Systemet med miljöstöd för jordbruket 2007 21.3.2007

Målsatt tidtabell för miljöstödet 1/4 Programmet för utveckling av landsbygden på det finländska fastlandet godkändes av statsrådet 3.8.2006 Finlands program behandlas som bäst av EU-kommissionen ett preciserat programutkast sändes till kommissionen 15.12.2006 Officiellt brev från kommissionen väntas - 10 dagars svarstid Kommissionens ståndpunkt blir förhoppningsvis känd i mars 2007, beslut senare

Målsatt tidtabell för miljöstödet 2/4 Lagen om kompensationsbidrag, miljöstöd för jordbruket samt om vissa andra stöd som har samband med förbättrande av miljöns och landsbygdens tillstånd (1440/2006) antogs i december 2006 och trädde i kraft 1.1.2007 allmänna villkor och förutsättningar för beviljande, utbetalning, sänkning, återkrav och förvägran av stöd Statsrådet utfärdar förordning i april och jord- och skogsbruksministeriet förordning i april

Målsatt tidtabell för miljöstödet 3/4 Kurserna kring stödansökan hölls i januari – februari Ansökningsguiderna och blanketterna i samband med huvudstödansökan är i tryck och på internet -Framme hos jordbrukarna före påsk Miljöstödets och kompensationsbidragets förbindelsevillkor och –blanketter i tryck 19.3.2007 - Framme hos jordbrukarna 10.4.2007 Miljöspecialstödsguiderna är i tryck och på Internet - Blanketterna och avtalsvillkoren i tryck och på Internet 23.3.2007.

Målsatt tidtabell för miljöstödet 4/4 Tiden för ansökan om stöd upphör 30.4.2007 LFA, miljöstöd, avtal om specialstöd (ej reglerbar dränering) också planerna i fråga om alla avtal som baserar sig på en plan skall vara med i ansökan senast 30.4.2007!!! Leaderdimensionen i fråga om miljöstödsobjekt Förbindelserna skall iakttas fr.o.m. 1.5.2007 Avtalen träder i kraft 1.5.2007 eller 1.10.2007 avtal som kräver en plan 1.10.2007 övriga avtal samt skyddszoner i områden med översiktsplaner likaså 1.5, alldeles som alla förlängningar av avtal som börjat 1.6 Ansökan om stöd för djurens välbefinnande och om stöd för icke-produktiva investeringar år 2008

Utgångspunkter för miljöstödet 2007–2013 rådets förordning (EG) nr 1698/2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU), kommissionens genomförandeförordning (EG) nr 1974/2006 programmet för utveckling av landsbygden på det finländska fastlandet 2007–2013 samt nationella författningar minskning av den belastning på vattendragen som jordbruket står för och främjande av den biologiska mångfalden mål: att jordbrukarna skall delta i stor utsträckning totala anslag ~ under den innevarande perioden (330 milj. €/år) stödnivåerna bestäms utifrån de åtgärder som krävs (kostnader, inkomstbortfall och transaktionskostnad kompenseras) tvärvillkoren ersätter normal god jordbrukarsed i de nya förbindelserna

Uppbyggnad tvärvillkoren minimikrav (gödsling och växtskydd) obligatoriska för alla, ingen ersättning förbindelser (5 år) basåtgärderna desamma för alla stödnivån för basåtgärder har differentierats (växtgrupper) (växtodlingsgård/husdjursgård) en tilläggsåtgärd ska väljas i regionerna A och B (inte på trädgårdslägenheter) tilläggsåtgärder: odlaren kan välja 1-4 st. i regionerna A och B, 0-2 st. i region C av dem kan 0-2 st. vara tilläggsåtgärder för trädgårds-lägenheter i regionerna A och B, 0-1 st. i region C

Husdjursgårdar inom miljöstödet 1/3 Gården skall ha minst 0,4 djurenheter produktionsdjur per stödberättigande hektar åker eller minst 25 djurenheter när odlaren ingår förbindelsen meddelar han att villkoret uppfylls - man kan även anmäla sig som växtodlingsgård fastän man har husdjur villkoret skall uppfyllas under hela förbindelse-perioden förbindelseblankett Blnr 111, djuren anmäls på blankett 111A (situationen 1.5.2007)

Husdjursgårdar inom miljöstödet 2/3 djuren skall innehas av odlaren eller odlarens familjemedlemmar de produktionsutrymmen som används vid uppfödning av djuren skall vara i odlarens besittning tillfällig minskning av djurantalet är möjlig, om orsaken är ett produktionsuppehåll som produktionsinriktningen förutsätter, grundlig renovering eller förstoring av husdjursbyggnaden, byte av produktionsinriktningen, oöverstigligt hinder en växtodlingsgård kan bli en husdjursgård, om djurhållning inleds eller djurhållningen utökas så att minimiantalet nås

