Synliggör biblioteket -

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
UTVECKLINGSARBETE I FÖRSKOLAN - måste vi göra det så svårt?
Advertisements

SLÖINGESKOLAN 19 oktober 2010.
Kommunbiblioteket Självklarhet eller första val?.
Centrum för lättläst
Vad har vi gjort? • Hitta den egna identiteten • Samla underlag om område, användare och användning • Diskutera och samtala om uppdraget, identiteten,
Landstinget Kronoberg Barn- och Ungdomshälsan 6-18 år
Företagsservice på bibliotek
Samordnare Digital agenda Västra Götalands län
Den nationella ungdomspolitiken
Molndal.se Kultur och Fritid - Bibliotek Synliggör biblioteket - i teori och praktik Anette Eliasson
Unga och bibliotek Linda Tillander Regionbibliotek Halland
Teman VEGA Verksamhetsutveckling genom eget arbete.
Regionalt flexibelt lärande inom vuxenutbildningen i Göteborgsregionen
Arbetsplan för skolbiblioteket
Resultat av dialogforum våren Syfte Väcka nya tankar Tillvarata den tysta kunskapen Synliggöra skillnader i synsätt mellan kollegor Förstå vad ett.
FUTURUM.KOM. 25 folkbibliotek i Kalmar, Blekinge och Kronobergs län Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket i Kalmar län.
Plug In - europeisk satsning för enskilda framgångar.
Om projekten Koha och Digital delaktighet Viktor Sarge, Utvecklare – Digitala biblioteksmiljöer 31 mars 2011.
Kompetensforum 2011 Utvärdering Svar 88 personer svarade varav 56% kvinnor Få ungdomar har svarat 68 % av de svarande kom från Västernorrlands län 24%
Låna dig rik! Förändringsarbete genom marknadskommunikation i tre län 1.
Kommunikationsplan Uppdrag Med bakgrund från GO-konferensen 2008 gavs sekretariatet i uppdrag att arbeta fram en kommunikationsplan för GÖTEBORG- OSLO.
FUTURUM.KOM. 25 folkbibliotek i Kalmar, Blekinge och Kronobergs län Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket i Kalmar län.
Ungdomsdialog Alfta 12 maj. LUPP 2010 Vad är LUPP? Hur ska vi få länets högsta svarsfrekvens? Vad gör elevråden? Information från respektive elevråd U-råd.
Utmaningar i en digital tid
Läroplansnätverk förskola
HelGe-biblioteken NIO KOMMUNER – ETT BIBLIOTEK
Projektnamn, projektledare och deltagande aktörer
Vägen mot handlingsprogrammet… Spela samman – en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet, SOU 2010:11 Litteraturutredningen, SOU 2012:65.
Guö Disposition Pass 1 Dagsläget Biblioteksmodeller Pass 2 Strategifrågor Metodfrågor.
EU-program/projektkunskap Djurö 11oktober 2010 Är vi med i EU eller inte? Nyttan av EU-projekt Varför EU-program? Olika typer av EU-program Strategiskt.
Skolutveckling via digitala medier
Vi ger liv åt historien och en bild av idag!. Bakgrund Under 1940-talet gavs bokserien ”Gods och Gårdar” ut i hela Sverige. För Halland kom den senaste.
Äppelhyllevardag Folkbibliotekens arbete med tillgängliga medier för barn MTM:s rapporter nr 3 Av Lisa Börjesson.
Medlemsföretaget Byggmästarn i Helsingborg Katrineholm 2012 Lokalt företagsklimat.
Välkomna till Edboskolan
Lars Kaggskolan Prioriterade områden
Välkomna!. En dag på biblioteket 2500 besökare – vad gör ni? Läser tidningar o tidskrifter Deltar i medspråkargrupp Pluggar Lånar Lyssnar på ett bokprat.
Förslag på pilot: FoU-växthus i Nacka kommun version 0.2.
Strategiska perspektiv på verksamheten
Varför har vi bjudit in dig? Vi vill berätta vad ett länsbibliotek är och gör och varför det finns. Vi vill ge dig möjlighet att träffa andra som är rätt.
Folket och skolan hittar hem - att samsas och trivas i ett integrerat folk- och skolbibliotek Exemplet Söderbärke bibliotek Pedagogen Göteborg 17 april.
BARNS BÄSTA -klart att vi alla vill barnens bästa eller?
Lärande utvärdering genom följeforskning
Linnéuniversitetet Om Länsbibliotek Sydost Två län: Blekinge och Kronoberg 13 kommuner Finansieras av Region Blekinge och Landstinget Kronoberg.
Förmedling på webben. Vad tycker barnen? Hittar barn till våra lästips?
Pedagogiska året Vattentornet 15/16
1. Genomför enkäten och redovisa resultatet 4. Vid vilka tillfällen fungerar bra eller hyfsat bra redan idag? Vad är det som gör att det funkar vid dessa.
Bygd o stad i balans. Möjligheternas Örnsköldsvik- en hållbar och tillgänglig landsbygd för företag att verka i och för människor att leva i och besöka.
Analys/bakgrund Problembild Mål/syfte Ansvar Tid Utvärdering
Sege parks förskola våren 2016 Utvecklingsområde Miljö Material Alla barns rätt till stöd 1.
HALMSTAD KULTURFÖRVALTNING - KULTURUNDERSÖKNINGEN 2015 Anna Ragnarsson Senior Consultant Tel: Kontakt: Maria Gellert.
Familjerådgivningen på familjecentralen Ett sätt att samarbeta Familjecentralen.
Hur vi arbetar med kommunikation i en kommun som Botkyrka?
Vad gör Kulturrådet inom läsfrämjande och vad har det här med biblioteken att göra?
Från Kalix till Ystad observationer på folkbibliotek
Fokus vård och omsorg Kompetensförsörjning inom välfärdssektorn
Linköping Presentera mig Verksamhetsutvecklare.
Hjärtligt välkomna till:
Åtgärdsarbete via Miljömålsrådet 2017 Lena Sommestad Landshövding Halland, länsstyrelsernas representant i Miljömålsrådet.
Läsning Hälsa ? Genus Demokrati
Måndag den 22 januari 2018.
Synliggörandeprojektet i Laholm
Invånarnas inställning till digitalisering i välfärden Undersökning genomförd av KANTARSIFO på uppdrag av Sveriges kommuner och landsting våren 2018.
Utveckla former för medborgardialog
MATS RUNDKVIST SKL VÄLFÄRDSTEKNIK.
Organisation Kultur och Fritid 2017
EXEMPEL Ökade välfärdskostnader 1 2 Brännpunkt Konsekvenser för staden
Alla barn har samma rättigheter och lika värde
Kulturskolan i storstan - kulturskolan i samverkan
Namn Presentation av er själva samt koppling till ABC. Datum.
Presentationens avskrift:

