HABITATMODELLERING.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Planering, genomförande av undervisning och bedömning enligt Lgr 11
Advertisements

Idéer för ett bredare entreprenörskap
Nya skolan till hösten Projektarbete En personlig dator Aktivt lärande
TILLSAMMANS KAN VI GÖRA SKILLNAD VAR MED I EN ENTREPRENÖRIELL UTMANING.
Vi utvecklar människor. Människor utvecklar företag Utvärdering Projektledarutbildning Steg 1 Vt 2010 Utbildare: Jesper Olsson Plats: Consensus Utvärderingen.
Ingeniørutdanning Klækken Svensk ingenjörsutbildning i förändring Bert Luvö Chalmers tekniska högskola, Göteborg.
Att tydliggöra de långsiktiga målen i Lgr -11 och kunskapskravens fem övergripande förmågor för elever, föräldrar och pedagoger.
© Copyright APeL 2004 Hanne Randle Delaktighet för hållbar utveckling Reflekterande arbetsplatser i Karlstad, Forshaga och Grums kommun För.
Från Fanta till Fleece Lokal pedagogisk planering Biologi åk 5
Vad är naturvetenskap i förskolan?
Kopplingen mellan utredning och behandling – vad är det?
Hantering av forskningsdata Birgitta Bergvall-Kåreborn Professor i Informatik.
Skapa ideala kundprofiler
Tema: Uppfinning Av Thomas Mesumbe.
GIS i lärarutbildningen - och sedan…? Anders Larsson Kulturgeografiska institutionen Göteborgs Universitet Anders Larsson Kulturgeografiska institutionen.
Årskurs 8 Entréskolan vt 2013
Utveckling av Kapellbacken 2013/2014
Att arbeta praktiskt.
Hela världen talar… Global Issues in Context är en lektion i att lyssna! Hulebäcksgymnasiet, Härryda. Västerhöjdsgymnasiet, Skövde.
ATT PRODUCERA EN UNDERSÖKNING
Centrala innehåll och kunskapskrav
Björn Thuresson CSC HPCViz/VIC Datorspelsdesign DH2650.
Som man frågar får man svar. Vad är intressant? Varför?
LTU-modellen för ökad genomströmning Lägesrapport – november 2011
Bibliotekens utveckling och behovet av samordning Mötesplats inför framtiden Borås, 13 oktober 2004 Gunnar Sahlin.
Centrala innehåll och kunskapskrav
Centrala innehåll och kunskapskrav
Projektet IT-coacher 2013 Enkäter angående intresset av IT-utbildning för seniorer gjordes i kommunerna Lidköping, Götene och Munkedal. De som svarade.
Bedömningsmodell Mål för examensarbete Värderingsdimensioner Bedömningar Mål för examen.
Lärcentrum som infrastruktur för vuxnas lärande
Projektledare: Pia Tingström Lektor Hälsouniversitetet Linköping
LOPAC - ett samarbetsprojekt Göteborgs UB, Växjö, Lund, Uppsala LIBRIS.
Läroplansarbete Träff med Ö-team Mål med dagen Öka förståelsen för det arbete vi gör med rektorer/förskolechefer och läroplanspiloter Öka.
FRAMTIDSBARN IV Detta är... En fortbildning av pedagoger mot ett forskande arbetssätt med IT-stöd.
Övergripande inriktning för samhällsskydd och beredskap
Ekonomistyrning Budgetering & Kalkylering
Genombrottsmetoden.
Möte beträffande kvalitetsgranskning
Marknadsförarens mall för att skapa köpares persona!
Seminarieboken Kapitel 2 – Att tänka på redan vid starten
Att tillsammans påverka!
Specialpedagogiken i matematiken med inslag av appar
Ett friskare Sverige! En kort betraktelse över Miltonutredningen (SOU 2006:100) med särskilt fokus på barn och unga...
Marknadsförarens mall för att skapa köpares persona!
UIV Uppföljning av Insatser för Vuxna missbrukare Ulf Kassfeldt
BETYGSKRITERIER I GEOGRAFI
Etik, försiktighet och hållbar utveckling med havet i särskilt beaktande Christian Munthe Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori flov.gu.se.
Förslag på pilot: FoU-växthus i Nacka kommun version 0.2.
Marknadsföring och försäljning
Naturvetenskaplig undersökning
1. Vad är egentligen GIS ? GIS Attityder Förmåga hos användaren OrganisationTeknik Doktrin/Strategi EtikArbetsmetoder Information.
Utbildningen till kunskapsutvecklare inom Begripsamprojektet En utbildning om hur man kan påverka kognitiv tillgängligheten till produkter, tjänster och.
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar
KOMMUNIKATION SOM PÅVERKAR SUNDSVALL 13 FEBRUARI 2012
Biblioteksstämma 2007 Viktiga frågor ur KB:s perspektiv 23 november 2007 Gunilla Herdenberg och Gunnar Sahlin.
Introduktion NTH 001 Teoretiska och historiska perspektiv på naturvetenskap Christopher Kullenberg 1.
Samhällsekonomi Del 1 Åsa Lillerskog, Forsenskolan, Tidaholm –
Form Hurdant är det? Funktion Hur fungerar det? Orsak Varför är det som det är? Förändring Hur förändras det? Samband Hur är det i samband med annat? Perspektiv.
Analysförmåga Jämföra: Likheter och skillnader, för- och nackdelar
Om denna presentation: Version Denna PPT-presentation tillsammans med det talspråksmanus du hittar i anteckningssidorna är framtaget för att.
Kommunikation.
Adaptiv förvaltning modebegrepp för lärande system.
Informationssamordning i praktiken Inger Frendel Utvecklare kriskommunikation/Krisinformation.se Enheten för samordning, MSB.
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar #grundSoL Introduktion till gemensamma grunder för samverkan.
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 02: Aktörer och deras roller och ansvar #grundSoL.
Bedömning för lärande Erfarenheter från arbetet med respons
IBSE Viktiga punkter i IBSE
Att leda och genomföra transformation WS 3 Region 10
Tips för bättre kommunikation
Upplevelser och växande kunskap med Skogen i Skolan
Presentationens avskrift:

HABITATMODELLERING

HABITATMODELLERING Görgen Göransson Högskolan i Kalmar – ……………Naturvetenskapliga inst.

HABITATMODELLERING Görgen Göransson Högskolan i Kalmar – ……………Naturvetenskapliga inst. Lektor i naturresursplanering

HABITATMODELLERING Görgen Göransson Högskolan i Kalmar – ……………Naturvetenskapliga inst. Lektor i naturresursplanering Zooekolog – tillgång & fördelning ….av resurser för däggdjurs- & ….fågelarter i landskap nära vägarna

Habitatmodellering – är det något vi kan använda praktiskt vid vägplanering?

Habitatmodellering – Är det något vi kan använda praktiskt vid vägplanering? Absolut!

Habitatmodellering – Är det något vi kan använda praktiskt vid vägplanering? Absolut! …men, nej!

Habitatmodellering – Är det något vi kan använda praktiskt vid vägplanering? Absolut! …men, nej! …eller?

Hur bedöma miljöpåverkan? Hur förmedla detta till användare? Lösningar och förbättringar

Habitatmodellering - vad är det? Varför habitatmodeller? Vad kan man kräva av habitatmodeller? Olika modeller Modeller – för vem? Svårigheter Möjligheter

Vad är habitatmodeller? Vad är habitatmodellering?

Att skapa modeller av habitat

Att skapa modeller av habitat Modell som beskriver habitat

Att skapa modeller av habitat Modell som beskriver habitat Visar hur det ser ut, vad som finns, var det finns…

Att skapa modeller av habitat Modell som beskriver habitat Visar hur det ser ut, vad som finns, var det finns… …en karta

Att skapa modeller av habitat Modell som beskriver habitat Visar hur det ser ut, vad som finns, var det finns Visar hur det kommer att se ut, vad som kommer att finnas och var någonstans…

Att skapa modeller av habitat Modell som beskriver habitat Visar hur det ser ut, vad som finns, var det finns Visar hur det kommer att se ut, vad som kommer att finnas och var någonstans… …en prognos

Habitatmodeller som leder fram till förutsägelser kan användas för miljökonsekvensbeskrivning och strategisk miljöbedömning

Varför modeller?

För att förutsäga ryggradsdjurs utbredning och/eller fördelning.

För att förutsäga ryggradsdjurs utbredning och/eller fördelning. Önskvärt med expertmedverkan från början.

För att förutsäga ryggradsdjurs utbredning och/eller fördelning. Önskvärt med expertmedverkan från början. Brist på kunskap om organismer – magert även i litteraturen.

Bevarande av hotade arter kräver kunskap.

Vilka krav kan man ställa på bra habitatmodeller? Habitatmodeller ska vara transparenta för såväl expert som beslutsfattare och allmänhet

Vilka krav kan man ställa på bra habitatmodeller? Habitatmodeller ska vara transparenta för såväl expert som beslutsfattare och allmänhet Allmänhetens insyn leder till nödvändigt engagemang

Vilka krav kan man ställa på bra habitatmodeller? Alternativ ska presenteras på ett jämförbart vis

Vilka krav kan man ställa på bra habitatmodeller? Alternativ ska presenteras på ett jämförbart vis Modellerna ska vara justerbara (tillåter känslighetsanalys)

Vilka krav kan man ställa på bra habitatmodeller? Anpassade till problemet som ska lösas

Vilka krav kan man ställa på bra habitatmodeller? Anpassade till problemet som ska lösas Tar ett helhetsgrepp! Hållbar utveckling – ekol + soc + ekon.