Husdjursgårdar inom miljöstödet 3/3 tabell över hur djuren omräknas till djurenheter för övriga djurslag kan man använda den koefficient som närmast motsvarar den årliga fosforproduktionen i stallgödseln vildsvin = svin; bison = nötkreatur; alpacka och lama = får; struts och emu = moderdjur av fjäderfä i satellitsvinstall får man djurantalet genom att multiplicera suggplatserna med 1,3 (på grund av att produktionssättet är intensivare än normalt) unghöns av fjäderfä =broilers koefficient

Omräkning av djur till djurenheter (de) mjölkko, diko, annat nötkreatur (över 2 år) nötkreatur (6 mån.–2 år) ungnöt (under 6 mån.) får, get (över 1 år) sugga (med grisar eller sinsugga) annat svin (efter avvänjningen) värphöna broiler kalkon, gås, anka (uppfödda till slakt på gården) moderdjur av fjäderfä häst (över 6 mån.) ponny (över 6 mån.) 1 0,6 0,15 0,4 0,11 0,011 0,002 0,005 0,01

Tilläggsåtgärder i olika stödregioner Alla gårdens åkrar finns i stödregionerna A-B => 1-4 tilläggsåtgärder Alla gårdens åkrar finns i stödregion C => 0-2 tilläggsåtgärder Gården har åkrar både i A–B och i C en tilläggsåtgärd ska väljas för åkrarna i stödregionerna A och B (om det inte är fråga om trädgårdslägenhet) trädgårdslägenhet = gårdsbruksenhet där det årligen odlas trädgårdsväxter på minst 0,5 ha => högst 4 tilläggsåtgärder kan väljas stödet betalas på basis av var skiftet är beläget tilläggsåtgärder för A–B betalas inte i fråga om skiften som ligger i C stödvillkoren bestäms så, att åtgärderna för A–B skall genomföras på åkerskiften som ligger i A–B

Preliminära stödnivåer, €/ha/år Basåtgärder åkerväxter (växtodlingsgård) åkerväxter (husdjursgård) träda som är täckt av växtlighet trädgårdsväxter (grupp 1) frökryddor trädgårdsväxter (grupp 2) Hela landet 93 107 39 450 181 438

Preliminära stödnivåer (tilläggsåtgärder, €/ha/år) Reducerad gödsling Preciserad kvävegödsling av åkerväxter Växttäcke vintertid och reducerad bearbetning Spridning av stallgödsel under vegetationsperioden Näringsbalans Förbättring av åkrarnas kulturtillstånd Hela landet 10 23 11 27 18 19

Preliminära stödnivåer (tilläggsåtgärder, €/ha/år) Växttäcke vintertid Effektiverat växttäcke vintertid Mångsidigare odling Extensiv vallproduktion Odling av fånggrödor A och B 30 45 24 55 13

Preliminära stödnivåer (tilläggsåtgärder för trädgårdslägenheter, €/ha/år) Preciserad kvävegödsling av trädgårdsväxter Användning av täckmaterial i fleråriga trädgårdsväxter Bruk av metoder för uppföljning av skadedjur Hela landet 90 256 144

Minimivillkor för användning av gödselmedel odlare som ingått en miljöstödsförbindelse skall uppfylla minimivillkoren utan ersättning kvävegödsling enligt nitratförordningen fosforgödsling åkerväxter: högst 80 kg/ha/år trädgårdsväxter: högst 120 kg/ha/år fosforutjämning får tillämpas

Minimikrav för användning av växtskyddsmedel odlare som ingått en miljöstödsförbindelse skall uppfylla minimikraven utan ersättning användning enligt lagen och förordningen om bekämpningsmedel medel och förpackningar skall förstöras i enlighet med avfallslagen nya växtskyddssprutor skall motsvara standarden SFS-EN 12761 och ha testats sprutor som är i bruk skall testas vart femte år den som sprider växtskyddsmedel på gården skall delta i sprutförarutbildning (½ dag) vart femte år

Basåtgärder Planering och uppföljning av miljöskyddet inom odlingen Träda som är täckt av växtlighet (ny) Gödsling av åkerväxter Gödsling av trädgårdsväxter (ny) Dikesrenar och skyddsremsor Bevarande av naturens mångfald och landskapet

Planering och uppföljning av miljöskyddet inom odlingen en årlig odlingsplan markkartering med 5 års mellanrum 1 prov/basskifte, om skiftet är över 0,5 ha om skiftet är över 5 ha: 1 prov för varje påbörjad 5 ha om skiftet är högst 0,5 ha: 1 prov för varje påbörjad 2 ha denna provfrekvens när de tidigare markkarteringarna blir föråldrade skiftesvisa anteckningar årligen

