Krav och lösningar för framtidens pelletsteknik Susanne Paulrud, Marie Rönnbäck, Daniel Ryde

Pelletsteknik i småhus-nuläge Sverige Sverige nedåt

Användning och utveckling av pelletsteknik i Europa (Österrike) Europa uppåt

Användning och utveckling av pelletsteknik i Tyskland Europa uppåt Antal installerade pelletssystem i Tyskland år 2000-2009. Källa Henning, 2009.

Användning och utveckling av pelletsteknik i Italien Europa uppåt

Vad väljer småhusägarna i Sverige? (enkät) Arbetsmoment inom projektet: Att undersöka Konsumenters krav på framtida uppvärmningssystem Konsumenters inställning till olika uppvärmningssystem och valmöjligheter Undersökning till ett urval av 2000 småhusägare. Två typer av enkäter (huvudvärmesystem, kompletterande värmesystem). Insamlingen av enkäter skedde under tidsperioden augusti 2009-oktober. 2009. En svarsfrekvens erhölls på totalt ca 55 %. Örebro Universitet Thomas Laitila Enligt en statistisk modell efter konstens alla regler Både kvalitativa och kvantitativa svar

Enkätfrågor Bakgrundsfrågor (Del A) Ålder, kön, utbildning Frågor om fastigheten, uppvärmning Attitydfrågor (Del B och C) Marknadsföring (Del D) Kunskapsfrågor Framtida investeringar Informationsinhämtning (exempelvis läsvanor, distribution)

Tidigare och framtida investeringar samt valt pelletsalternativ (andel av småhusägare) Enkät Värmesystem Andel (%) av småhusägare Huvudsystem Har investerat senaste fem åren 48 Avser investera inom fem år 17 Avser investera inom ett halvår 5 Positiva till minst ett pelletsalternativ i enkäten 38 Kompletteringssystem 39 27 8 Resultat redovisas för olika grupper Generella resultat, skattningar baserade på alla svarande (genomsnitt) Resultat för personer som angett att de tänker investera i uppvärmningssystem under de närmaste fem åren Ur denna grupp separeras de personer som angett att de tänker investera inom det närmaste halvåret En fjärde grupp utgör resultat för den grupp av personer som i svaren till ”attitydsfrågorna” angett att de skulle kunna tänka sig att välja ett pelletsalternativ vid byte av värmesystemet Så här tycker den genomsnittlige småhusägaren Positiva till pellets Tabellen visar hur stor andel som tillhör de här grupperna.

Resultat-Nuvarande uppvärmningssystem Tabell 1. Uppskattat antal fastigheter med olika uppvärmningssystem år 2009. Uppvärmningssystem Antal fastigheter Invest inom fem år (%) Invest inom 6 mån (%) Positiva till pelletsalternativ (%) Direktverkande elvärme 496 000 141 000 (28) 42 000 (8) 212 000 (43) Vattenburen elvärme 314 000 93 000 (30) 25 000 (8) 116 000 (37) Luft-luftvärmepump 332 000 64 000 (19) 15 000 (5) 137 000 (41) Luft-vattenvärmepump 110 000 10 000 (9) 6 000 (5) 39 000 (35) Frånluftsvärmepump 81 000 13 000 (16) 28 000 (35) Berg-, jord- eller sjövärmepump 317 000 39 000 (12) 13 000 (4) 89 000 (28) Oljepanna 82 000 33 000 (40) 12 000 (15) 29 000 (35) Vedpanna 187 000 70 000 (37) 18 000 (10) 93 000 (50) Braskamin eller kakelugn 435 000 106 000 (24) 25 000 (6) 164 000 (38) Pelletspanna / pelletsbrännare 103 000 34 000 (33) 8 000 (8) 77 000 (75) Pelletskamin 11 000 1200 (11) 9 000 (82) Fjärrvärme 235 000 11 000 (5) 8 000 (3) 92 000 (39) Solfångare eller solvärme 27 000 8 000 (30) 4 000 (15) 15 000 (56) Annat 61 000 20 000 2 000 25 000 Vad småhusägare har för uppvärmningssystem idag. Kan ha flera uppvärmningssystem. T ex direktverkande el och en luft-luft värmepump. Antal fastigheter med olika uppvärmningssystem som avser att investera i ett nytt värmesystem inom fem år och av dessa hur många som avser att investera inom 6 mån. Den grupp som har ställt sig positiv till pellets i valfrågorna och vad de har för uppvärmning. Elvärme och värmepump dominerar.

