Hälsoekonomisk Teori Alexis Palma Ph. D.

Föreläsning 1 Ekonomi som ämne Modeller Knapphet och alternativkostnad Effektivitet BNP Makroekonomi och hälso- och sjukvården

Vad är Nationalekonomi? Är en samhällsvetenskap som studerar hushållning med knappa resurser. Utgångspunkten är att alla behov inte kan tillfredsställas med hjälp av tillgängliga resurser och att det därför är nödvändigt att välja. Mikroekonomi, Makroekonomi Positiv ekonomi – Normativ ekonomi

Modeller Dålig modell av Eiffel Tornet Bra modell av Eiffel Tornet

Modell 1 av Glassförsäljningen i Göteborg Det finns ett positivt samband mellan medeltemperatur och glassförsäljning

Modell 1 av Glassförsäljningen i Göteborg Det finns ett negativt samband mellan pris och glassförsäljning

Viktigt i Nationalekonomi Resurser är knappa: Mängden varor och tjänster som individerna i samhället skulle vilja konsumera är större än mängden varor och tjänster som kan produceras. Individer och samhället måste därför välja. Produktionsmöjlighetskurva: Är en grafisk avbild av vad en produktionsenhet, med alla tillgängliga resurser, maximalt kan producera av två olika varor.

Produktionsmöjlighetskurva En sjukgymnast har en egen mottagning i centrala Borås. Sjukgymnasten har två olika typer av patienter: Äldre personer som har haft en höftfraktur. Behandlingen av en höftfrakturpatient tar ca. 1 timma. Individer med ryggbesvär. Behandlingen av en patient med ryggbesvär tar ca. en 0,5 timma. Sjukgymnasten jobbar 40 timmar i veckan.

Antal patienter med höftfraktur 40/1 PRODUKTIONSMÖJLIGHETSKURVA Lutning = - 1/2 Ett annat exempel är an barnmorska kan välja mellan att ta ett cellprov (15 min) eller spiralinsättning (30 min) 40/0,5 Antal patienter med ryggbesvär

Alternativkostnad Alternativkostnad : är vad resurserna som används i produktionen kunde ha åstadkommit i sin bästa alternativa användning. Under tiden sjukgymnasten behandlar en patient med ryggbesvär (30 minuter) kan han/hon ha behandlat 0,5 patienter med höftfraktur. Alternativkostnaden för behandlingen av en patient med ryggbesvär är behandlingen av 0,5 patienter med höftfraktur.

Produktionsmöjlighetskurva En avdelning på ett sjukhus behandlar två olika typer av patienter: Patienter med lungcancer. Patienter med bröstcancer. Den enda inputen är sjuksköterskornas arbetstid. Vissa sjuksköterskor är bättre på att behandla patienter med lungcancer men andra är bättre på att behandla bröstcancer.

Antal patienter med lungcancer PRODUKTIONSMÖJLIGHETSKURVA Antal patienter med bröstcancer

Produktionsmöjlighetskurva När produktionsfaktorerna är heterogena blir produktionsmöjlighetskurvan konkav. Man måste uppoffra behandlingen av 2,5 patienter med lungcancer när behandlingen av individer med bröstcancer ökar från 0 till 20. Man måste uppoffra behandlingen av 40 patienter med lungcancer när behandlingen av individer med bröstcancer ökar från 180 till 200.

PRODUKTIONSMÖJLIGHETSKURVA Antal patienter med lungcancer B Antal patienter med bröstcancer

Produktionsmöjlighetskurva Punkt A Enheten opererar på ett ineffektivt sätt. Det är möjligt att öka outputen med de befintliga resurserna. Punkt B Enheten opererar på ett effektivt sätt - allokativ effektivitet. Det finns en alternativkostnad. Punkt C Punkten är omöjlig att nå med de befintliga resurserna.

Effektivitet Effektivitet: Rätt grad av måluppfyllelse. Allokativ effektivitet: Det går inte att öka produktionen av en vara utan att minska produktionen av en annan vara. Det finns en alternativkostnad. Teknisk effektivitet: Att man använder den teknik som ger största möjliga utbyte av de resurser (produktionsfaktorer eller input) som används. Kostnadseffektivitet: När en produktionsmetod som genererar samma utfall som en annan produktionsmetod men har lägre kostnad.