Träda som är täckt av växtlighet (ny) 1/3 miljöstöd betalas bara för träda som är obligatorisk inom ramen för gårdsstödet flerårig grönträda, viltträda eller landskapsträda gårdsstöds- och miljöstödsvillkoren skall uppfyllas miljöstöd betalas inte för flerårig grönträda som är belägen på grundvattenområde av klass 1 eller 2 - obligatorisk träda kan också vara 1 –årig grönträda, svartträda eller stubbträda, men för dessa betalas inget miljöstöd

Träda som är täckt av växtlighet (ny) 2/3 flerårig grönträda: minst 2 vegetationsperioder på samma skifte flerårig vall- eller gräs/ängsväxtlighet skall anläggas senast 30.6 skall slås en gång per vegetationsperiod, i regel efter 1.8, om inte slåtter behövs p.g.a. ogräs, växtsjukdomar, skadedjur osv. växtligheten får inte utnyttjas kommersiellt kan avslutas det andra trädesåret efter 31.8 eller fr.o.m. 15.7 vid sådd av höstsäd

Träda som är täckt av växtlighet (ny) 3/3 viltträda: platsen kan variera år för år växtligheten används till utfodring av villebråd eller vilda djur skörden får inte bärgas eller föras bort från skiftet skall anläggas senast 30.6 genom en blandning av två växtarter får avslutas (kemiskt eller mekaniskt) först den vår som följer på trädesåret landskapsträda: växter som främjar landskapets mångfald (t.ex. honungsfacelia, blåklint, kornvallmo)

Gödsling av åkerväxter 1/3 kvävegödsling: maximigivor av kväve i fråga om stråsäd, oljeväxter och baljväxter (tabellvärden) baserar sig på grödan, skördenivån, jordarten och odlingszonen skördenivå = 4 000 kg/ha för stråsäd (3 000 kg för råg), 1 750 kg/ha för rybs tilläggskväve vid uppnådd skördenivå (separat tabell) den uppnådda skördenivån fastställs genom att hela gårdens skörd av grödan divideras med arealen för de skiften där grödan har odlats eller genom att skördenivån visas på något annat sätt maximigivor av kväve för vallar och andra grödor (tabell)

Gödsling av åkerväxter 2/3 fosforgödsling: på basis av markkartering och växtart (tabell) korrigering enligt skördenivån på basis av den skördenivå som uppnåtts på skiftet den uppnådda skördenivån fastställs på samma sätt som för kväve stallgödsel: näringsämnena beräknas på basis av tabellvärden eller en stallgödselanalys 100 % av det lösliga kvävet i stallgödsel beaktas. Stallgödsel och cellsaft från potatis som sprids på hösten: 75% av det lösliga kvävet beaktas av fosforn i stallgödsel beaktas 85 %, av fosforn i pälsdjursspillning och avloppsslam beaktas 40 %, övriga organiska gödselmedel beaktas i enlighet med varudeklarationen fosforutjämningstiden 5 år

Gödsling av åkerväxter 3/3 undantag som gäller stallgödsel om stallgödsel är det enda slaget av fosforgödsel med avvikelse från tabellerna får man använda 15 kg/ha/år (dock inte i bördighetsklassen betänkligt hög) i fleråriga vallar får man använda 30 kg/ha/år i klasserna dålig, rätt dålig, nöjaktig och tillfredsställande, 20 kg/ha/år i klasserna god och hög undantaget får inte tillämpas närmare än 25 meter från stränder cellsaft från potatis kan spridas 15kg/ha/år om bördighetsklassen är god eller sämre än god det är förbjudet att gödsla svartträda (öppen träda) och stubbträda samt 1-årig grönträda om en tillåten skördeväxt odlas eller höstsäd sås på trädan tillåts gödsling i enlighet med dem

Gödsling av trädgårdsväxter gäller trädgårdsväxter i grupperna 1 och 2 samt frökryddor en årlig odlingsplan markkartering åtminstone vart 3:e år vid anläggning av fleråriga växter får man inte använda en markkarteringsanalys som är över 2 år gammal provfrekvensen samma som för åkerväxter (se punkten Planering och uppföljning av miljövården i samband med odling) maximigivor av fosfor och kväve (tabeller) användning av stallgödsel samt stallgödselundantag och fosforutjämning på samma sätt som för åkerväxter

Övergångsregler för gödslingen Miljöstödsförbindelsen har varit i kraft 2006 gödslingsplanen för 2007 enligt villkoren för 2006 vår- och sommargödslingen 2007 enligt villkoren för 2006 vall som skördas år 2007 kan gödslas i enlighet med villkoren för 2006 under hela vegetationsperioden vid sådd av höstsäd 2007 skall gödslingsvillkoren för 2007 följas anläggning av vall och gödsling av trädgårdsväxter fr.o.m. 1.8 enligt de nya villkoren för 2007 man kan också följa villkoren för 2007 i sin helhet

Övergångsregler för gödslingen Fosforutjämning om fosforutjämningen på skiftet är oavslutad 2007, räknas balansen ut och utjämningsperioden slutförs utan ändringar om utjämningen omfattar fyra år, får en ny femårig utjämningsperiod påbörjas först efter att den fyraåriga utjämningen slutförts

Dikesrenar och skyddsremsor 1/5 dikesren längs utfallsdike invid utfallsdiken, täcks av flerårig vall utfallsdike = en grävd öppen fåra som samlar upp vatten från kant-, teg- och täckdiken i torrläggningsområdet samt från det ovanförliggande avrinningsområdet och avleder det från torrläggningsområdet minst 1 och högst i genomsnitt 3 meter bred inget separat jordbruksskifte bildas behöver inte slås (om inte slytillväxt hotar), skörden får användas slåttern får inte påbörjas före 1.8, om det inte behövs p.g.a. ogräs, växtsjukdomar, skadedjur el.dyl. - orsaken ska föras in i de skiftesvisa anteckningarna - får användas för bete och skötas tillsammans med resten av skiftet

Dikesrenar och skyddsremsor 2/5 dikesren längs utfallsdike (forts.) varken växtskydds- eller gödselmedel får användas punktvis behandling av ogräs och flyghavrebekämpning möjliga (anmälan till kommunen) naturens mångfaldsren en högst 3 meter bred åkerren kan frivilligt lämnas också invid basskiftets övriga kanter besås med blandning av vall-, gräs- eller ängsväxter, om inget sådant växttäcke finns sedan tidigare sköts på samma sätt som dikesren längs utfallsdike

Dikesrenar och skyddsremsor 3/5 skyddsremsa invid tjärnar, sjöar eller sådana vattenfåror som är större än utfallsdiken; runt brunnar för hushållsvatten; på åkrar som ligger vid havet minst i genomsnitt 3 och högst 10 meter bred separat jordbruksskifte skall bildas av mer än 3 meter breda skyddsremsor täcks av flerårig vall-, gräs- och ängsväxtlighet

Dikesrenar och skyddsremsor 4/5 skyddsremsa det rekommenderas att skyddsremsan slås och att slåtteravfallet förs bort; skörden får utnyttjas skall slås om slytillväxt hotar slåttern får inte påbörjas före 1.8, om det inte behövs p.g.a. ogräs, växtsjukdomar, skadedjur el.dyl. - orsaken ska föras in i de skiftesvisa anteckningarna - får användas för bete och skötas tillsammans med resten av skiftet punktvis behandling av ogräs och flyghavrebekämpning tillåts (anmälan till kommunen) varken växtskydds- eller gödselmedel får användas i övrigt

Dikesrenar och skyddsremsor 5/5 En åker ligger inte vid en strand, om det mellan åkern och vattenfåran finns skog, tomtmark, vägområde eller annat område på minst i genomsnitt 10 meters bredd och åkern inte översvämmas minst i genomsnitt 10 meter buskage, tvinmark eller impediment och åkern inte översvämmas Som strandåker betraktas inte åker som ligger bakom en översvämningsvall och från vilken vattnet t.ex. pumpas bort Om åkern sluttar bortåt från vattenfåran överallt, räcker en meter som bredd för åkerrenen mellan åkern och fåran

Bevarande av naturens mångfald och landskapet 1/3 Åkrarna skall förbli öppna, odlingslandskapet skall förbli skött och omgivningen kring boningshus och produktionsbyggnader skall hållas i prydligt och vårdat skick Sådana objekt i jordbruksmiljön som är viktiga med avseende på naturens mångfald skall bevaras kantzoner mellan åker och skog samt solitärträd, alléer, källor, bäckar och våtmarker får inte äventyras genom användning av växtskydds- eller gödselmedel eller kalhuggning Vägrenar längs åkervägar får inte behandlas med bekämpningsmedel

Bevarande av naturens mångfald och landskapet 2/3 Kartläggning av naturens mångfald på gården odlaren kartlägger kartläggningen skall ske före det andra förbindelseårets slut Kartläggningsblankett (Blnr 219) används objekten märks också ut på en karta, t.ex. en basskifteskarta kartläggningen förvaras på gården en handbok har utarbetas till stöd för åtgärden handboken och blanketten postas till gårdarna tillsammans med ansökningsmaterialet

