positioner Både ”skogsbrukets” och ”naturvårdens” perspektiv fanns med i den formella processen och den offentliga debatten Flera lokala aktörer och perspektiv var marginaliserade - skogens värden för renskötsel, jakt, turism, rekreation och ’själavård’ hade ingen röst Representativt för den svenska skogsdebatten 1990-2010 = den traditionella spelplanen -’Naturvårdskoalitionen’ hade höga förväntningar på det här uppdraget och hade tolkat det som att alla skyddsvärda områden skulle få ett lagstadgat skydd – så blev det inte - Skogsbruket hade stort inflytande över processen – men inte utan kompromisser – en hel del av de identifierade områden har fått skydd

Globala trender och framtidens skogsbruk - den nya ’spelplanen’ Ett antal tunga globala trender kommer att påverka all markanvändning… Nu går vi vidare till exempel två….hur kommer den här spelplanen att förändras? Om vi tittar utanför Sveriges gränser ser vi att vi står inför ett antal globala förändringar som kommer att påverka förutsättningarna för all markanvändning…

Global markanvändning Tunga trender “Governance” Global markanvändning Demografi Energi Klimat Klimatpolitik Energipolitik Skogs- och NV-politik Mat? Virke och papper? Energi? En växande befolkning, omställning av energisystemen och klimatförändringar göra att efterfrågan på naturresurser – trä, papper och biobränslen – förväntas öka drastiskt… 2050 2010

Global markanvändning Tunga trender “Governance” Global markanvändning Demografi Energi Klimat Klimatpolitik Energipolitik Skogs- och NV-politik Mat? Virke och papper? Energi? - De globala utmaningarna kräver internationella politiska åtgärder….hur de här trenderna materialiseras beror alltså på en rad beslut som avspeglar olika aktörerers strategier och relativa inflytande… 2050 2010

Global markanvändning Tunga trender “Governance” Global markanvändning Demografi Energi Klimat Klimatpolitik Energipolitik Skogs- och NV-politik Mat? Virke och papper? Energi? - så, beroende på vad som faktiskt händer här kan vi förutse ett antal olika globala markanvändningsscenarier som tillsammans med de direkta effekterna av tex. klimatförändringar och nya internationella regelverk kommer att påverka den svenska situationen på olika sätt…. Skogssektorns nya spelplan 2050 2010

Resurser Aktiviteter Produkter Nya aktörer och produkter Nya aktörer: (Bio)-energisektorn Klimat-/energirelaterade myndigheter Klimat- och energilobbyn Nya produkter: Biobränslen Kolsänkor Nya material Högteknologiska produkter Resurser Aktiviteter Produkter Men vad vi redan ser är att ansträngningar att utveckla förnyelsebar energi och bromsa klimatförändringarna gör att skogen får nya värden… Biobränslen i större skala, kolbindning och kollagring kan läggas till listan på de mer traditionella nyttigheter som skogen tillhandahåller… Nya eller expanderande produkter och tjänster betyder också att nya aktörer kommer in på arenan.. Energi/bioenergi- sektorn, energi- och klimatrelaterade myndigheter samt delar av klimat- och energilobbyn blir en del av skogssektorn Bearbetad version av Gane, 2007

