Vad varje pensionär bör veta - nu och inför valet 2010. Introduktion till boken Vad varje pensionär bör veta - nu och inför valet 2010. Av Utforskaren Berthel Nordström Visst skall det löna sig att arbeta – men också att ha arbetat.

Pensionärer på efterkälken - ekonomiskt. Realinkomsthöjning i % åren 1994-2008 Garantipensionärerna har fått: 7-21% Övriga pensionärer: 5% Löntagare : 32%+ 8%* = 40% Riksdagsmän : 81%+10%* = 91% *) Jobbskatteavdraget omvandlat till bruttolön

Den ojämlika fördelningen framgår av diagrammet.

Litet mer rättvist – eller hur Med bokens förslag får 70+pensionärerna och löntagarna = 37 % - de yngre pensionärerna = 15,8 % - och riksdagsmännen = +86 %. Litet mer rättvist – eller hur Låt oss se hur pen-sionstilläggen motiveras:

Fyra olika pensionstillägg – och hur de fördelas på yngre och äldre pensionärer. På följande sidor redovisas argumenten för de olika pensionstilläggen - var för sig.

Återställande av basbeloppet. I utredning av Riksdagens Utredningstjänst (RUT) hävdas att basbeloppet bör höjas med 10,3 %. Inkomstskatter skall inte påverka basbeloppen – att göra det ibland – och ibland inte – håller inte - anser RUT – och kan därför inte accepteras som kompensation för sänkta basbelopp.. Se sid 25 Se sidan 24-31 b. Försäkringskassan (FK) medger att 2 % ännu återstår för att kompensera de sänkta basbeloppen. (Se sid.28) Ingen tycks tidigare ha ställt krav på att detta medgivande skall betalas - varför? c. FK har räknat ökade pensionstillskott och bostads-tillägg som kompensation – men detta är sociala kostnader som skall betalas av alla medborgare – inte enbart av pensionärerna - och utgör därför ingen kompensation för sänkta basbelopp. d. Dessa argument tillsammans styrker RUT:s slutsats - basbeloppen bör öka med 10,3%

2. Kompensation för Inkomstklyftan Orsaken till varför tidigare pensionssystem havererat kände Riksdagen till när det nya systemet antogs 1994. Den var: Pensionerna följde inte inkomstutvecklingen och blev så småningom endast en grundpension Först gick folkpensionssystemet i kvav – efter 50 år (1913-1963) Därför följer pensionerna i NPS löneutvecklingen. Det är bra – men 70+pensionärerna – de som kom in sist i ATP-systems-”spelet” – blev lämnade i sticket. Dock skall klart sägas - alla regler har följts – nästan i varje fall. Därför finns det ingen legal grund att kräva kompensation – men en moralisk – hävdar Utforskaren - och av följande skäl. Sedan gick ATP-pensionssystemet i kvav – efter 40 år (1963-2003) – och liksom i obskyra pyramidspel – fick de som kom in sist - ut minst. Så startade man på ny kula med ”Det Nya Pensionssystemet” (NPS) 2003

Under de första 30 åren följdes löner och pensioner åt - i stort sett. Pensionerna ändrades bara med inflationen och låg alltså stilla i fast penningvärde. Lönerna steg i fast penningvärde bara med 11 % under åren 1970-2003 - d.v.s. med 0,45% per år.

.. en ökningstakt, som är 6,2 gånger högre än den Men under åren 1994-2003 bildades en inkomstklyfta på 32 %. År 1994 beslöts det nya pensionssystemet. Det genomfördes först år 2003 – just under denna uppbyggnadsperiod bildades inkomstklyftan. = 32 % på 10 år = 2,8 % per år Riksdagen höjde bara Garantipensioner och bostads-tillägg för de sämst ställda - just så mycket att de slapp söka socialbidrag. Övriga pensionärer lämnades i sticket – de fick bara uppräkningen enligt prisindex – ATP-systemet tilläts brytas ned i takt med att inkomstklyftan vidgades. .. en ökningstakt, som är 6,2 gånger högre än den mellan 1970-1993 Därför har pensionssystemet nivellerats - och visat att det inte varit lönsamt - att ha arbetat.

Nivelleringen innebär att alla som har under 14 600 kr/mån har ungefär lika litet kvar i handen att leva av. Ingen avvundas att garantipensionä-rerna fått sina bidrag. Utan dessa hade de inte klarat sig. Men det visar hur snett pensions-systemet fallit ut – utan att politikerna känner sig behöva ta något ansvar. Genomsnittspensionen ligger på 12 800 kr/månad. Den som har 14 600 = 15 % mer än genomsnittet - har ändå bara 900 kr mer per månad att leva av än den sämst ställde. 900 000 av landets 1,6 miljoner pensionärer hör till denna skara. Den som har den lägsta pensionen har inte betalt några pensions-premier – till skillnad från alla gamla ATP-pensionärer.