Bevarande av naturens mångfald och landskapet 3/3 Mångfaldsobjekt som kartläggs på gården mångfaldsobjekt i närheten av produktionsbyggnader, på sådana åkrar som odlaren besitter och nära dessa åkrar: ängar, åkerkanter och åkerrenar med en rik flora och fauna vägrenar; åkerholmar; kantzoner mellan åker och skog; bäckar, källor och våtmarker på åkerområden gamla stengärden, stenrös, lador och alléer landskapsträdor, viltåkrar och viltträdor; sådana permanenta betesmarker, icke odlade åkrar som sköts och ur odling tagna åkrar där floran och faunan är rik arealer som omfattas av specialstödsavtal som främjar naturens mångfald

Tilläggsåtgärder i hela landet Reducerad gödsling Preciserad kvävegödsling av åkerväxter Växttäcke vintertid och reducerad bearbetning Spridning av stallgödsel under vegetationsperioden Näringsbalans Förbättring av åkrarnas kulturtillstånd Tilläggsåtgärder för trädgårdslägenheter: Preciserad kvävegödsling av trädgårdsväxter Användning av täckmaterial i fleråriga trädgårdsväxter Bruk av metoder för uppföljning av skadedjur

Tilläggsåtgärder bara i regionerna A och B Växttäcke vintertid Effektiverat växttäcke vintertid Mångsidigare odling Extensiv vallproduktion Odling av fånggrödor

Begränsningar som gäller valet av tilläggsåtgärder 1/4 reducerad gödsling kan inte väljas på gårdar med ekoavtal betalas inte för skiften som omfattas av avtal om åkerodling på grundvattenområde eller där trädgårdsväxter i grupp 1 eller 2 eller frökryddor odlas preciserad kvävegödsling av åkerväxter betalas inte för skiften där trädgårdsväxter i grupp 1 eller 2 eller frökryddor odlas växttäcke vintertid och reducerad bearbetning kan inte väljas av husdjursgårdar som har mer än 2 djurenheter sammanlagt av nötkreatur, får, getter eller hästar kan inte väljas samtidigt med andra växttäckesåtgärder

Begränsningar som gäller valet av tilläggsåtgärder 2/4 spridning av stallgödsel under vegetationsperioden kan väljas bara av husdjursgårdar gården får överlåta stallgödsel högst 100 m3 näringsbalans - betalas inte för areal med trädgårdsväxter i grupp 1 eller 2 eller frökryddor preciserad kvävegödsling av trädgårdsväxter kan väljas bara för trädgårdsväxter i grupp 1 (inte frökryddor) användning av täckmaterial i fleråriga trädgårdsväxter kan väljas bara för trädgårdsväxter i grupp 2

Begränsningar som gäller valet av tilläggsåtgärder 3/4 bruk av metoder för uppföljning av skadedjur kan väljas bara för arealer med trädgårdsväxter i grupperna 1 och 2 samt frökryddor av arealen med trädgårdsväxter skall 50 % årligen utgöra sådana växter där skadedjursuppföljningen kan ske genom lim- eller feromonfällor växttäcke vintertid (regionerna A och B) kan inte väljas av husdjursgårdar som har mer än 2 djurenheter sammanlagt av nötkreatur, får, getter eller hästar kan inte väljas samtidigt med andra tilläggsåtgärder som avser växttäcke effektiverat växttäcke vintertid (regionerna A och B) kan inte väljas på gårdar som har valt extensiv vallproduktion

Begränsningar som gäller valet av tilläggsåtgärder 4/4 mångsidigare odling (regionerna A och B) kan väljas bara av gårdar där 10 % av den stödberättigande arealen består av vall eller gräsbevuxen areal extensiv vallproduktion (regionerna A och B) kan väljas bara av husdjursgårdar där nötkreaturen, fåren, getterna eller hästarna utgör minst 0,4 de/ha eller totalt minst 25 djurenheter och 50 % av åkern består av vall kan inte väljas på gårdar som har valt reducerad gödsling, preciserad kvävegödsling av åkerväxter eller effektiverat växttäcke vintertid betalas inte för arealer med trädgårdsväxter i grupperna 1 och 2 eller frökryddor

Reducerad gödsling kväve får användas på basis av en separat tabell (högst ca 80 % av givorna inom basåtgärden gödsling av åkerväxter) fosforanvändningen får vara högst 15 kg/ha/år i bördighetsklasserna dålig, rätt dålig och försvarlig (sockerbetor: 30, potatis: 35) högst 10 kg/ha/år i klassen tillfredsställande (sockerbeta: 15, potatis: 20) ingen fosfor alls i klasserna god, hög och betänkligt hög stallgödselundantag får inte tillämpas men nog fosforutjämning kan inte väljas på gårdar med ekoavtal betalas inte för skiften som omfattas av avtal om åkerodling på grundvattenområde eller där det odlas trädgårdsväxter i grupperna 1 eller 2 eller frökryddor