Egenskapers betydelse (huvud värmesystem), andel (%) som bedömer egenskaper som viktiga eller mycket viktiga Antag att Du står inför ett val av uppvärmningssystem till din fastighet. Hur viktiga skulle följande egenskaper vara för ditt val av uppvärmningssystem? Egenskap Al la (%) Invest inom 5 år (%) Invest inom halvår (%) Positiva till pelletsalternativ (%) Driftsäker 96 94 93 97 Ekonomisk 95 Lättskött 89 92 Trygg (stabil prisbild) 91 90 Ren inomhusmiljö 85 88 Låga utsläpp 86 80 Förnyelsebar energi 75 71 54 Fysiskt (tungt) arbete krävs ej 73 67 66 69 Påverkan på husets marknadsvärde 74 70 76 79 Utrymmessnål 59 60 43 55 Ingen låga/eld inomhus 46 40 37 42 Kort beskrivning av egenskaperna ges i enkäten. Låga utsläpp bedöms viktigare än förnyelsebart. Samma frågeställning finns för enkäten för kompletterande system men tiden tillåter bara att redovisa rseultatet från en enkät.

Värdering av egenskaper Analysresultaten används för värdering av egenskaper i kr Egenskaper värderas i förhållande till : Driftskostnad per år (Huvudsystem) Egenskaper Uppvärmsyst A Uppvärmsyst B Energislag Bergvärmepump Pelletspanna Skötselinsats 0,5 timmar/månad 1 timme/månad Driftsäkerhet Driftavbrott högst 2 ggr/år 5-årigt serviceavtal inklud i investkost. Ingår-årligt servicebesök Ingår-årligt servicebesök, fria återbesök vid driftstopp Online övervakningstjänst inklud i driftkost. Ingår ej Ingår-egen övervakning Investeringskost. kr 150 000 kr 80 000 kr Driftkostnad (energi- underhållskostnad) kr/år* 15 000 kr/år 10 000 kr/år I enkäten ingick sk val frågor där konsumenten får välja vilken av de två uppvärmningsalternativen de föredrar. Beskrivna med en rad olika egenskaper. Alla egenskaper definierades med tre olika nivåer var. T ex skötselinsats, 1 h, 2 h… Mha modeller tar fram olika kombinationer där nivåerna på egenskaperna varieras. De 24 olika kombinationerna delades upp på sex olika enkäter med fyra CE-frågor i varje enkät. I frågan ingick också att ange om man kunde tänka sig att välja det presenterade alternativet vid ett byte av värmesystem. Överkurs om du vill vara mer ingående. Man skattar en funktion (sk. Nyttofunktion) baserat på de skillnaden i egenskaper mellan de två alternativ som konsumenten väljer mellan. Mha statistiska modeller kan man få fram en värdering av de olika egenskaperna. Om man förändrar en egenskap i denna funtion till ett lägre värde så för att funktionens värde skall vara det samma så får man höja nåt annat. Dvs om man har en funktion som består av två varor äpplen och pengar. Dessa skapar en viss mängd nytta för ägaren. Om man tar bort ett äpple hur mycket pengar måste man lägga dit för att ägaren skall ha samma nytta!

Värdering av egenskaper (huvudvärmesystem) Uppskattad värdering kr/år Egenskap Alla svarande Byte inom 5 år Byte inom 6 mån Valt pelletsalternativ Pellets istället för Lvvp -13428 -14472 -10316* -4357 Bergv istället för Lvvp 1998* 2375* -1561* -929* Skötsel per timme -2283 -2764* -3749* -686* Driftsäkerhet -1171 -1792 -1804 -660 Servicavtal Nivå 2 1909 2013 1833* 2100 Seviceavtal Nivå 3 2333 2477 2733* 2451 Övervakning Nivå 2 1931 1237* 608* -974* Övervakning Nivå 3 2285 1556* 1159* 427* Investering (per 1000 kr) -87 -96* -80* -68 Av de här statistiska modellerna får man fram hur egenskaper för ett uppvärmningssystem värderas i förhållande till driftskostnad per år. Säg något att inte tid att fördjupa di g i tabellen utan säga mer Övergripande på nästa bild. Av de egenskaper som ingick i den här undersökningen visar resultatet att två faktorer som värderas högt bland småhusägare är låg skötselinsats och hög driftsäkerhet. Utryckt i betalningsvilja i kr per år är en Ej signikant effekt vid 5%. Att en parameterskattning är insignifikant betyder att det inte finns statistiskt stöd för att skattningen motsvarar en verklig effekt.

