Charlotta Seiler Brylla MODIS-seminariet i Uppsala 2 maj 2013

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Idéer för ett bredare entreprenörskap
Advertisements

I detta bildspel reflekterar kollegor i olika ämnen tillsammans över språkliga handlingar i klassrummet. Underlag till diskussionen är den uppgift som.
Karlstad 16 juni 2011 Modersmål idag och imorgon Karlstad 16 juni 2011
Rätt men dåligt – om vanliga brister i studenttexter
Religionens återkomst och potential i ett mångkulturellt Sverige.
OM professioner (exempelvis följeforskare)
Kultur för alla – gäller det mig
Aktör / Struktur.
Nuläges Analys - utse en bordsvärd - utse en tidshållare - utse en sekreterare Runda Vilka framgångar ser du att ni redan har gjort i i ert projekt? Vilka.
Läsfrämjande inom studieförbunden Kultur i Väst
Från teori till praktik
Konstruktivism Aktörers identiteter och intressen kan inte tas för givet. Kan vara olika vid olika tillfällen. Immateriella fenomen, te x identitet, språk,
Diskurs Språkanvändning (language-in-use)
Årskurs 8 Entréskolan vt 2013
Muntligt Jag kan….
„»VPK ägnar sig åt imperialistisk propaganda» Kris(er) i relationen mellan VPK och östtyska SED Marxismens idéer – marxismens lärdomar maj 2013 i.
Om vi fick bestämma. För, med & av unga Vad är en ungdom?
Hur kan vi påverka dem som styr?
Det svenska politiska systemet: Introduktion
Psykologi A henrik LARSSON (LAH)
Romantiken 1760 – 1840.
Svenska p Svenska p.
Politik och ideologi.
Uppsala centrum för hållbar utveckling (CSD UPPSALA) Hållbar utveckling B Centrum för miljö- och utvecklingsstudier (CEMUS) Vårterminen 2011 Välkommen.
Läroplansträff Välkomna. Dagens arbete Björkbackaskolan presenterar sitt framgångsrika arbete med lärandeuppdraget Bedömning för lärande -
Läroplansträff Välkomna!. Program för dagen 8.30 Inledning och program 8.40 Lars introducerar dagen med några bilder om undervisning och lärande.
Nya utvecklingssamtal
Religionsdidaktisk introduktion Det religionsdidaktiska forskningsfältet --- Christina Osbeck
Först sa de att språket är nyckel till integration, och jag lärde mig språket, jag var ju barn när jag kom till Sverige. Sedan sa de att utbildning är.
Demokrati, politik och val.
TYSKA STEG 3 Fem arbetsområden: 1. Reisen und Schule in Deutschland
Språk och interkulturell kommunikation
Fantastisk litteratur: skräck och den gotiska berättelsen
Hyväksymis- ja omistautumisterapia Acceptance and Commitment Therapy
- fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner
UPPGIFT: På din skola har ni bestämt- du fått i uppdrag- att stärka/utveckla den lokala lärkulturen på skolan. Vilka skall engageras? Vilka berörs? Och.
Kulturinstitution, serviceföretag, lärcentrum eller minnesinstitution – det diskursiva spelet om folkbiblioteken under 30 år Joacim Hansson, FD Inst. för.
Tro.
Kristina Yondt
KEPS att lära sig ur flera perspektiv
Hur gör man en debattartikel?
Håkan Jönson Socialhögskolan i Lund
Skriva noveller.
Välfärd och Ideologier
PPP Den moderna vetenskapsteorins berättelse om sin förhistoria.
Portfolion / Dokumentationen bidrar till utveckling
Kommunikation och media Föreläsning 13 VT05 Leif Dahlberg.
Diskussionstillfälle 4
Lärande utvärdering genom följeforskning
Genus och Kön.
Överenskommelsen inom integrationsområdet Uppsala 30 september 2014 Julio Fuentes Organisationsrepresentant Styrgruppen.
Vuxenutbildningens historia och filosofi Vuxenutbildningens historia och filosofi BILDER FRÅN ELLEN KEYS ”STRAND”
pedagogisk dokumentation
Kulturen och politiken. Ett omstörtande sekel Den västerländska kulturen har genomgått de mest djupgående förändringarna under 1900-talet Det går en gräns.
Lgr 11 - fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner.
Kunskap och värden – måste vi välja? Sven-Eric Liedman.
Ifous Små barns lärande APT 22 april 2015
Det vi vet Barn utvecklar språk; talat-, skrift-, kropps- och teckenspråk i samspel med sin omgivning och möten med den andre.
Om problem och syften Jonas Gustafsson Lärarhögskolan i Stockholm.
Den viktiga konsten att tala
Skolutveckling genom aktionsforskning
Svensk minoritetspolitik
Kristina Yondt
ATT LÄRA SIG SKAPA GODA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT MÖJLIGGÖRA LÄRANDE Ann-Charlotte Mårdsjö Olsson
Makroteorier om samhället Hedvig Ekerwald Uppsala universitet, Sociologiska institutionen Sociologi /Socialpsykologi Sociologi med inriktning.
SKOP Bilder till Stockholms universitet - Humanistiska fakulteten -Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska, oktober.
NIVÅ: GRUNDLÄGGANDE MÅLGRUPP: ÄMNESLÄRARE FART: ¼- DÅ EN MER LÅNGSIKTIG LÄROPROCESS ÄR AV VIKT Högskolan i Gävle 1 Uppdragsutbildning 7,5 hp – kurs för.
Davos 1929 Ernst Cassirer Martin Heidegger Varat och tiden
Svenska som andraspråk 3
Etnologi och folkloristik – en introduktion I
Presentationens avskrift:

Charlotta Seiler Brylla MODIS-seminariet i Uppsala 2 maj 2013 Att analysera politisk diskurs Språkvetaren som hermeneutiker och samhällskritiker Charlotta Seiler Brylla MODIS-seminariet i Uppsala 2 maj 2013

Mina forskningsintressen Historisk semantik: Romantikens nyckelord Politisk semantik / diskursanalys / totalitärt språkbruk: NS-Tyskland DDR Språk och politik / ”politolingvistik”: Högerpopulism Miljöpartiet /Die Grünen Charlotta Seiler Brylla, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska

Upplägg Språk och politik = politolingvistik Forskningsområden språk och politik - Tredje riket - DDR - Teoretiskt-metodiska aspekter och vetenskapsteoretiska utgångspunkter Diskussion om ”politolingvistik” som outnyttjad (?) samhällsresurs Charlotta Seiler Brylla, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska

Vetenskapsteoretiska utgångspunkter Språk och verklighet konstituerar varandra (Humboldt) Språk är språkbruk (Wittgenstein) Språk är aktivitet (Bühler, Vološinov) Språk är handling (Austin, Grice) Charlotta Seiler Brylla, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska

Språk och politik Aristoteles: Människan en politikon zoon ”Politik kan beskrivas som ett omfattande, differentierat kommunikationsområde, där angelägenheter av offentligt intresse förhandlas, där åsikter och opinion bildas och där processer äger rum som initierar och genomför – även omstridda – beslut som har betydelse för samhället.” (fritt efter Strauss 1989) Charlotta Seiler Brylla, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska

Ideologi Dieckmann: pionjär inom politolingvistik Ideologi: Grundläggande värderingar och tankemönster hos en viss samhällsgruppering eller i en viss samhällsordning (efter Girnth 2002) Althusser: ideologin konstituerar subjektet Vološinov: språk är ideologiskt Charlotta Seiler Brylla, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska

Politolingvistik: 1996 Armin Burkhardt Lexikon Text/diskurs Kriget och nationalsocialismen viktiga förutsättningar för forskning kring språk och politik Charlotta Seiler Brylla, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska

betreuen, durchführen, Einsatz Aus dem Wörterbuch eines Unmenschen, red. Sternberger, Storz, Süskind (1957) SS, Gestapo, HJ betreuen, durchführen, Einsatz Charlotta Seiler Brylla, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska

Victor Klemperer (1881-1960) LTI. Notizbuch eines Philologen (1947) Charlotta Seiler Brylla, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska

Stigmatisering genom samförekomst den judiskt bolsjevikiska kulturlösheten det judiskt kapitalistiska utsugarsystemet det judiska kriget Charlotta Seiler Brylla, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska

I dagens Sverige förringas och förnekas det svenska kulturarvet och den svenska identiteten till förmån för utländska kulturer. I dagens Sverige går en alltför stor del av det skattefinansierade kulturstödet till mångkulturella, destruktiva och elitistiska kulturyttringar. I dagens Sverige har medborgarna allt för lite inflytande över vilka kulturyttringar man vill stödja. Charlotta Seiler Brylla, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska

Klemperer LTI, s. 41 ”Men språket nöjer sig inte blott med att tänka och dikta åt mig, det leder också min känsla, det styr hela mitt själsliv, ju mer omedvetet jag överlåter mig åt det, desto mer självklart.” Charlotta Seiler Brylla, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska

Charlotta Seiler Brylla, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska

Thälmanpionjärernas fjärde budord ”Vi Thälmann-pionjärer älskar och beskyddar freden och hatar krigsivrarna.” Charlotta Seiler Brylla, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska

Neues Deutschland 1957 ”En opposition i DDR skulle ju endast vara riktad mot vår regerings politik: Den skulle alltså vara för att släppa fram fascister och militarister i höga maktpositioner [---] och för en förberedelse av atomkrig. Att tolerera en sådan opposition vore kriminellt.” Charlotta Seiler Brylla, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska

Några viktiga forskare inom språk och politik Ruth Wodak Düsseldorf-skolan: Karin Böke, Martin Wengeler, Matthias Jung Constanze Spieß Lann Hornscheidt Charlotta Seiler Brylla, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska

Nyckelord (enligt Düsseldorf-skolan) de kan fungera som bärare av idéer och program de tematiseras (eller betonas) ofta i diskursen, dvs. de framhävs med metaspråkliga markörer de introducerar nya betydelser eller konnotationer de är ofta del av en ”semantisk kamp” de är semantiskt (re)produktiva Charlotta Seiler Brylla, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska

Politisk semantik / Diskursanalys -lingvistik Walther Dieckmann Reinhart Koselleck Fritz Hermanns → Dietrich Busse → Düsseldorf-gruppen → Ruth Wodak Siegfried Jäger Ingo Warnke Jürgen Spitzmüller Constanze Spieß Diskurs ska förstås som en form av social praktik som den kommer till uttryck i tal och skrift Charlotta Seiler Brylla, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska

Warnke & Spitzmüller (2011) Jäger Fairclough Transtextuell nivå Aktörsnivå Intratextuell nivå Institutionell ram Diskursiv praktík Charlotta Seiler Brylla, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska

Analysmoment argumentationsstrategier (legitimering-/delegitimering, generalisering, förenkling, oppositioner som vän-fiende-schmeman och svart-vit-målning, förringade, överdrift) språkligt retoriska medel (signalord, metaforer, analogier, eufemismer, hyperboler) koherens (särskilt implikationer och presuppositioner) narrativa strukturer (myter, berättelser, anekdotisk kunskap) Charlotta Seiler Brylla, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska

Litteratur- vetenskap Sociologi Historia Språk- vetenskap Medie- vetenskap Filosofi Etnologi Statsveten- skap Charlotta Seiler Brylla, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska