Seminarium om elmarknaden Regeringskansliet Granskning av dagens elmarknad Lennart Söder, KTH 30 november 2005

Vem är Lennart Söder? Professor i Elektriska Energisystem, KTH, sedan 1999 Ledamot i effektbalansutredningen, flaskhalsutredningen mm Forskningsprojekt om högspänd likström, flaskhalshantering, vattenkraft, integration av vindkraft, tillförlitlighet, nätnyttomodellen (NNM), elkvalitet, isstormar, U-landselektrifiering, mm Finansiärer: Elforsk, STEM, KBM, EU, SvK, ABB, SIDA m fl Bor på Ekerö (dyrast elnät enligt STEM)

Energiöverenskommelse 1997 Ur den senaste energiöverenskommelsen 1997, mellan s-v-c; "Den svenska energipolitikens mål är att på kort och lång sikt trygga tillgången på el och annan energi på med omvärlden konkurrenskraftiga villkor. Energipolitiken skall skapa villkoren för en effektiv energi­användning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med låg negativ påverkan på hälsa, miljö och klimat samt underlätta omställningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle. Härigenom främjas en god ekonomisk och social utveckling i Sverige."

Om syftet med elmarknaden I regeringens proposition 2004/05:150, Svenska miljömål (ej antagen av riksdag ännu) står; "Omställningen av energi och transportsektorerna till en miljömässigt hållbar utveckling är en av de stora utmaningarna. Omställningsarbetet måste intensifieras" "Landets elförsörjning ska tryggas genom ett energisystem som grundas på varaktiga, helst inhemska och förnybara, energikällor samt en effektiv energianvändning." Hur hänger dagens elmarknad ihop med denna målsättning?

Viktiga elmarknadsfrågor Utnyttjande av marknadsmakt Flaskhalshantering Utbyggnad av transmissionsnätet Risken för effektbrist Reglering av distributionsnät Kraftbolagens vinster Flexibilitet hos elförbrukare Förläggning av ny produktion Prisbildning Vem är ansvarig för vad?

Elmarknadspolitik (ls) Tillförlitlighet ej 100%: Säg det! STEM:s ansvar Jämna inte ut elpriserna geografiskt Bygg inte ut elnätet för mycket Överdriv inte vindkraftens integrationsproblem Marginalkostnadsprissättning OK Miljöfrågan löses bäst med miljöåtgärder Säljer man el ska man ha el att sälja! Feltänk att först bygga ersättning och sen stänga kärnkraft Realistisk uppfattning av priskänsliga kunder Import av kärnkraft ytterst ovanlig Om certifikatssystem Bra struktur på el-cert utredningen !!! Om producenters vinster.

1) Tillförlitlighet ej 100% Säg det! Det finns alltid nåt som kan gå sönder Att bygga upp parallella system är dyrt Hur tillförlitlig elförsörjningen (= hur många reservsystem) skall vara är en politisk/ekonomisk fråga. Säg det!

2) STEM:s ansvar Hur tillförlitligt elsystemet blir beror på antal kraftverk och mängden parallella nät, kablar etc. SvK har ingen absolut makt över marknadens vilja att bygga kraftverk och bygga ledningar tar tid. Det finns därmed gränser vad de klarar av. STEM/regering/riksdag bör sätta dessa gränser. Och skriva ner dem! STEM bör också ha i uppgift att kontrollera att uppsatta regler följs.

3) Jämna inte ut elpriserna totalt! 4) Bygg inte ut elnäten för mycket! (eller för lite) För att få aktörer att bygga kraftverk där de behövs krävs olika priser! Om man bygger bort alla flaskhalsar (för att jämna ut elpriserna) läggs kraftverken utan hänsyn till nätet. Större pris-områden gör att konkurrensverket inte lägger sig i när stora bolag bli ännu större.