Efter skatt-hyra-bostadstillägg vid olika hyror. Kvar att leva av Efter skatt-hyra-bostadstillägg vid olika hyror. Det lönar sig inte att höja sin inkomst eller att byta till en billigare lägenhet om man har bostadstillägg. Se sid 21

Hur stor bör kompensationen bli för inkomstklyftan? De regler som kom att gälla år 2003 borde redan ha gällt från 1994 när det nya pensionssystemets antogs. Då skulle klyftan på 32 % eliminerats. Enligt samma regler skulle pensionerna minskas med 1,6 % per år. Kvar som kompensation blir 17 % Se sidorna 31-41 Detta pensionstillägg skall endast utgå till dagens 70+-pensionärer – 1 160 000 personer. De yngre pensionärerna arbetade fortfarande år 2003 - när inkomstklyftan byggts upp. De hade redan fått del av den inkomstökningen.

3. 1.6 %-avdraget Redan från början fastslogs att ATP-systemet var förmånligare än det nya pensionssystemet (NPS). Därför beslöts att de ATP-baserade pensionerna varje år skulle minskas med 1,6 % som avbetalning för att ATP-pensionerna låg för högt. Men stämmer det – egentligen ?

En kontrollräkning finns på sid 50 Den visar tvärtom – att NPS var 1,6 % förmånligare än gamla ATP. Att det hopsparade kapitalet i NPS ökar med 52 % därför att det varje år skrivs upp med löneökningarna. – En sådan förmån hade inte de gamla ATP-pensionä-rerna. Förutom att NPS är 1,6 % förmånligare än ATP finns det ytterligare 5 fördelar som inte inräknats i förmånen 1,6 % ovan.

NPS:s fem fördelar framför ATP De 7 % som de anställda skall betala som egenavgift har subventionerats bort och betalas numera med skatteme-del – d.v.s. även pensionärerna är med och betalar. Se sidan 45 2 Inkomst från sjukpenning, föräldrapenning, a-kassa och värnplikt utgör underlag för pension. Så var det inte alltid i ATP-systemet. Avtalspensioner höjs inom löneutrymmet utan att räknas in i löneindex. Se vad som hände år 2007 på sidan 46. Arvsvinster inom resp. årsklasser tillförs pensionskon- tona. Det fick inte ATP-pensionärerna. I ATP fick löneökningar under de sista fem åren inte påverka pensionen, men det får de göra i dagens tjänstepensioner. Det visar att ATP inte är förmånligare än NPS – och att 1,6 % avdraget därför bör slopas.

4. Andel i jobbskatteavdraget Allt annat är diskriminering. Alliansens tes - att alla som kan arbeta också skall försörja sig själva – är värt allt stöd. Jomen – säger Alliansen – vi har ju stöd av en enig ekonomiexpertis - att detta gynnar sysselsättningen. Regeringens största satsning har emellertid skett för att stimulera viljan att arbeta. Läs då på sidan 63-64 vad de säger: Konjunkturinstitutet - Studieförbundet Näringsliv och samhälle(SNS)- Finanspolitiska rådet – LO. ”Jobbskatteavdraget stimulerar möjligen lågbetalda arbetslösa – inga andra.” Men det är ju just de som inte stimuleras - som fått bidraget. För att få 180 000 fler i arbete har man satsat 65 miljarder d.v.s. 300 000 per år och person – orimligt – de flesta förstår att det verkliga syftet är en skattesänkning. Det är inget fel med skattesänkningar - om man har råd. Men då skall de utgå lika till alla medborgare och enligt samma skatteskalor.

Vad krävs för att få tillväxt Främst av allt - efterfrågan. Det hade vi åren då sysselsättningen ökade med 180 000 – det var inte jobbskatteavdragets förtjänst. Att ge pensionärer en rättvis andel av BNP-utvecklingen skulle öka efterfrågan. De har så många eftersatta behov. Använd de 65 miljarderna till detta i första hand. Om det blir pengar över – sänk skatterna efter gemensamma skatteskalor – där alla med lika inkomster får samma skatt. 2. Det krävs också företag som vill växa och som kan skaffa erforderligt kapital för det. Minska hindren för att driva företag – stimulera kapitalbildning och forskning. 3. Långtidsarbetslösa måste få coachning för att komma upp på spåret – och utbildning 4. Unga måste få arbete – och bostäder så att de kan bilda familjer.

Jobbskatteavdraget ökade därefter klyftan ytterligare 70+-pensionärernas branta trappa utför. Lönen reduceras vid pensioneringen till 60%-OK . Pensionen minskade därefter med : 10,3 % på grund av manipulerade basbelopp – 17 % - relativt sett - på grund av den inkomstklyfta, som skapades 1994-2003. 1,6%-avdraget är kumulativt – efter 10 år har pensionen minskat med 15 % och efter 20 år med 28 % Jobbskatteavdraget ökade därefter klyftan ytterligare Se sid 40

Resultatet framgår av SCB Var och en i nedanstående grupper har haft medellöner och fått medelpensioner. De kanske har haft samma befattning och skött den lika bra. Det här drabbar bara de gamla ATP-pensionärerna. NPS-baserade pensioner blir varje år uppräknade enligt löneutvecklingen. Ändå har den äldste bara 65 % av vad den yngste har.

