Överlever euron? Lars Calmfors Fores 14/11-2013. Två frågor Klarar sig euron genom den pågående krisen? - Är den minskade oron verkligen befogad? Fungerar.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
KONJUNKTURLÄGET 27 mars 2013 Jesper Hansson. Sammanfattning •Små revideringar av prognosen •Förtroendet bland hushåll och företag förbättras •Svag utveckling.
Advertisements

Anm. Streckad linje avser IMF:s prognos oktober 2010.
Finansdepartementet Kapitaltäckning Finansmarknadsminister Peter Norman
Lars Calmfors Senioruniversitetet 20/
De offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet Lars Calmfors 13/11-07: Kommentarer till rapport från Riksrevisionen.
KONJUNKTURLÄGET 21 december 2011 Jesper Hansson. Sammanfattning •Euroområdet hankar sig fram men osäkerheten lättar andra halvåret 2012 •Fallande BNP.
Synpunkter på finanspolitiken Lars Calmfors Finansutskottet 4/12-98.
Penningpolitisk uppföljning april Lägre ränta nödvändig för att dämpa fallet i produktion och sysselsättning och klara inflationsmålet på två procent.
Konjunkturer.
KONJUNKTURLÄGET 18 juni 2008 Urban Hansson Brusewitz.
KONJUNKTURLÄGET 31 mars 2008 Urban Hansson Brusewitz.
KONJUNKTURLÄGET 28 mars 2012 Jesper Hansson. Sammanfattning Flera tecken på förbättrad konjunktur Utmaningar på arbetsmarknaden kvarstår Expansiv penningpolitik.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 18 december 2013.
Överlever euron? Lars Calmfors Fores 16/ Två frågor Klarar sig euron genom den pågående krisen? Fungerar det reformerade regelsystemet långsiktigt?
Förvaltningshögskolan Makroekonomi Osvaldo Salas
KONJUNKTURLÄGET 19 december 2012 Jesper Hansson. Sammanfattning BNP faller fjärde kvartalet Återhämtning inleds mot slutet av 2013 Arbetslösheten stiger.
KONJUNKTURBAROMETERN 29 okt 2008 ROGER KNUDSEN. KONJUNKTURBAROMETERN 29 okt 2008 ROGER KNUDSEN Innehåll Barometerindikatorn Konjunkturbarometern Företag.
KONJUNKTURLÄGET 31 augusti 2011 Jesper Hansson. Sammanfattning Återhämtningen tar en paus Även Sverige påverkas – arbetslösheten planar ut Förutsätter.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 18 juni 2014 Konjunkturläget, juni 2014.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 27 augusti 2014 Konjunkturläget, augusti 2014.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 19 juni 2013.
KONJUNKTURLÄGET 27 augusti 2008 Urban Hansson Brusewitz.
Föreläsning 12 Sammanfattning
Offentliga sektorns finansiella sparande Miljarder kronor respektive procent av BNP.
Finansdepartementet Ekonomiska läget inför höstens budgetproposition Pressträff Harpsund 21 augusti Finansminister Anders Borg.
Reala bostadspriser Index 1986=100.
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Den öppna ekonomin: en kort introduktion.
KONJUNKTURLÄGET 20 juni 2012 Jesper Hansson. Sammanfattning Lågkonjunkturen fortsätter Mest troligt att euron överlever – läget klarnar mot slutet av.
Ekonomiska kretsloppet
Kan kommunsektorn växa realt med 2 procent per år? Lars Calmfors Kommek, Malmömässan 21 augusti 2014.
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 september 2012.
KONJUNKTURLÄGET 26 augusti 2009 Kerstin Hallsten.
Jesper Hansson Slutlig efterfrågeutveckling – nya mönster i konjunturutveklingen? SIMRA 23 maj 2013.
Blanchard kapitel Växelkurser, räntor och BNP
Finansiell stabilitet Juni 2010 Presskonferens
Finanspolitiska rådets rapport- några kommentarer Torbjörn Becker Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm (SITE)
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 18 december 2014 Konjunkturläget, december 2014.
KONJUNKTURLÄGET 31 mars 2009 Kerstin Hallsten. Djup lågkonjunktur Expansiv ekonomisk politik färre sysselsatta 2010.
Svensk finanspolitik 2008 Finanspolitiska rådets rapport till regeringen.
1 Norrbotten 1 april Jonas Eriksson Sveriges Kommuner och Landsting.
Penningpolitisk uppföljning december Reporäntan sänks till 2 procent Reporäntan bedöms ligga kvar på samma nivå under 2009 En kraftig sänkning av.
Penningpolitik med inflationsmål
Barometerindikatorn och BNP Index medelvärde=100, månadsvärden respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden.
KONJUNKTURLÄGET 19 december 2008 Urban Hansson Brusewitz.
1 Svensk finanspolitik Lars Heikensten, Europeiska revisionsrätten - några kommentarer till Finanspolitiska rådets rapport 2008.
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Centralbanker och det monetära systemet.
KONJUNKTURLÄGET 18 december 2009 Kerstin Hallsten.
KONJUNKTURLÄGET 1 september 2010 Peter Svensson. Slutsatser Svensk BNP har lagt in en högre växel Uppgången är bred BNP-tillväxt 2010: 4,3 (3,7) 2011:
KONJUNKTURLÄGET 31 mars 2010 Kerstin Hallsten. Slutsatser Produktionen har börjat öka Tidig återhämtning på arbetsmarknaden Tjänstesektorn viktig i återhämtningen.
1 Kursens Mål Allmänbildning “Att kunna läsa tidningarnas ekonomisidor etc.” Att lära ut redskap (modeller) som kan användas för att göra en självständig.
Penningpolitisk rapport februari Kraftig försämring av konjunkturen – reporäntan sänks till 1 procent Återhämtning inleds 2010 Osäkerheten stor.
KONJUNKTURLÄGET 31 MARS 2011 Jesper Hansson. Sammanfattning Tillväxten dämpas från rekordhög nivå Konsumtion och investeringar drar efterfrågan Arbetslösheten.
Finanspolitiska rådets rapport 2014 Lars Calmfors 13/
Vart leder eurokrisen? Lars Calmfors Vetenskapsrådets kvartalsseminarium: EU och drömmen om ett enat Europa 26/
Monetarism och Philipskurvan
Föreläsning 3 Varu och penningmarknaderna tillsammans IS-LM modellen
Svensk finanspolitik 2008 Finanspolitiska rådets rapport till regeringen.
IDAG: Varumarknaden i balans + penningmarknaden i balans.
Föreläsning 11 Växelkurser, räntor och BNP
Barometerindikatorn och BNP Index medelvärde=100, månadsvärden respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden.
Erik Höglin Konsekvenser av att införa ett balansmål för finansiellt sparande i offentlig sektor 14 augusti 2015.
Penningpolitisk rapport Juli Svensk ekonomi utvecklas starkt.
Sverige och de globala utmaningarna. Är kriser en nödvändighet i den moderna ekonomin? Lars Calmfors Skånes ekonomidagar Kommunalekonomiska föreningen.
Förändringar i samhällsekonomin. Den offentliga ekonomin Offentliga sektorn ansvarar för de gemensamma uppgifterna i samhället. Ge exempel! För att klara.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 22 juni 2016 Konjunkturläget, juni 2016.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 21 december 2015 Konjunkturläget, december 2015.
Kap 15 Avvägningen inflation-arbetslöshet