5) Överdriv inte vindkraftens ”integrationsproblem” Jylland: Dec 03: Effekt: 2374 MW 2003: Energiproduktion 4,3 TWh 2003: 16% av elproduktionen Sverige: Dec 04: Effekt: 442 MW 2004: Energiproduktion 0,78 TWh 2004: 0,5% av elproduktionen 2004: Samma andel som Jylland => ca 20 TWh Vid stora mängder vindkraft bör handelssystemet ändras

6) Marginalkostnadsprissättning OK Innebär rätt signaler till marknaden, bland annat konkurrens mellan konsumtion/produktion Med tidigare prissättning (medelkostnads-prissättning – dvs bolag tar betalt vad deras produktion kostar i genomsnitt) gör att bolag tvingas bygga produktionen för t ex 40 öre/kWh, fast att konsumenterna bara vill betala 30 öre/kWh

7) Miljöfrågor löses bäst med miljöåtgärder En bra elmarknad gör att resurser används ekonomiskt effektivt Vill man, t ex, minska mängden fossila bränslen och/eller mängden kärnkraft är det klart bästa sättet att ha begränsningar och/eller kostnader på det man vill ha bort och/eller ekonomiskt gynna konkurrenter. Kan någon föreslå något annat som har bra effekt?

8) Effektbalansfrågan Säljer man el ska man ha el att sälja! SvK:s obalansavgifter styr elhandlarnas intresse att ha tillräckliga marginaler. Effektbrist måste betalas av de som orsakar den! Det finns en risk attt elhandlare negligerar ovanliga händelser, t ex 1 timme vart 5:e år? Om man inte accepterar priser på 50-100 kr/kWh och/eller viss bortkoppling, så behövs en kollektivt finansierad effektreserv. Miljökoppling: Måste fungera oavsett, t ex, mängden kärnkraft, vindkraft etc!

9) Feltänk att först bygga ersättning och sen stänga kärnkraft Det är marknadspriser och förväntningar om dessa som avgör när/om det byggs nya kraftverk. Vem bygger något innan det behövs, dvs med en årsproduktion som inte behövs eftersom det finns kärnkraft som redan producerar denna mängd? Fungerar endast om det finns ett icke förhandlingsbart stoppdatum och/eller subventioner.

10) Om flexibel elförbrukning - 1 Projekt: Skånska Energi under vinterperioderna 03/04 och 04/05. I projektet erbjuds de 45 hushåll som deltar en möjlig besparing motsvarande maximalt 1400 kr för hela året. Leverantören tillåts att under 40 timmar per år (vintertid) debitera höga timpriser (3, 5 eller 10 SEK/kWh). Höga priser har under 03/04 aviserats totalt 39 timmar vid 15 tillfällen via SMS dagen innan. Sett över hela gruppen överstiger den genomsnittliga reduktionen vid varslat högpris 50%.

10) Om flexibel elförbrukning - 2 Projekt: Mål af velfærdstab ved kontrol-lerede strømafbrydelser (Risö, Danmark) Frågor till olika konsumenter om vad de ville ha betalt för att gå med på att olika apparater i hemmen kopplades bort (fjärrstyrning) ibland (”vaskemaskine, tørretumbler og opvaskemaskine”.) Man fick olika svar beroende på antal gånger per år och för hur lång tid. Exempel: ”Forbrugernes velfærdstab i forbindelse med spidslastforbrug udgør altså i dette eksempel 26,38 kr. pr. kWh. ved de kortvarige afbrydelser, og 5,19 kr. pr. kWh. i forbindelse med de langvarige afbrydelser. ”

10) Om flexibel elförbrukning - 3 Elpriser på Nordpool spot 23-30 november, 2005

10) Om flexibel elförbrukning - 4 som används för att kapa ovanliga toppar har liten påverkan på miljöfrågor för kontinuerlig användning är inte så attraktivt i Norden pga vattenkraften är troligen en billigare lösning än produktion för sällan förekommande toppar För energireduktion (inte toppkapning) krävs varaktigt högre elpriser Viktigt för prisbildningen (vid toppar)!

11) Sverige importerar inte rysk kärnkraft I nordvästra Ryssland finns kärnkraft, vattenkraft, kolkraft, oljekraft och förbindelser till centrala Ryssland Om Finland slutar importera el från Ryssland minskar Ryssland produktionen i de kraftverk som har högst driftskostnad, dvs fossila bränslen (samma som tysk import från Sverige-Danmark). => Finland importerar inte rysk kärnkraft => Sverige importerar inte rysk kärnkraft

12) Om certifikats-system Medför att kraftverk byggs innan marginalpriset är uppe på tillräcklig nivå för detta. Detta gör att elpriset inte blir lika högt som det annars skulle bli, dvs certifikats-system sänker elpriset. Nackdelen är att certifikaten är inriktade på en viss sorts produktion och eftersom elpriset blir lägre blir effektiv elanvändning inte lika attraktivt. Idag ”gröna” certifikat. Systemet kan även i princip användas för effektbalansen (fast det föreslår jag inte).

13) Om el-cert utredningen (den av Nils Andersson) I denna utredning kom man med ett förslag och sedan lät man konsulter utreda vad konsekvensen skulle bli om förslaget genomfördes! Fler förslag borde vara lika genomarbetade!

14) Om producenters vinster Naturlig följd av marginalkostnadsprissättning Utnyttjande av marknadsmakt har troligen liten påverkan, men svårt att kontrollera pga vattenkraften. STEM bör bygga upp kompetens för detta. Beskattning av kraftslag med låg rörlig kostnad påverkar inte elpriset kortsiktigt. Möjligen minskar intresset för reinvestering långsiktigt beroende på skattenivån.

Energisystem med förnybar energi t ex vattenkraft eller vindkraft Energin finns där resursen finns Energin måste transporteras till konsumtionscentra Energiinflödet varierar, vilket kräver lagring och/eller flexibla systemlösningar

Exempel Nordisk vattenkraft kan variera 90 TWh mellan olika år Transport från Norrland till Mellansverige Energiutjämning med värmekraft i Da+Fi+Ty

Seminarium om elmarknaden Regeringskansliet Kommentarer till Fabricius modell Lennart Söder, KTH 30 november 2005

Dagens Elhandel Producent Nordpool Nätägare Prisförsäkring Bilateralt Fast avgift Effekt Energi Elsäljare Med eller utan Prisförsäkring Konsument

Fabricius Elhandel - 1 Producent Nordpool Nätägare och säljombud Prisförsäkring Fast avgift Effekt Energi – rörligt pris Valfri prisförsäkring Konsument

Fabricius elhandel - 2 Obligatorisk timmätning Alla får spotpris Obligatorisk börshandel för producenter (oklart med reglermarknad och Elbas) Nätbolag får reglerad vinst på elförsäljning Om man gör allt ovan behöver mätdata endast hanteras lokalt!

Generella kommentarer Nordpool är en börs, dvs man kan bara köpa om någon säljer, dvs ingen leveransgaranti! Den fysiska balansen sker på reglermarknaden och det är där som obalanspriset sätts. Alt 1: SvK är balansansvarig för all elförsäljning och lägger köpbud till Nordpool. Hur då? Obalanskostnader? Alt 2: Nätägare är balansansvariga och får därmed kostnader för obalanser. Får de handla sig i balans?

Om konkurrensen Idag: Konkurrens mellan producenter Konkurrens mellan elförsäljare, dvs hanteringen av storinköp och räknings-hantering till kunder samt prissäkring Missnöjda kunder kan välja bort, t ex, storbolags elsäljare Fabricius: Endast konkurrens mellan producenter Reglerad vinst för elförsäljning Kunder kan inte välja bort, t ex, storbolag

Om effektfrågan Fabricius: Ingen skillnad för producenter som redan idag går på Nordpool pris. Deras intresse beror på prisnivån. Bra med timmätning och att kunder ser spotpris. Balansansvaret centralt för vem som har incitament att göra tillräckligt. Mycket kan hända mellan Nordpools prissättning och faktisk elbrist. Detta hanteras på reglermarknaden. Är kunder med där? Med rätt prissättning har elsäljare idag ett incitament att ordna, t ex, reservkraft.

Effektiv elanvändning Med ”effektiv” avses oftast att konsumenterna skall minska sin konsumtion om detta medför lägre kostnad än motsvarande produktion (inklusive externaliteter. Timmätning är då självklart bra, men kostnaderna för detta system måste vägas mot intäkterna

Klimatfrågan, etc Om Fabricius modell leder till en samhällsekonomisk bättre effektivitet (dvs lägre kostnader för timmätning) så är frågan om vem som vinner på det? Om elpriset blir lägre ökar snarast konsumtionen, men man kan ju då öka skatten. Klimatfrågan hanteras bäst genom miljöskatter/subventioner/begränsningar etc.