Synliggör biblioteket - Synliggör biblioteket - Identitet, image, profil Eskilstuna 25 sep 2012 Eiler Jansson och Lena Angviken

Vad ville vi med projektet? Öka medvetenheten hos allmänheten om bibliotekens utbud Öka användningen av bibliotekens resurser Frågan var: Hur gör man det? Fyra bibliotek i länet deltog i projektet. Projektstart: januari 2009

Projektidé Identitet – självbild … Vad erbjuder biblioteket? Vilka använder? Inte? Lite? Mycket? Hur uppfattar vi vår identitet? Image – andras bild ... Vilken bild har användare och andra aktörer av bibliotekets erbjudande? Profil – riktning … Vilken profil ska biblioteket erbjuda? – och vilken bild vill man förmedla? Hur stämmer identitet och image ihop? Projektidén var att strukturera projektet kring de tre begreppen Identitet, image och profil

Bibliotekens läge… Onsala ligger en bit från centrum. IDENTITET Vallås Onsala Laholm Hylte Läge och demografi Stadsdel i Halmstad, 4 km ö om centrum. Ca 6.000 invånare. Flerfamiljshus och villor/radhus. Havsnära, populärt boende i Kungsbacka kommun. Onsala saknar tydligt centrum, långa avstånd. Villa/radhus-bebyggelse med ca 14.000 invånare. Kustkommun med mycket jordbruk men även skogsbygd. Ca 23.000 invånare varav 6000 i centralorten. 14 tätorter. Inlandskommun, främst landsbygd. Cirka 10.000 invånare, de flesta bor i centralorten Hyltebruk. Organisation Användare Biblioteksfilial integrerad med skola (åk 6-9). Bokbuss. Skolelever under skoltid samt äldre vuxna. Mest äldre besökare efter skoltid. Biblioteksfilial integrerad med skola (åk 6-9). Samarbeten med näraliggande förskolor. Främst skolelever. Även kvinnor och ensamma män, 50+ och småbarnsfamiljer. HB, 3 filialer, bokbuss. På filialer: skolelever! På bokbuss: äldre kvinnor som läser mycket med fokus på skönlitteratur. HB: även vuxenstuderande inkl högskolestudenter. HB plus 2 filialer i de andra tätorterna. Skolelever, förskolor samt barnfamiljer. Kvinnor 50+, män 60+. Asylsökande vuxna och barn på HB (Internet). Vallås: ca 25% invandrarbakgrund, låg förvärvsfrekvens, hög ohälsa, ”sovstad”. Onsala: befolkningen har ökat – ”mycket barn och många äldre”. Ekonomiskt ganska stark befolkning, få invandrare. Laholm: antalet äldre ökar. Olika identiteter i kustområde och inland, mellan tätort och landsbygd. Få invandrare. Kustområdet har vuxit mycket. Hylte: 3 tätorter, centralorten uppbyggd kring pappersbruket. Mycket småindustri i kommunen. Sjöar och turism. Bibliotekens läge… Onsala ligger en bit från centrum.

Vad gjorde vi? Projektträffar, där vi diskuterade och reflekterade tillsammans Inspirationsföreläsningar och workshops på temat ”Synliggör biblioteket” Egna användarstudier och enkäter till bibliotekspersonal Studieresor i Holland och Sverige Projektet pågick i två år, projektmedel från Kulturrådet och Region Halland. Projektträffarna skedde dels på varje bibliotek, dels tillsammans alla fyra biblioteken.