Värdering av egenskaper Driftssäkerhet och låg skötselinsats är faktorer som faller ut som väsentliga för småhusägare. Resultatet visar också på en betalningsvilja för tilläggstjänster som serviceavtal och övervakningstjänster. Resultaten visar att husägarna generellt föredrar värmepumpar framför pelletsvärme även om systemen har liknande egenskaper vad gäller skötselinsats, drift, invest. mm. Denna skillnad i värdering av teknik står att finna i andra egenskaper som skiljer systemen åt samt möjlig skillnad i ”goodwill”. Samtidigt visar analyserna att en relativt hög andel av fastighetsägarna kan tänka sig att investera i pelletssystem om förutsättningarna är de rätta. Exv. Värdet av minskat antal driftstopp med 1 stopp per år motsvarar en ökad driftkostnad på ca 1200 kr/år (alla i snitt) - Avser byta värmesystem, högre värdering (1800 kr/år) Positiva till pellets, lägre värdering (600 kr/år) Ca 2000 kr /år i ökad driftkostnad för ett serviceavtal eller övervakningstjänst.

Faktorer som påverkar pelletsutvecklingen i olika länder Strukturen för uppvärmning (värmesystem, använda energislag) Beskattning av fossila bränslen (Sverige, Danmark, Italien) Ekonomiska stöd för investering i pelletsteknik (politiskt stöd) (Österrike, Tyskland, Frankrike) Utveckling av konkurrerande värmeslag (värmepumpen, Sverige) Prisutvecklingen (pellets, el)

Konkurrerande värmeslag-värmepumpen Utveckling värmepumpar. Pelletsutvecklingen följer denna kurva.

Marknad för svensk pelletsteknik Europa, USA Sverige Sverige är störst användare av pellets och värmepumpar i Europa (begränsad marknad) 50 % har investerat i ett nytt huvudvärmesystem de senaste fem åren (40 % kompletterande värmesystem) Finns ca 100 000 pelletssystem i drift, finns en marknad för ”återinstallation” Finns potential för nyinstallation, finns ca 80 000 oljepannor, elvärme (ställer större krav) Ca 17 % (huvud), 27 % (komplett.) avser att investera inom 5 år Finns potential för export Viktigt med politiskt stöd En växande marknad Flera länder är i en introduktionsfas I vissa länder är det svårare att konkurrera med svensk teknik än andra Potentiella användare ställer olika krav beroende på strukturen för uppvärmning Utsläppsgränser, krav

Fortsatta arbete Utifrån konsumenternas perspektiv, förväntade marknadskrav, miljökrav samt pågående utvecklingsarbete inom branschen har några utvecklingar för svensk pelletsteknik valts att lyftas fram:   Nya förrådslösningar anpassat till pelletskaminen Användarvänlig pelletskamin, (självrengörande) Pelletskamin kombinerat med solvärme. Energimätning och fjärrövervakning Aktiv styrning med sensorer (CO-sensorer) Två av dessa lösningar kommer att utvärderas och testas inom ett Vinnova-projekt Utveckling som pågår hos några teknikföretag. Fyra första punkterna är arbete som pågår hos Effecta. Sista punkten är ett projekt som görs i samarbete med JanFire och Sensic ,som utvecklar sensorer. Pelletskaminen borde ha större genomslagskraft än vad som hittills varit fallet. Den lämpar sig för eluppvärmda hus. Av de småhusägare som aldrig har behövt vistats i ett pannrum är få beredda att dagligen fylla på bränsle eller tömma aska. För att öka tryggheten, bekvämligheten och medvetandet hos småhusägaren som väljer pellets kan energimätning och fjärrövervakning vara ett alternativ. Fjärrövervakning är idag väl etablerat inom värmepumpsbranschen men används fortfarande begränsat inom småskalig pelletsuppvärmning. Utöver Sverige så finns det en stor marknad för svensk pelletsteknik i flera Europeiska länder och USA. I flera av dessa länder finns det ekonomiska incitament att investera i automatiserade effektiva pelletssystem. Bidragssystemen är dock oftast kopplade till hårda miljökrav och krav på höga verkningsgrader. Trenden går också mot ökade myndighetskrav. För att nå dessa låga emissioner och höga verkningsgrader under olika betingelser (e.g. bränslekvalitet och tidpunkt i förbränningscykeln) i en biobränslepanna krävs ofta någon form av styrning. Slutdatum för Vinnova 2011.06-30 Slutrapporten till stem läggas ut på hemsidan under nov.