Stefan Fölster Svenskt Näringsliv
Hans Lindblads bilder
Presentationens avskrift:

Överlever euron? Lars Calmfors Fores 14/

Två frågor Klarar sig euron genom den pågående krisen? - Är den minskade oron verkligen befogad? Fungerar det reformerade regelsystemet långsiktigt?

Kritiken av åtstramningspolitiken Det har hävdats att åtstramningarna i krisländerna försämrar statsfinanserna därför att lägre efterfrågan och lägre produktion i krisländerna leder till lägre skatteintäkter Konsekvent större BNP-fall och mindre minskningar av budgetunderskotten än enligt prognoserna Teoretiskt möjligt att budgetunderskottet ökar men osannolikt med så stora finanspolitiska multiplikatorer De primära budgetsaldona (saldona exklusive räntebetalningar) har förbättrats Men det tar längre tid att vända skuldkvoterna eftersom de tenderar att öka snabbare när BNP faller De primära budgetunderskotten måste vändas till överskott för att bidra till lägre skuldkvoter

Figur 4 Förändring av den offentliga sektorns primära finansiella sparande , procent av BNP

Figur 1 Den konsoliderade offentliga sektorns bruttoskuld, procent av BNP.

Åtstramningspolitiken kommer att fungera rent tekniskt om den fullföljs Efterfrågan och produktion kommer att öka igen därför att reala deprecieringar tvingas fram Men detta tar tid och innebär en lång period av hög arbetslöshet eftersom processen inte kan snabbas på genom valutadeprecieringar inom euroområdet

Slutsatser Åtstramningspolitiken i krisländerna fungerar tekniskt - den bör understödjas av en mer expansiv finanspolitik i kärnländerna Men uppoffringarna för medborgarna är alltför stora De innebär att åtstramningarna sannolikt inte fungerar politiskt och därför inte kommer att fullföljas På kort sikt förmodligen utökade stöd Men på lång sikt kommer stödpolitiken förmodligen att avbrytas - stor risk för statsbankrutter i krisländerna och att de lämnar eurosamarbetet - samtidigt stor risk för politisk revolt mot euron i kärnländerna som kan bilda en mindre valutaunion

Figur 3 Arbetslöshet, procent av arbetskraften

Slutsatser fortsättning Omedelbara skuldnedskrivningar bör göras i flera krisländer - stora kapitalförluster för räddningsfonderna och ECB men mindre än om nedskrivningarna skjuts upp Behov av rekapitalisering av krisländernas banker på europeisk nivå Viktigt återupprätta icke-undsättningsklausulen Det kräver en bankunion med ett system för att hantera bankkriser ESMs uppgift bör vara stöd till banker i krislägen och inte stöd till stater