Teknisk effektivitet Bilar Sjuksköterskor 5 10 15 20 22 1 25 30 35 2 5 10 15 20 22 1 25 30 35 2 70 100 130 3 150 180 4 195 200 Bilar Sjuksköterskor 1 2 3 4 5 10 15 20 22 25 30 35 70 100 130 150 180 195 200 Tekninsk effektiva

Kostnadseffektivitet 5 10 15 20 22 1 25 30 35 2 70 100 130 3 150 180 4 195 200 Bilar Sjuksköterskor 1 2 3 4 5 10 15 20 22 25 30 35 70 100 130 150 180 195 200 Kostnadseffektiv Lön: 60 000 Bilkostnad: 0 Totalt: 60 000 Lön: 20 000 Bilkostnad: 10 000 Totalt: 30 000

Marknader och aktörer Varumarknaden: marknaden där varor köps och säljs. Faktormarknaden: marknaden där produktionsfaktorer (arbete, kapital, jord) köps och säljs. Finansmarknaden: marknaden där finansiella tillgångar (aktier, obligationer) köps och säljs. Viktiga Aktörer Hushållen Företagen Den offentliga sektorn Utlandet

Företagen hyr produktionsfaktorerna från hushållen Företagen hyr produktionsfaktorerna från hushållen. Det blåa flödet, Y, visar inkomsterna som företagen betalar till hushållen. Hushållen Offentliga Sektorn Företagen Utlandet Faktormarknad Varurmarknad Finansmarknad Y Y 20

Hushållen sparar, S, och betalar skatt (netto), T Hushållen sparar, S, och betalar skatt (netto), T. Företagen lånar en del av vad hushållen sparar för att finansiera sina investeringar. T S Hushållen Offentliga Sektorn Företagen Utlandet Faktormarknad Varurmarknad Finansmarknad 21

Hushållen köper varor och tjänster Hushållen köper varor och tjänster. Flödet, C, visar konsumtionsutgifterna. Hushållen Offentliga Sektorn Företagen Utlandet Faktormarknad Varurmarknad Finansmarknad C C 22

Företagen köper investeringsvaror från andra företag Företagen köper investeringsvaror från andra företag. Flödet I representerar företagens investeringsutgifter. Hushållen Offentliga Sektorn Företagen Utlandet Faktormarknad Varurmarknad Finansmarknad I I 23

Den offentliga sektorn köper varor och tjänster, G, och lånar eller återbetalar lån om utgifterna överstiger eller är mindre än den offentliga sektorns inkomster. Hushållen Offentliga Sektorn Företagen Utlandet Faktormarknad Varurmarknad Finansmarknad G G 24

Företag säljer varor och tjänster till utlandet, export, och företag och hushållen köper varor och tjänster från utlandet, import. Netto exporten är X-M Hushållen Offentliga Sektorn Företagen Utlandet Faktormarknad Varurmarknad Finansmarknad X-M X-M 25

Det blåa och de lila flöden visar de cirkulära utgifterna och inkomsterna. De gröna är de finasiella flödena. Summan av de lila flödena är lika med det blåa flödet. T S Hushållen Offentliga Sektorn Företagen Utlandet Faktormarknad Varurmarknad Finansmarknad Y G C X-M I I C G X-M 26

Y = C + I + G + X – M S T Y G C X-M I I C G X-M Hushållen Offentliga Sektorn Företagen Utlandet Faktormarknad Varurmarknad Finansmarknad Y G C X-M I I C G X-M 27

Bruttonationalprodukten Utgiftsmetoden GDP = C + I + G + (X  M) GDP = 1 372 + 529 + 762 + (1 494 – 1 257) GDP = 2 900 miljarder SEK

BNP och välfärd Registrering (Hushållet, den svarta sektorn) Värdering (Den offentliga sektorn) Kvalitetsförändring Kostnader (Polisen, sjukvården) Miljö Fördelning

Hur stor andel av BNP går till Hälso- och sjukvården? Total health care expenditures by function of health care (HC) and in relation to GDP Current prices, Million SEK Health care 2001 2004 2008 Total health care expenditures 208 582 241 378 296 321 GDP at market prices 2 326 176 2 624 964 3 154 630 Medical care and health as percentage of GDP 9,0% 9,2% 9,4% (SCB)

(SCB)

(SCB)

Has the costs of the healthcare sector changed..? 1960 1970 1980 1990 2004 Sweden 4,7 7,1 9,2 8,6 9,1 Germany 4,9 6,0 8,4 8,8 10,9 Spain 1,6 3,6 5,4 6,4 8,1 UK 3,9 4,6 8,3 US 5,3 7,4 12,2 15,3 (As a share of GDP in %)