Vilka modeller?

Regionala habitatmodeller – alternativ till kartering!? Utgår från landskapsdata (kartor, fjärranalys) Resursselektionsfunktioner (RSF) & habitatlämplighetsindex Ger utbredning, fördelning

En fågel behöver i akt.omr. skydd mot rovdjur marklevande flygande tillgång till föda vuxenfödosöksplatser kycklingfödosöksplatser häckningsplatser

Ekologisk nischfaktoranalys (marginalitet & specialisering) Habitat- och artförekomstkartor Marginalitet & Specialisering Habitat-lämplighets-index

Slumpvandringsmodeller ”känner av” landskapets habitatresurser och ”väjer” för eller ”skyndar förbi” de som är olämpliga/ej attraktiva

Var sker älgolyckorna? Kan vi förutsäga älgolycksplatser? Faktorer – hastighet, stängsel, avstånd till och yta hos skogsmark samt frekvensen korsade bryn och älgförekomst. (Data av typen ja – nej => faktorer)

Mahalanobisavstånd

Modeller – för vem?

Habitatmodellerna hjälper forskare (men kanske inte planerare?). Forskare utvecklar modeller för speciella projekt. Därför ofta ej generella eller allmängiltiga och tillämpbara.

Teori - test Fo.projekt - avgränsat Specialisering (en art/få arter) Vill kunna förklara Vill veta allt Försiktig med besked FORSKARE

Praktik Byggprojekt - pengar Generellt - samhället Vill kunna lösa uppgift Vill veta det viktiga Vill ha klart besked Ja eller nej BeslutsfattarePLANERARE

? !!!! ?? !?! ! FORSKARE PLANERARE

? FORSKARE PLANERARE

Svårigheter Man talar olika språk Håller hårt på sitt eget fackområde Släpper inte in någon utifrån Man vet inte vad som redan finns eller vad som går att göra

Planerare känner ofta dåligt till existerande modeller/verktyg. Behövs en länk mellan forskare och planerare – en ledsagare (guide) som visar & tolkar

Svårigheter Modeller - svåra användarinterface (kunnig & klok operatör krävs)… …expertmodeller Användarmodeller – kräver utbildad användare (indikatorer, tröskelvärden, standardisering)

Bra verktyg och tillhörande bättre kommunikation krävs för modellerna ska användas rätt och ofta. Helst ska det finnas en mellangrupp i utrymmet mellan forskare och planerare. Förmedlare som kan tala med båda sidor – ambassadörer.

Svårigheter Lättanvänd habitatmodell => generell Generell => mindre verklighetstrogen Gemensam datapool bra => (internationell) standardisering Validering, kvalitetsgaranti

Modeller är inte bättre än de data som de vilar på. Empiriska data används för fjärranalys och för validering av modellutfall. Bra organiserade databaser blir värdefullare efterhand som mera data samlas in och de får växa.

Nationella metadatabaser! Idealiskt vore ett enda gemensamt nordiskt kartsystem med biologiska data integrerade. Bör kopplas till internationella system utanför Norden. Kräver engelska!

Möjligheter Ambassadörer/”tolkar” => ökad förståelse & bättre kommunikation Tvärdisciplinärt sammansatta planeringsteam

Möjligheter Modeller som skapar scenarier (visar utfallet av olika planeringsalt.) Modellutveckling & mera data => bättre modeller Habitatmodeller blir pedagogiska och lättanvända (bra användarinterface)

Olika planeringsnivåer Aktörernas förståelse, förmåga att agera och deras attityder spelar stor roll Utgå från det lokala – markägare – som analyseras och slås ihop för att generaliseras på allt högre nivåer

Workshopen 2006 en startpunkt för integrering av data och metoder. Samarbetet forskare – planerare ökar i Skandinavien. Tekniskt komplext och avancerat => krävs bättre utnyttjande av de begränsade forskningsresurserna genom gränslöst samarbete inom Skandinavien, Europa.

Det pågår mycket utveckling, förbättring och anpassning – så troligen kommer habitat-modeller att kunna användas praktiskt och större omfattning framöver?

Med… bättre samarbete forskare-planerare bättre samarbete över institutions- och …myndighetsgränser bättre samarbete över nationsgränser … blir habitatmodellering ett bra verktyg ….för framtida infrastrukturplanering!

Tack! Frågor?