Preciserad kvävegödsling av åkerväxter 1/2 om analysresultatet inte finns att tillgå på våren då kvävegödslingen utförs, skall den maximala kvävegivan som tillåts per skifte minskas med 20 kg/ha mängden lösligt kväve i marken skall mätas före vårgödslingen (1 prov/jordbruksskifte, minst 1 prov / 5 ha) - även ammoniumkvävet ska bestämmas, om organiskt gödselmedel spridits på skiftet, om en stor mängd grönmassa plöjts in, den föregående odlingsväxten gödslats kraftigt eller om skiftet är mycket mullrikt. skiftenas viktighetsordning: stallgödsel har spritts föregående höst förfrukten vall, grönträda eller baljväxt övriga skiften (föregående års skörd var njugg eller bärgades inte alls t.ex. på grund av väta, eller en specialväxt har odlats)

Preciserad kvävegödsling av åkerväxter 2/2 mätningen skall omfatta årligen minst 30% av stödberättigande arealen. bestämning med metod för snabbestämning (kväveportfölj) eller laboratorieanalys om mätresultatet överstiger 20 kg, skall den övergående andelen dras ifrån den ifrågavarande vegetationsperiodens kvävegödselmängd (på våren eller vid den andra spridningen) förs in i de skiftesvisa anteckningarna inte för arealer med trädgårdsväxter i grupperna 1 och 2, inte för frökryddor

Växttäcke vintertid och reducerad bearbetning 1/2 kan inte väljas av husdjursgårdar som har mer än 2 djurenheter sammanlagt av nötkreatur, får, getter eller hästar krav: 30 % av åkrarna skall vara täckta av växter eller stubb eller bearbetade med godkända metoder för reducerad bearbetning skiftet skall bibehålla sitt växttäcke ända fram till vårbruket eller motsvarande reducerad stubbearbetning på skiften med stråsäd och oljeväxter uppfyller villkoret, om bearbetningen görs med kultivator, tallriks-, fjäderpinn- eller spadrullharv eller miniplog (en körning)

Växttäcke vintertid och reducerad bearbetning 2/2 Skiften som uppfyller villkoret: fleråriga odlade vallar och rörflen arealer som omfattas av avtal om skyddszoner och har anlagts på åker flerårig grönträda, landskaps- och viltträda fleråriga trädgårdsväxter odling av fång- och bottengrödor stubbträda samt stubb av stråsäd, oljeväxter, frökryddor och spånadslin (inte höstråg, rågvete, höstvete, speltvete, höstrybs eller höstraps som såtts i stubb på hösten) lin eller hampa som skördas på våren i gårdsstödssystemet avsedd icke odlad åker som sköts, om åkern är täckt av vall över vintern

Spridning av stallgödsel under vegetationsperioden 1/2 stallgödseln skall spridas på åker under vegetationsperioden, på våren och sommaren start på våren 15.4 (1.4 om marken är torr och ofrusen) under vegetationsperioden sprids flytgödsel och urin på brodden och vallar med utrustning som placerar den eller med slangspridare (minskar luktolägenheterna), fastgödsel sprids med precisionsspridare - precisionsspridare skall uppfylla kraven i avsnitt tre av standarden SFS-EN 13080 (miljökrav och tester för stallgödselspridare). För att uppfylla kraven skall precisionsspridaren ha minst två rivande valsar, som är försedda med knivar, samt spridartallrikar med minst sex justerbara vingar.

Spridning av stallgödsel under vegetationsperioden 2/2 sista spridningsdag: 15.8 10.9 om skiftet besås med höstsäd, höstoljeväxt eller vall eller om en flerårig trädgårdsväxt planteras åtgärden kan väljas bara av husdjursgårdar enligt miljöstödet en gård som valt åtgärden får inte överlåta stallgödsel / gården kan inte fungera som stallgödselöverlåtare i avtal om effektiverad användning av gödsel - en ringa mängd får överlåtas - högst 100 m3

Näringsbalans odlaren skall göra upp en skiftesspecifik åkerbalans för vegetationsperioden och en gårdsbalans för hela året. Balanserna görs upp varje år och omfattar kväve och fosfor dessutom utarbetar odlaren en målinriktad plan för näringsbalansen före det andra och det fjärde förbindelseårets slut (mål / utvärdering) andra året utarbetas en målinriktad plan resultatet av balanserna och dess betydelse för gårdens framtida verksamhet utvärderas ett mål för balansen ställs upp fjärde året utvärderas måluppfyllelsen och fortsatta åtgärder utarbetas före vart och ett förbindelseårs slut (= senast 30.4)