Vad är rättvist och rimligt? Det finns en slags målsättning för hur inkomster i livets olika skeden skall förhålla sig till lönen – arbetslösa t.ex. bör enligt facken ha 80 % av lönen och pensionärer bör ligga på runt 60 %. På en genomsnittslön på 25 000 kr skulle en genomsnittspension utgå med 15 000 kr/månad. Inkomst- och garantipensionerna 2007 enligt FK var = 217,7 miljarder till 1 568 000 pensionärer = 138 800 per pensionär = 11 570 kr/månad. Genomsnittlig skulle sålunda pensionerna behöva räknas upp med 29,6% för att komma upp till 15 000 kr/månad d.v.s. Genom-snittspensionen skulle behöva ökas med med brutto = 3 430:- per månad.   Den genomsnittliga uppräkningen enligt Utforska-rens förslag blir 28 %. Utforskarens sammanlagda yrkanden stämmer alltså med vad som skulle krävas för att pensionärerna skulle komma upp till sin normala inkomstnorm.

165 000 har rätt till bostadstillägg – men får det inte. Faktum är att den egna bostaden räknas inte in i förmögenheten och övriga tillgångar minskar bara bostadstillägget med 15%. Det kan bero på att många inte tror att de är berättigade därför: att de inte vet om att man måste söka tillägget varje år. Försäkringskassan har alla uppgifter för att se vilka som är berättigade – det enda de behöver är uppgiften om hyran. Gå in på www.aldreomsorgenipolitiken.se under rubriken ”Bostadstillägg”. Där finns en automatisk beräkningsmo-dell. Det är bara att fylla i siffrorna - så visas hur stort bostadstillägg Du kan få. att de har en bostadsrätt eller en egen villa Utforskaren fick löfte om att FK skulle påminna alla som var berättigade, men kostnaden var inte upptagen i budgeten – 3 miljarder. att de har pengar på banken eller en del aktier.

Var det rätt att överföra kapital från AP-fonderna? År 2003 bestämde Riksdagen att förtidspen-sioner, änke- barn- och efterlevande pensioner skulle överföras från pensionssystemet till socialbudgeten – och att 350 miljarder istället skulle överföras från AP-fonderna till stats-kassan. 258 miljarder har redan överförts. Då skulle bromsen inte behöva lösa ut. Men vänta nu …… Alla dessa pensioner till dem som inte fyllt 65 år är av social karaktär – och bör betalas av hela folket – inte bara av pensionärerna. Därför bör de 258 miljarderna åter-betalas till AP-fonderna. Se sid. 58

Den långsiktiga kostnaden blir 23,8 miljarder + 3,0 för bostadstilläggen. Äldreproblem är av övergående karaktär, eftersom äldre dör av vartefter. Kompensationen är därför störst i början och avtar med tiden. Därför har angivits en kostnad för första året och en långsiktig genomsnittskostnad räknad på 17 – 20 – 30 år. Genomsnittskostnaden uppgår ”bara” till vad en halv normal lönerörelse skulle göra – men täcker ändå alla kostnaderna under 17-30 år.

Men samhället utsätts även för många andra belastningar: Omställning till nya energislag och nya transportmedel. Miljösatsning för rening av luft och hav – vad måste göras när permafrosten tinar? Befolkningstillväxten i de fattiga länderna Globaliseringens krafter kommer att höja de fattiga ländernas levnadsstandard. För västvärlden innebär det fördelen av en större marknad men också nackdelen av en ökad konkurrens från 1 miljard välutbildade och arbetshungriga med lönekost-nader som ligger på 10-20 % av våra – d.v.s. hot om arbetslös-het i Sverige. Här skapas inte längre så många enkla jobb för den del av befolkningen som har låg utbildning. Ökade kostnader för naturkatastrofer på grund av klimatföränd-ringar Till det kommer finanskrisen och den depres-sion som vi bara sett den allra första början av.

Men det täcks om tillväxten även i fortsättningen blir 1,6 % per år. Till detta kommer kostnaden av en växande äldre befolkning. Merkostnaden 2028 uppgår till 80 miljarder per år Men det täcks om tillväxten även i fortsättningen blir 1,6 % per år. Se sidan 8

Ett stort ansvar ligger på Regering och Riksdag – som har att göra alla dessa svåra avväganden. I den kakofoni av krav som nu ställs på samhället har Utforskaren bara velat presentera sin syn på hur pensionärerna – och främst 70+-pensionärerna - kommit på efterkälken. Det är Utforskarens tro att nyckelordet för nästa val blir RÄTTVISA Det ordet torde alla partier få ta ställning till i sin strategi. Berthel Nordström Bokens attityd är sökande – vad är rättvist och rimligt – och öppnar för en dialog – dock byggd på fakta. Avsikten är icke att störa den samhällsekonomiska balansen. Alla måste underkasta sig de restriktioner det innebär – men det skall inte enbart gälla pensionärerna. Jobbskatteavdraget har delat befolkningen i två fraktioner – de närande och de tärande. Till de tärandes skara hör 40 % av valmanskåren (2,7 milj. medborgare).