Vad gjorde vi? - fortsättning Växlade mellan forskning, egna erfarenheter, praktik och teori… Använde forskning om marknadsföring, folkbibliotekets identitet, användarstudier och andra metoder för biblioteksutveckling Samarbete med Bibliotekshögskolan: ”Låna en forskare” samt utvärdering Kommunikationsbyrån Treativ – Hur gör man? Företaget Jema som genomförde en icke-användarstudie

Processen … Läste, letade material, berättade, diskuterade… Prövade Träffades, bytte erfarenheter – prövade igen, reflekterade Samtalade i arbetslaget, träffade andra, diskuterade igen, prövade nytt.

Lärdomar av forskning om marknadsföring … - Börja med identiteten samt kunskap om användarna och hur de upplever eller betraktar verksamheten. - Bra och relevant verksamhet skapar goodwill som sprids från mun till mun, blir till ”snackisar”. - Medarbetarna är det viktigaste marknadsföringsredskapet!

Lärdomar av forskning om folkbibliotekens identitet … Komplexa förväntningar och uppdrag: Folkbildning – Utbildning Folkbibliotek – Skolbibliotek Nå ”alla” – prioriterade grupper Politisk – handlande organisation (värderationalitet – målrationalitet) Metoder hämtas från andras exempel, snarare än utvärderade resultat Politisk – handlande organisation, s. 13 -Karen Nowé Hedvall

Lärdomar användarstudier … Att ta del av gjorda studier ger perspektiv och nödvändig kunskap för att kunna göra egna. Vidare, bredare… Egna användarstudier ger förankrad kunskap som lättare kan användas i praktiken. Lokalt förankrad, säkrare… Icke-användarstudier, nästan viktigast…

Dra in familjer och barn/ungdomar även på fritiden. Vallås Onsala Laholm Hylte Profil Målgrupper Vill utveckla sig som familjebibliotek och upplevelserum. Läsning snarare än kunskapscentrum. Dra in familjer och barn/ungdomar även på fritiden. Ser sig självt som litteraturbibliotek, lånebibliotek. Få in fler barnfamiljer. Ser sig själva som en kravlös mötesplats. Skilda profiler för HB, filialer och bokbuss. Nå grupper som inte vet att vi finns. Vara en mötesplats för äldre och asylsökande. En plats för avkoppling, information och nya upplevelser. Få in fler ungdomar 13-19 år. Metoder Medieplanering, gallring, möblering. Riktade program, marknadsföring: mun-till-mun. Arbeta med rummet, inredning, skyltning. Hemsida, folder – nya vägar för marknadsföring. Sms, maila, annonsera. Fler boktips på nätet för barnfamiljer. Bokprat. Programverksamhet för barnfamiljer. Mer samarbete med högstadiebiblioteket och med lärare. Möblering och inredning -redan genomfört i Laholm och Hylte i samband med mötesplatsprojektet.

Vad kom vi fram till? Ökad medvetenhet hos bibliotekspersonalen om användare, egna förhållningssätt, nya metoder. De fyra biblioteken som arbetade fördjupat i projektet tog fram profiler utifrån identitet och image. Välja, satsa, prioritera... Aktiviteter för att kommunicera profil Handla med goda skäl – pro-aktivt

Uppnåddes projektets mål? Ökad medvetenhet i regionen? Ökad användning? Roger Blomgren, utvärderare (s. 57): ”Sammanfattningsvis måste det ändå påpekas att projektet varit framgångsrikt i den mån att deltagarna nu reflekterar över verksamheten på ett annat sätt än tidigare. Projektdeltagarna har tagit till sig de bitar som de ansåg bäst lämpade sig för att förbättra den redan i många stycken upparbetade och, enligt projektdeltagarna, väl fungerande verksamheten. Man bör inte ha förhoppningar om att genom enskilda projekt ändra på för stora och komplicerade samhällsförhållanden eller att förändra deltagarnas egen identitet eller självbild i alltför hög utsträckning. Identitet är något som byggs upp under många år och den påverkas av informella institutionella faktorer som syn på uppdraget som bibliotekarieprofession. Identiteten påverkas även av formella institutionella strukturer som den kommunala kontexten, där de är en del av en politisk organisation som styr bibliotekens verksamhet via politiska riktlinjer och ekonomiska styrmedel. Men ett projekt som detta kan innebära att deltagarna reflekterar över hur de hitintills arbetat och genom att pröva på nya metoder och aktiviteter kan det fungera som inspirationskälla att pröva på nya idéer och nya sätt att arbeta och utveckla biblioteksverksamheten.”

I Synliggör-projektet har vi rört oss från … - att vara ett marknadsföringsprojekt till ett projekt om bibliotek, användning och strategisk kommunikation ….. ………. …… ……. ….. ……… - ett tidsbegränsat projekt till en långsiktig kompetens och verksamhetsutveckling Se s. 58

Mer om projektet http://www.regionhalland.se/sv/utveckling-och-tillvaxt/omrade/kultur-i-halland/regionbibliotek-halland/biblioteksservice-for-alla/synliggor-biblioteket1/