Förbättring av åkrarnas kulturtillstånd 1/2 den påfrestning för markstrukturen som åkerbruket förorsakar reds ut dikningstyp, dikningens funktionsduglighet markens grynstruktur, antalet daggmaskar känslighet för torka, upptorkning före vårbruket, är bearbetningen lätt eller svår? upptorkning efter störtregn, vattengenomsläpplighet tecken på väta och torka som syns i växtbeståndet jordpackningsproblem iakttagelserna förs in årligen i de skiftesvisa anteckningarna markens beskaffenhet skall bedömas årligen med hjälp av en testserie = frågor besvaras + groptest görs (se Agronet)

Förbättring av åkrarnas kulturtillstånd 2/2 groptest görs på två basskiften varje år två groptestställen per basskifte, om skiftet är högst 10 ha stort på större skiften 2 groptestställen/påbörjad 10 ha utförs av odlaren eller en sakkunnig groptestet kan kompletteras med penetrometer en målinriktad plan av strukturen och för denna korrigerande åtgärd skall göras basskiftesvis för groptestskiftena före det andra förbindelseårets slut en åtgärd ska väljas, om basskiftes kulturtillstånd högst försvarligt kan anknyta till användningen av produktionsinsatser (kalkning, val av växtart, användning av bekämpningsmedel) eller till odlingstekniken (bearbetningsmetod, val av maskiner, förbättrad dikning, trädningsmetod) åtgärden ska genomföras före det fjärde förbindelseårets slut

Preciserad kvävegödsling av trädgårdsväxter kan väljas bara på arealer för trädgårdsväxter i grupp 1 (inte frökryddor) mängden lösligt kväve mäts på våren före vårgödslingen och under vegetationsperioden före tilläggsgödslingen 1 analys / skifte mängden beaktas vid kvävegödslingen (den andel som överstiger 20 kg/ha dras av från skiftets kvävegödslingsmängd) odlaren eller en konsulent utför mätningen kväveportfölj eller laboratorieanalys resultatet förs in i de skiftesvisa anteckningarna

Användning av täckmaterial i fleråriga trädgårdsväxter bara för arealer med trädgårdsväxter i grupp 2 vid raderna skall markytan täckas med halm, flis eller annat organiskt material plastfilm, plastduk eller täckpapper eller så skall man så gräs mellan raderna och klippa det plastfilmen skall vara av polyeten de täckta skiftenas areal skall vara 95 % av odlingsarealen för andra trädgårdsväxter i grupp 2 än plantskoleväxter för plantskoleväxter är kravet 50 % kravet på marktäckning skall uppfyllas det tredje förbindelseåret betalas ut fr.o.m. det förbindelseår då villkoret uppfylls senast 30.6

Bruk av metoder för uppföljning av skadedjur 1/3 för arealer där det odlas trädgårdsväxter i grupp 1 eller 2 eller frökryddor på 50% av ovan nämnda areal ska odlas följande växter: - kålväxter, kålrot, rova, senap, ätbara lökväxter, morot, selleri, persilja, palsternacka och andra flockblmostriga växter, kummin, ärt, äpple, plommon, sötrönn, vinbär, jordgubbe, hallon. feromonfällor ska skaffas för: - äppel, sötrönn, plommon, ärt, ätbara lökväxter och vinbär för andra växter limfällor

Bruk av metoder för uppföljning av skadedjur 2/3 2 st. fällor per varje påbörjad 2 ha jordbruksskifte, på vilka uppföljning görs - fällor behövs inte, om skiftet mindre än 0,5 ha iakttagelser och byten görs tillräckligt ofta, minst 1 gång/vecka uppföljningen kan vara en köpt tjänst iakttagelse- och åtgärdsdagbok skall föras över skadeinsekter, deras fiender och bekämpningsåtgärder uppföljning görs under perioden 1.5–31.8 då skadedjur förekommer handboken ”Avomaanvihannesten taudit ja tuholaiset” eller ” Aktuella växtskyddsanvisningar” eller ”Hedelmä- ja marjakasvien tuhoeläimet” skall köpas

Bruk av metoder för uppföljning av skadedjur 3/3 Skadedjursuppföljningen skall omfatta följande växter och skadedjur som angriper dem: Kålväxter: liten kålfluga, stor kålfluga, jordloppor, rapsbagge Äpple: äpplevecklare, rönnbärsmal, Plommon: plommonvecklare Sötrönn: rönnbärsmal Vinbär: vinbärsmal, Hallon: hallonänger Jordgubbe: tripsar, bladlöss, skinnbaggar Ärt: ärtvecklare Morot: morotsbladloppa, morotsfluga Lökväxter: lökmal Kummin: kumminmal

Tilläggsåtgärder i regionerna A och B Följande tilläggsåtgärder kan väljas bara för åkrar i stödregionerna A och B