Aktörernas framtidsbilder - + Skogssektorns förändring Marknaden kräver kontinuerlig anpassning. Klimathotet som politiskt faktum /affärsmöjighet Förändrade marknader /produktions förut-sättningar kräver om-strukturering . Klimathotet som politiskt faktum/ affärsmöjighet Klimathotet kräver/leder till omfattande förändringar Energiomställning Ersättning av fossila bränslen Klimathotet kräver/ leder till fundmantala förändringar Ändrad markanvänd-ning/konsumtion Omfördelning av resurser Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4 Anpassning av sektorn: geografisk expansion plantageskogsbruk Omstrukturering: bioenergiproduktion från volym till nisch produktutveckling Ekologisk modernisering: Teknisk utveckling Utsläppsminskningar Energiomställning Radikal samhällsförändring: Drastiska utsläppsminskningar Minskad konsumtion Begränsad/ändrad tillväxt Snabbväxande skogar som kolsänkor Så vad betyder det här förändringarna för hur aktörerna ser på skogens framtida värden? I en intervjustudie har vi frågat etablerade och ’nya’ aktörer hur de ser på de förändringar som väntar den svenska skogssektorn inom de kommande 50 åren och utifrån det analyserat och grupperat deras förståelseramar….2010… På två områden skiljer sig aktörernas framtidsbilder drastiskt… Det första handlar om hur de ser på förändring; hur mycket förändring som faktiskt väntar och hur mycket förändring som krävs…. Till vänster har vi placerat förståelseramar som betonar kontinuitet….förändring ses som en naturlig del av skogssektorns anpassning till nya marknader men de förestående förändringarna ses inte som dramatiska. Klimatfrågorna har så klart en plats i varje…men som fenomen, hot eller drivkraft för mer genomgripande samhällsförändringar spelar de här en underordnad roll…De här förståelseramarna hittar vi i olika delar av den globaliserade svenska skogsindustrin.. Flyttar vi oss ett steg mot mitten så hamnar vi i förståeelseramar som är vanliga i den del av den svensk skogsindustrin…som inte har så mycket att göra med de växande marknaderna…även här fokuserar man i första hand på de förändringar som berör skogsektorns ekonomiska aktiviteter – men ser ett behov av drastisk omstrukturering for att sektorn ska behålla sin konkurrenskraft. Flyttar vi oss till andra änden av spektrat så är klimatförändringarna helt i fokus…ses som något som både kommer att orsaka och kräva genomgripande förändringar av energiförsörjning, markanvändning, skogsanvändning – dvs. de grundläggande förutsättningarna för hela skogssektorn…Längst ut på högerkanten hittar vi de mer radikala miljöorganisationerna…men här har vi också många forskare, internationella organisationer och myndigheter… Nästa fråga som delar aktörerna handlar om strategier för att möta de här förändringarna… Medan skogsbruket och skogsindsutrin på den vänstra halvan fokuserar på strategier för att möta sektorns ekonomiska utmaningar, så ser pratar aktörerna på den högra halvan om hur hela samhället måste förändras för att möta klimatförändringarna…deras skogsrelaterade strategier är så att säga inbäddade i idéer eller processer som handlar om mycket mer än skogen… Hur påverkar det här synen på skogens värden? Ja, med klimatfrågorna får tex. skogens kol ett nytt värde…. Strategierna på vänsterkanten fokuserar fortfarande på produktion av trä och papper…men med hjälp av modernt plantageskogsbruk…Här betonar man följaktligen den kolabsorberande förmågan hos den växande skogen Men ju längre till höger vi går desto fler olika idéer finns om hur skogens kolreglerande funktioner ska tas till vara….här lyfter man även fram den intakta skogens förmåga att lagra kol Så, skogens kol har egentligen inte fått ett värde – skogens kol förknippas med en mängd olika värden och det finns skilda uppfattningar om hur de bäst tas tillvara… Trä/biomassa som ’substitution’ Kollagring i ’intakta’ skogar ’Klimatsmart’ brukade skogar som kolsänkor

En skiljelinje: räcker biomassan? - + BRIST på resurser Markanvändningskonflikter Tillväxtkritik… Förändrad konsumtion… Omfördelning av befintliga resurser GOD TILLGÅNG på resurser Finns potential att öka tillgången Ny teknik… Substitution av fossil energi… Win-win … Marknadsbaserade lösningar… Skogssektorns förändring Så hur ska skogen räcka till allt? Ja, det är den stora knäckfrågan som delar aktörerna i två läger En skiljelinje går alltså mellan de som förutspår en framtida brist på resurser – och de som tror på en fortsatt god tillgång på tex. biomassa De senare tror på olika produktionshöjande åtgärder, ny teknik, win-win strategier och förespråkar en gradvis förändring… på andra sidan har vi miljöorganisationer, forskare….som förutspår en brist på såväl biomassa, mark och vatten och argumenterar för omfördelning av befintliga resurser..De förespråkar snabba och mer djupgående förändringar av produktionssystem och konsumtionsmönster…även de som berör skogen Status quo Gradvis förändring: “ekologisk modernisering” Djupgående omställning

Framtidens tvistefrågor? Skogens ’värden’ blir allt fler; anspråken ökar! Ökande konkurrens om råvara och mark – mer konflikter! Debatten breddas: Skogens roll i ett hållbart samhälle? Aktörer med välutvecklade nätverk, resurser och kunskap om den nya spelplanens spelregler vinner inflytande En bred och demokratiskt förankrad debatt om skogens framtid är viktig Skogen får fler värden… den svenska debatten har hittills varit ganska teknisk…har till stor del handlat om hur man med olika brukningsmetoder ska lösa avvägningen mellan produktion och biologisk mångfald….tror att debatten kommer att breddas och handla mer om skogens roll i ett hållbart samhälle…då är det troligt att en del av de här värdena kommer att ställas mot varandra…Vilka värden kan produceras samtidigt i en och samma skog – och vilka kan vi bara producera på bekostnad av andra värden? Vilka brukningssystem kan generera flera värden på samma gång? Vilka kan det inte? Vi kommer inte att kunna få allt, överallt, jämt – så vi kommer vi att vara tvungna att göra avvägningar och val…. Hur gör vi dem? För aktörerna på den här spelplanen gäller det så klart att skaffa sig inflytande över de här valen….för det krävs… Men från samhällets sida handlar det om att kunna genomföra förändringar som är nödvändiga för att tackla framtidens utmaningar..för det krävs uppslutning och acceptans för de val som görs…och det kan bara åstadkommas i en bred och demokratiskt förankrad debatt om skogens framtid.