SBU:s rapport Blödande magsår

Bakgrund- Blödande magsår Blödande magsår drabbar varje dag ca 7-10 personer ≈ 3000/år i Sverige ≈ 50/år inom Landstinget Kronoberg 1/10 av dessa återinsjuknar på nytt inom ett år efter första vårdtillfället Blödningar med hög dödlighet beror på sår i magsäck eller tolvfingertarm. Varannan till var tredje dag avlider någon i sjukdomen ≈ 3-4/år inom Landstinget Kronoberg

Bakgrund Blödande magsår är ett akut livshotande tillstånd, dessutom dör ca ¼ av patienterna inom ett år efter att de vårdats för blödande magsår Flera effektiva behandlingsmetoder finnes som gör det möjligt att undvika en del av dödsfallen genom bättre förebyggande åtgärder

SBU:s slutsatser Behandling mot bakterien H.pylori, med två antibiotika kombinerat med PPI, minskar risken för återfall i blödande magsår Gäller för personer som inte samtidigt tar läkemedel som genom biverkningar skadar slemhinna i magsäck och tarm Registerdata antyder att många personer inte får sådan behandling

SBU:s slutsatser Hos personer som haft blödande magsår och som behöver behandling med lågdos-ASA, minskar risken för ny blödning om de behandlas mot H.pylori följt av protonpumpsbehandling i förebyggande syfte

SBU:s slutsatser Personer som haft blödande magsår bör om möjligt undvika läkemedel ur gruppen NSAID, inklusive coxiber Om sådana läkemedel ändå krävs kan behandling mot H.pylori följt av protonpumpshämmare i förebyggande syfte minska risken för ny blödning

SBU:s slutsatser Personer som inte haft blödande magsår men har kända riskfaktorer för detta och behöver långtids behandling med NSAID eller lågdos-ASA, kan få en minskad risk för blödande magsår om förebyggande behandling ges med protonpumpshämmare

SBU:s slutsatser Endoskopisk undersökning blir lättare att genomföra hos patienter med blödande magsår om de förbehandlats med en engångsdos erytromycin, eftersom sikten blir bättre Hos patient med pågående blödning eller ett blodkärl i sårbotten som inte blöder minskar risken för förnyad blödning och behovet av operation om de får endoskopisk behandling med injektion av adrenalin kombinerad med mekaniska metoder eller värmebehandling

SBU:s slutsatser Att behandla med protonpumpshämmare efter endoskopisk behandling av blödande magsår minskar risken ytterligare för ny blödning och behovet av operation Systematiska endoskopiska kontroller efter endoskopisk behandling av blödande magsår, och eventuell ny behandling, minskar risken för förnyad blödning

SBU:s slutsatser Saknas tillräckligt vetenskapligt underlag: Tranexamsyra/Somatostatin efter endoskopisk åtgärd av blödande magsår För att bedöma komplikationsrisken mellan olika endoskopiska metoder. Den totala komplikatonsfrekvensen vid endoskopisk behandling är låg, < 1 % För att bedöma vilka patienter med blödande magsår som löper hög risk för att endoskopiskt misslyckas och kirurgi eller endovaskulär behandling skall användas direkt

SBU:s slutsatser Saknas tillräckligt vetenskapligt underlag: För att jämföra effekten av olika kirurgiska metoder vid behandling av blödande magsår För att bedöma effekten av endovaskulär behandling hos patienter där en tidigare endoskopisk eller kirurgisk behandling har misslyckats För att jämföra effekten av endovaskulär och kirurgisk behandling, vid förnyad blödning efter endoskopisk behandling av blödande magsår

SBU:s slutsatser Saknas studier: Vilken behandling som är mest effektiv för att minska risken för förnyad blödning hos patienter med tidigare blödande magsår och fortsatt behov av både NSAID och lågdos-ASA eller kortison/SSRI-preparat Nyttan av fortsatt syrasekretionshämmande behandling efter H.pylori-eradikering hos patienter som haft blödande magsår associerat med H.pylori Nyttan av effekten på längre sikt av att inte kontrollera utfallet av H.pylori-eradikering efter blödande magsår

SBU:s slutsatser Saknas studier: Hur en minskning av livsstilsrelaterade riskfaktorer påverkar risken för blödande magsår hos personer utan andra riskfaktorer Hur en förändrad livsstil påverkar risken för blödande magsår hos personer med förhöjd risk pga ålder, sjukdom och/eller läkemedel För att bedöma effekten av nabumeton (Relifex®)/meloxikam (Mobic®) för risken för blödande magsår jft traditionella NSAID hos personer med förhöjd risk

SBU:s slutsatser Saknas studier: Hur H.pylori-eradikering som primärprofylax påverkar risken för blödande magsår hos personer som medicinerar med NSAID, trombocytaggregationshämmare eller antikoagulantia Om risken för blödande magsår påverkas av medicinering med paracetamol i höga doser dvs 3-4 gram/dag

”On the bottom line” ang blödande magsår Starkt vetenskapligt stöd för att endoskopisk behandling (kombinationer av olika metoder), är mycket effektiva i det akuta skedet av blödande magsår Behandling mot magsårsbakterien H.pylori med två antibiotika kombinerat med protonpumpshämmare, minskar risken för återfall hos personer som drabbats av blödande magsår.

Hur gör vi inom Landstinget Kronoberg vid blödande magsår? PM: Del i akut övre gastrointestinal blödning, giltigt från 2005-02-23; Utarbetat av Rickard Johansson o Pär Lindgren; fastställt av Asim Alibegovic Uppdatering kommer 2012-13 (pers med Richard Johansson)

Hur gör vi inom Landstinget Kronoberg vid blödande magsår? Def: Anamnestisk eller pågående hematemes, hematochezi eller melena. Vid hematochezi i regel nedre GI blödning men 5% av övre GI blödning debuterar med röd blödning per rectum. Gräns övre/nedre GI blödning går vid Treitz ligament

Hur gör vi inom Landstinget Kronoberg vid blödande magsår? I Kronoberg görs allt enligt SBU rapporten om blödande magsår