Växttäcke vintertid (stödregionerna A och B) kan inte väljas av husdjursgårdar som har mer än 2 djurenheter totalt av nötkreatur, får, getter eller hästar krav: 30 % av åkrarna skall vara täckta av växter/stubb fleråriga odlade vallar och rörflen flerårig grönträda, landskaps- och viltträda arealer som omfattas av avtal om skyddszoner och har anlagts på åker fleråriga trädgårdsväxter stubbträda samt stubb av stråsäd, oljeväxter, frökryddor och spånadslin (inte höstråg, rågvete, höstvete, speltvete, höstrybs eller höstraps som såtts i stubb på hösten) lin eller hampa som skördas på våren i gårdsstödssystemet avsedd icke odlad åker som sköts, om åkern är täckt av vall över vintern

Effektiverat växttäcke vintertid (stödregionerna A och B) krav: 50 % av åkrarna skall vara täckta av växter eller stubb fleråriga odlade vallar och rörflen flerårig grönträda, landskaps- och viltträda arealer som omfattas av avtal om skyddszoner och har anlagts på åker fleråriga trädgårdsväxter stubbträda samt stubb av stråsäd, oljeväxter, frökryddor och spånadslin (inte höstråg, rågvete, höstvete, speltvete, höstrybs eller höstraps som såtts i stubb på hösten) lin eller hampa som skördas på våren i gårdsstödssystemet avsedd icke odlad åker som sköts, om åkern är täckt av vall över vintern

Mångsidigare odling (stödregionerna A och B) 2/3 kan väljas bara av gårdar där minst 10 % av den stödberättigande arealen består av vall eller gräsbevuxen areal denna 10 % kan vara belägen på samma skifte under hela förbindelseperioden odlade vallar, grönträdor, skyddszoner, skiften som består av skyddsremsor, icke odlad åker som sköts varje år skall det odlas minst tre olika växtarter, av vilka en inte får vara en sädesväxt - vall som utgör minimikrav = en växt en och samma växtart får under året odlas på högst 40 % av gårdens odlade åkerareal

Mångsidigare odling (stödregionerna A och B) 2/2 en och samma växtart får odlas på samma skifte högst två år i rad (vall och kummin dock tre år) rotationskravet gäller inte minimivallarealen 10 % den planerade växtrotationen skall anges i en växtföljdsplan som görs upp för fem år planen är riktgivande, man kan avvika från den

Mångsidigare odling (stödregionerna A och B) 3/3 Inom denna tilläggsåtgärd räknas bl.a. följande som växtart: - höstvete, vårvete, speltvete, rågvete, vårråg, höstråg, korn, havre, bovete, majs, sockermajs, vårrybs, höstrybs, vårraps, höstraps - solros, sojaböna, oljelin, ärt, bondböna, sötlupin, vicker, rörflen, potatis, sockerbeta, foderkål, lin, hampa, humle, tobak, nässla, oljedådra, kummin, senap - vall (alla ett- och fleråriga vallar samt beten), de olika formerna av obligatorisk träda, gröngödslingsvall, icke odlad åker som sköts. - I fråga om frilandsgrönsaker, bärväxter, fruktväxter, kryddväxter, prydnadsväxter och medicinalväxter samt snittgrönt räknas varje botanisk art som en separat växtart.

Extensiv vallproduktion (stödregionerna A och B) kan väljas bara på husdjursgårdar på 50 % av åkrarna skall det odlas vallväxter varje år vallarna får gödslas med högst 75 % av de kvävegivor som är förenliga med basåtgärden vall = fleråriga vallar, ettårigt rajgräs, grönfodersäd + rajgräs, bete, grönfodersäd, helsäd och övriga vallväxter = de grödor som ingår i kvävegödslingstabellen nr 3

Odling av fånggrödor (stödregionerna A och B) 1/2 botten- eller fånggrödor skall varje år sås på 25 % av den stödberättigande åkerarealen bottengrödan sås i samband med sådden av den egentliga grödan, som vanligen är stråsäd rajgräs, övriga gräs- och vallväxter, klöverarter och blandningar av dem bearbetningen eller plöjningen av skiftet kan ske i samband med motsvarande åtgärd för grödans del med hjälp av bottengrödan får man inte anlägga flerårig vall, grönträda eller gröngödslingsvall bottengrödan kan förstöras genom kemisk behandling

Odling av fånggrödor (stödregionerna A och B) 2/2 fånggrödan sås efter att den egentliga grödan (som vanligen är tidig potatis eller tidiga grönsaker) har skördats korn, havre, rajgräs, övriga gräs- eller vallväxter, foderraps, rybs, honungsfacelia, klöverarter eller blandningar av dem fånggrödan skall sås efter den egentliga odlingsväxtens skörd och senast 15.8. skall bibehållas på skiftet till växtperiodens slut (1.10) efter det kan skiftet bearbetas eller plöjas med hjälp av fånggrödan får man inte anlägga flerårig vall, grönträda eller gröngödslingsvall