Modern historia sedan 1800 Hans Hägerdal KINA Modern historia sedan 1800 Hans Hägerdal

Periodisering Sena Qing 1800-1912 Nederlagens och förödmjukelsernas tid 1839-1900 Revolution 1911-12, halvdemokratiskt försök som snart urartar Yuan Shikais auktoritära stat 1912-1916 Krigsherrarnas epok 1916-1926/28, ett lapptäcke av småtyranner Guomindangs styre 1926/28-1949, auktoritär regim avbruten av Japans invasioner Mao Zedongs era 1949-1976, en totalitär stat byggs upp Deng Xiaopings era 1977-ca 1993, pragmatiskt och auktoritärt styre Kollektivt ledarskap sedan 1990-talet med teknokrater som Jiang Zemin och Hu Jintao Kommunistpartiets 18:e nationella kongress hösten 2012 där den rådande linjen med ett auktoritärt men kollektivt utsett ledarskap fortsätter

Svaghetstecken Befolkningen ökar starkt från 150 miljoner i slutet av Ming till 300 i slutet av 1700-talet Fredliga inre förhållanden kombinerat med introducerande av nya grödor från Amerika bäddar för befolkningsökning Anses ha blivit ett svårt problem i längden ”High-equilibrium trap” – man får arbeta mer för att hålla uppe samma matproduktion Detta har dock kvalificerats av nyare forskning Korruption förvärras i slutet av 1700-talet Uppror börjar flamma upp, både etniska och hankinesiska Ovanpå allt detta utgör opiumhandeln en svår belastning för ekonomin Samtidigt är det en tid av stark expansion för hankineser inom det manchuiska kejsardömets territorium

Konfucianism – syndabock eller framstegsvariabel? Sedan 1800-talet har det konfucianska arvet bedömts väldigt olika, beroende på den politiska situationen Äldre västerländska historiker har sett konfucianismen som bidragande faktor till Kinas påstådda konservatism och brist på framåtskridande under kejsartiden För kommunistiska historiker har Konfucius och den kinesiska traditionen likaledes ofta framställts som reaktionär och icke-progressiv För vissa nyare betraktare har detta arv tvärtom setts i ljusa termer Arbetsmoral, disciplin, fasta värden och betoning på samhällelig harmoni har setts som viktiga förutsättningar för ekonomiska framsteg Kanske begär man dock för mycket av konfucianismen och dess arv om man vill göra den ansvarig för vad som hänt i Kina under dess dramatiska nutidshistoria Bristen på demokrati i dagens Kina beror möjligen på andra saker än djupliggande kulturella strukturer Arvet efter Lenin, Stalin och Mao kan möjligtvis ligga närmare till hands

Kampanj från 1974: “Kritisera Lin, kritisera Konfucius – det är den viktigaste frågan för hela partiet, hela armén, och folket i hela landet”

Kollision med väst Britter och amerikaner aktiva i importen av opium, som sker trots upprepade kejserliga förbud 40 000 kistor importeras årligen i slutet av 1830-talet I vissa regioner är majoriteten av vuxna män opiumrökare Leder till att silver strömmar ut ur landet Silver används för skatteuppbörd och bristen leder till försämring av folks livsvillkor eftersom myndigheterna fortsätter kräva att bönderna ska betala i silver Lin Zexu skickas som kejserlig kommissionär till Kanton och tar drastiskt itu med problemet 1839 En mängd opium i de vita främlingarnas handelslogar förstörs De brittiska handelsmännen bedriver lobbyverksamhet för att Imperiet ska slå tillbaka, och strider bryter ut 1840

Ojämlika fördrag Kina måste gå med på fördraget i Nanjing 1842 Hongkongön avträds till britterna Det gamla handelssystemet demoleras då förutom Kanton, Amoy, Fuzhou, Ningbo och Shanghai öppnas för brittisk bosättning/handel Svår förödmjukelse med tanke på den kinesiska civilisationens förmodat centrala ställning i världen Finns dock andra liknande fall i Kinas förbindelser med Centralasien Andra västerländska makter följer efter och tilltvingar sig fördelar Extraterritorialrätten: Kina förlorar del av sin lagliga suveränitet Västerländsk varuinförsel till Sydkina slår ut regional hantverksindustri Administrationen i landet i svårt förfall i mitten av 1800-talet

De stora upprorens tid Naturkatastrofer på 1840- och 1850-talen späder på den sociala misären Stora upprorsrörelser bryter ut Taiping 1851-1864, millennär rörelse med kristen inspiration, tar över stora områden Radikalt avskaffande av privat jordägande Muslimska uppror rasar till 1873 Nianupproret till 1868 Sammanfaller med ny kraftmätning med Västerlandet, andra opiumkriget 1856-1860 Britter och fransmän lyckas inta Beijing 1860 och plundrar Sommarpalatset – förödmjukelse utan like för kejsarmakten Qing lyckas ändå överleva med nöd och näppe

Andra opiumkriget 1856-1860

Självstärkande rörelsen Qinghovet domineras efter 1861 av änkekejsarinnan Cixi (d. 1908), en konservativ men viljestark personlighet Den självstärkande rörelsen på 1860-talet och senare söker stärka kejsarmakten genom att ta upp valda delar av västerländsk teknologi utan att bekymra sig om västerländskt sätt att organisera ett samhälle Detta blir dock en halvmesyr som inte räddar Kina från fortsatta förödmjukelser Korruption på de högsta nivåerna försvårar processen Medarbetare till de ledande politikerna utses på grund av personliga förbindelser snarare än duglighet Kina söker intervenera i Vietnam 1883-85 men lider nederlag mot fransmännen

Cixi

Japan griper in Korea gammal tributstat till Kina Japan bygger upp sin position efter Meijirestaurationen 1867-68 1876 tvingas Koreas kung öppna upp landet för japanskt inflytande Rivalitet med Kina om inflytande i Korea leder till krig 1894-1895 Kina förlorar stort vilket visar att den självstärkande rörelsen misslyckats

Slaget vid Yalufloden 1894

Reformförsök och boxarrebeller Nederlaget följs av ny kolonial huggsexa där västmakterna tilltvingar sig leasade områden, bl a Qingdao som faller under Tyskland Försök att reformera kejsarmakten, de 100 dagarnas reformer 1898 Kang Youwei hjälper kejsar Guangxu att starta radikalt reformpaket Försöket stoppas av änkekejsarinnan Cixi som fängslar kejsaren Detta följs av uppkomsten av ny antivästerländsk rörelse, Boxarna (Yihetuan) Boxarupproret vänder sig mot missionärer och västerlänningar i Beijing 1900, och stöds sedermera mot bättre vetande av änkekejsarinnan Cixi Upproret slås ner av multinationell interventionsstyrka Kina undgår dock att styckas upp och koloniseras

Boxarrebeller 1900 Kina nära att styckas upp

Qingdynastins sista år Enormt skadestånd krävs ut, 333 miljoner dollar i guld Dynastin överlever några år till då inget bättre för tillfället finns att ersätta den med Den gamla lärda elitklassen, gentryn, förändras och blir mer knuten till stadsnäringar Har intresse av ekonomiska och politiska reformer Japans prestige ökar, speciellt efter rysk-japanska kriget 1904-05 Stor intellektuell migration till Japan Det gamla examinationssystemet för ämbetsmän avskaffas 1905 De traditionella 6 ministerierna avskaffas 1906 Man börjar förbereda övergång till konstitutionell monarki och valda församlingar på regionala och lokala nivåer Sjudande ekonomisk aktivitet råder, men också svåra statsfinansiella problem

Revolution Antidynastiska känslor har gjort sig gällande sedan en tid Viktigaste ledaren är Sun Yat-sen (Sun Zhongshan) 1866-1925 som operarar från utlandet och saknar klassisk kinesisk bildning Söker formera modern nationalism med inspiration från väst Skapar vag ideologi om De tre folkprinciperna (nationalism, demokrati, folkförsörjning) Revolutionärt förbund bildas 1905 Leder senare till partiet Guomindang (”Nationalistpartiet”) Hans chans kommer i oktober 1911 då en revolt bryter ut bland antimanchuiska grupper i Wuchang Revolten sprider sig som en löpeld

Att förklara den totalitära staten Var det något som låg latent i det kinesiska samhället, som bäddade för den våldsbenägna Maoregimen efter 1949? Tveksamt – starkt totalitära system har ibland omedelbart följts av fungerande pluralisiska system, som Japan och Tyskland efter andra världskriget Snarare följd av de politiska erfarenheterna av den revolutionära kampen i kombination med importen av sovjetiska modeller Den väldiga maktkoncentrationen till en liten partigrupp får förödande följder, med missgrepp som Det stora språnget (1958-60) och Kulturrevolutionen (1966-69) Men trots allt sker under bättre perioder en viss ekonomisk utveckling och stadigt ökande medellivslängd

Övergång till auktoritärt styre Efter Maos död avvecklas snart det totalitära systemet såtillvida att kontrollen över individens vardag och försörjningsmöjligheter minskar Religion, traditioner, o s v respekteras mer än tidigare Regimen fortsätter att slå ner på alla politiska protester Massakern på Himmelska fridens torg 1989 har sin grund i att den panikslagna regimen åsidosätter sina egna regler – visar att Kina fortfarande bitvis styrs nyckfullt Alltifrån 1990-talet har dock ledarskapet alltmer formats efter kollektivets rutiner Styret fortsätter att vara starkt auktoritärt men åtminstone någorlunda förutsägbart Detta uppskattas av medelklassen som hyser begränsade politiska ambitioner På landsbygden visar dock ett stort antal massincidenter på problem