Kurs 1 Staten och individen Samhällslära Kurs 1 Staten och individen

Staten Stat eller land Vad förutsätts för att staten skall fungera? Erkänt självständigt kontrollerat område Vad förutsätts för att staten skall fungera? Regelverk som accepteras Regleras genom Lagar Seder och bruk dvs. vi gör så som ärbäst för oss alla = begränsar var och ens rätt, vilket leder till olika uppfattningar om frihet --- kontroll

Statens uppgifter Svara för: Yttre och inre säkerhet och trygghet Lagar och regler Ordning Rätt Statsapparat (förvaltning) Utbildning Social trygghet Kultur Detta utövas på basen av den makt staten har. ”Makt är förmågan att driva genom en åsikt eller ett beslut trots motstånd”

Vem har makten Offentlig makt Odemokratisk ex. Demokratisk Parti Individ Organisation Demokratisk President B) Folkrepresentation Enligt principen för folket genom folket

STATSFORMER FORM Monarki Republik Kejsardöme STATSCHEF Kung, Drottn. President Kejsare Makten hos statschefen är ofta beroende av statsformen

Ordkunskap Folkrepresenta-tion Regeringschef parlament riksdag national-församling representanthus förbundsdag knesset folkkongress duma Regeringschef statsminister premiär- minister förbunds- kansler regeringschef

Demokrati-diktatur DEMOKRATIER DIKTATURER RÄTTSSTATEN medborgarna deltar i styrelsen och skapar reglerna DIKTATURER reglerna ges av andra som styr och medborgarna lyder RÄTTSSTATEN staten : garanterar rättigheter och skyldigheter följer själv lagar och bestämmelser

Demokrati igår - idag ATEN Alla fria män deltog i beslutsfattandet (stadsstater). Direkt demokrati. Inte kvinnor, slavar Skyldighet att sköta statens uppgifter Ostrakism (utvisning av politiskt farliga förekom) och baserade sig på omröstning Ingen åtskillnad mellan maktformerna

VÄSTERLÄNDSK Allmän delaktighet (myndiga) via ombud Skillnad upprätthålls mellan lagstiftande, verkställande och dömande makt Minoriteten finner sig i majoritetens vilja Respekt för minoriteter Friheterna respekteras och det är tillåtet att ifrågasätta Rättstatsprincipen tillämpas

Kännetecken för totalitära stater (diktaturer) Intolerans Avvisning och förföljelse av kritiker och annorlundatänkande Censur och kontroll (friheterna saknas) angiverisystem Likriktning Undervisning Näringsliv Kultur Enpartisystem Förhärligande av makthavarna

Olika sätt för val av folkrepresentanter Förutsättning: rösträtt Kan vara begränsad I Finland har man rösträtt från 18 års ålder Majoritetsval Vanligt En persons valkretsar Den som får mest röster väljs + stabilt system + enkelt och klart - inte representativt - röster går förlorade - tvåpartisystem

folkrep forts. Proportionella val Bygger på d´Hondts modell Valkretsen väljer flera representanter Platserna fördelas proportionellt i förhållande tilll totalrösteantalet + ger alla möjlighet till representation +inga röster förloras - ganska invecklat - leder till många partier - kan medföra politisk instabilitet

FINLANDS STATSSKICK PRINCIPER: Suveränitet (oberoende) begränsas av internationell rätt och fördrag samt olika avtal t.ex EU-medlemskapet FN-stadgan Människorättskonventio- nen handelsavtal gränsavtal etc. alla dessa inskränker de facto på vår handlingsfrihet, men icke på suveräniteten

FINLANDS forts. Demokrati (västerländsk) enskilda individer garanteras rätt att delta och påverka samhällsutvecklingen medborgarna garanteras grundläggande rättigheter och skyldigheter respekt för minoriteter t.ex. språk, kön, ålder, lyte, övertygelse etc.

FINLANDS forts. Maktfördelning Parlamentarism lagstiftande makt (riksdag) verkställande makt (regering) dömande makt (domstolar) Parlamentarism regeringen skall ha riksdagens förtroende (över 50% av riksdagen stöder regeringens förslag)

GRUNDLAGEN Grundlag 2000 (1.3 2000) ersätter de tidigare: RF 1919 (regeringsformen) RO 1928 (riksdagsordningen) Ministeransvarighetslagen 1922 Lagen om riksrätt 1922

GRUNDLAGEN forts. Grundlagen innehåller bl.a. bestämmelser om : statsskick rättsprinciper grundläggande rättigheter riksdag regering och president samt högsta styrelsen

MEDBORGARNAS STÄLLNING RÄTTIGHETER OCH FRIHETER ENLIGT GRUNDLAGEN Jämlikhet Likhet inför lagen förbud mot särbehandlig barns medinflytande Rätt till liv, frihet, integritet och säkerhet förbud mot kränkning av människovärdet

Rättigheter och friheter forts. Förbud mot retroaktiv tillämpning av strafflagstiftning Rörelsefrihet rätt att fritt välja boningsort rätt att fritt resa in i och ut ur landet utlänning får ej utvisas om kränkning hotar annorstädes Skydd för privatliv, heder och hemfrid inkluderar även brev & telefon Religions- och samvetsfrid rätt att tro eller låta bli får ej kränka annan rättighet

Rättigheter och friheter forts. Yttrandefrihet och offentlighet förbud mot censur rätt att få del av offentliga handlingar Mötes- och föreningsfrihet rätt att demonstrera Rösträtt berör även utlänningar i kommunalval Rätt till tryggad egendom

Rättigheter och friheter forts. Kulturell rätt rätt till avgiftsfri grundutbildning rätt att utveckla sig själv kunskapens och konstens frihet Nationalspråkens jämställdhet finska – svenska samers & teckenspråkets behov tryggas Näringsfrihet och rätt till arbete ingen får avskedas utan laga grund

Rättigheter och friheter forts. Rätt till social trygghet grundläggande försörjning tryggad tryggade samhällstjänster och boende Rätt till sund miljö Rätt till oberoende, smidig och omedelbar prövning av myndigheter och domstol

SKYLDIGHETER Allmän hörsamhets- och lydnadsplikt Skyldighet att försvara landet eller att bistå på annat sätt Läroplikt Vittnesplikt Skyldighet att åta sig offentliga uppdrag Skyldighet att betala skatt

RIKSDAGEN Statsmakten tillkommer folket Folket företräds av en vald riksdag (representativ demokrati) Riksdagen består av 200 ledamöter Riksdagens uppgifter: stifta lagar bevilja skatt övervaka styrelse och förvaltning besluta om krig, fred och fördrag

Vasa län valde senast 17 riksdagsmän Mandatperiod 4 år val tredje söndagen i mars nästa val 2007 Valen är: allmänna lika hemliga direkta proportionella Landet är indelat i valkretsar (12-18) 15 används och antalet mandat i kretsen beror på befolkningstalet (f.n. 1-32) Vasa län valde senast 17 riksdagsmän

KANDIDATNOMINE-RING Kandidaterkan ställas upp av: Valbara: politiska partier valmansföreningar 100 röstberättigade 30 på Åland Valbara: röstberättigade inte vissa tjänstemän och yrkesgrupper Kandidatantal: max samma som mandatantalet dock minst 14

Röstning sker inom det röstningsområde inom vilket man bor Valförbund: kan ingås mellan partier och med valmansföreningar. Behandlas dock som en enhet VALET Röstning sker inom det röstningsområde inom vilket man bor Man röstar på valkretsens kandidater Valnämnd övervakar Förhandsröstning möjlig

valet forts. Valresultatet beräknas enligt d´Hondts systemet ”riksdagen blir en miniatyrbild av folket” OBS! Vid räkningen av röster avgör det personliga röstetalet endast rangordningen inom partiet Partiets jämförelsetal avgör vilka som väljs till riksdagen

RIKSDAGENS ARBETE Årliga arbetet inleds 1 februari minst 190 arbetsdagar (i praktiken året runt c. 260d.) i grundlagen kallas riksdagens årliga sammankomst riksmötet riksdagens arbete indelas i vår- och höstsession Plenum tisdagar och fredagar fri talrätt offentligt

riksdagen forts. Omröstningar Plenum leds av talmannen maskinell sedlar uppstigning Plenum leds av talmannen Ärenden bereds av utskott experter o. sakkunniga o. tjänstemän hörs

UTSKOTTEN Lagbestämda Frivilliga utskott Stora utskottet grundlagsutskottet utrikesutkottet finansutskottet statsutskottet Frivilliga utskott ekonomiutskottet kulturutskottet trafikutskottet försvarsutskottet osv. Stora utskottet ”andra kammare” och ”EU” utsk.

RIKSDAGENS KONTROLLMAKT riksdagen kan kontrollera och övervaka att regeringen gör det den skall genom : frågor (spörsmål) muntliga (frågetimme) skriftliga upplysningar regeringen ger debatter om aktualiteter vid behandlingen av dessa punkter kan den fria talrätten begränsas

riksdagens kontroll forts. Interpellation förtroendemätare Budgetmotion Åtgärdsmotion Meddelanden av statsministern eller minister Redogörelser Förtroendefrågor omröstning som uppfattas som förtroendemätare

riksdagens kontroll forts. Direktiv Statsrevisorer Justitieombudsmannen riksdagsmännen kan även via informella vägar påverka skötseln av rikets angelägenheter plenum är offentliga riksdagens arbetsspråk är finska och svenska folkomröstningar kan hållas

Lagstiftning

OBS! vid lagstiftning Specialutskott hör experter Stora utskottet hörs om: ändringsförslag godkänns i första behandlingen majoriteten så besluter Statsutskottet behandlar budget Andra behandlingen tidigast tre dagar efter första behandlingen Grundlagar godkänns med enkel majoritet och vilar över nyval. Godkänns med 2/3. Kan förklaras brådskande med 5/6 majoritet

Riksdagen och budgeten Riksdagen stiftar våra lagar Statens inkomster och utgifter för året är en lag som heter statsförslaget dvs. budgeten Budgeten med tillhörande skattelagar är ettåriga Med budgeten besluter riksdagen om hur våra ekon. villkor kommer att formas Skattelagarna är effektiva styrmedel

Offentlig finansiering Skatternas funktion: finansiera styra utjämna skillnader Skatteformer: 1. Direkta skatter statens inkomst- och förmögenhetsskatt kommunalskatten kyrkoskatten arvs- och gåvoskatten

skatter forts. Statsförslaget (budgeten) 2. Indirekta skatter mervärdesskatten (moms) tullar acciser 3. Avgifter av skattenatur socialskyddsavgifter pensionspremier arbetslöshetspremier Statsförslaget (budgeten) Inkomster (4 avdelningar) skatter & motsvarande blandade inkomster

budget forts. Utgifter (huvudtitlar) Ränte- och dividendinkomster lån presidenten riksdagen statsrådet ministerierna statsskulden

REGERINGEN Statsråd-regering Uppgift: Regeringstyper efter stöd: max 17+1 redbara medborgare (gäller inte riksdag) två juridiskt skolade (slopat) Uppgift: verkställa riksdagens beslut sköta landets styrelse och förvaltning Regeringstyper efter stöd: majoritetsregering minoritetsregering

Regering forts. Regering enligt parter: Bildning: enpartiregering flerpartiregering eller koalitionsregering samlingsregering Bildning: partierna förhandlar om regeringsprogrammet partierna förhandlar om regeringens sammansättning presidenten hör talmannen och meddelar statsministerkandidat

Regering forts. Ministrarna leder var sitt ministerium (vissa delade) riksdagen röstar om kandidaten som utnämns av presidenten statsministern föreslår ministrar som utnämns av presidenten Ministrarna leder var sitt ministerium (vissa delade) Ministrarna svarar inför riksdagen för sina handlingar Koalitionsregeringar bildas vanligen i länder med många partier (inte alltid så starka) I länder med majoritetsval har man vanligen enpartiregeringar

Jämför med tidigare Bildning: presidenten förhandlar med riksdagens talman presidenten förhandlar med riksdagsgrupperna presidenten ger någon i uppdrag att komma med ett reg.förslag presidenten kan godkänna ändra eller förkasta förslaget om förslaget godkänns blir bildaren i allmänhet statsminister om förslaget förkastas eller inte ger resultat så ges uppdraget till någon annan

PRESIDENTEN Statschef i Finland Innehar den högsta verkställande makten Kompetenskrav: infödd medborgare Mandatperiod : 6 år , möjligt med två perioder Val i Januari, valen ”dubbla” vid behov Kandidater uppställs av riksdagspartier eller valmansföreningar

presidenten forts. Presidentvalet är ett direkt folkval Presidentens uppgifter: Presidenten och medborgaren utser högsta tjänstemän benådar belöningar titlar utmärkelsetecken Presidenten och riksdagen öppnar och avslutar avger propositioner med reg. stadfäster lagar

presidenten forts. Lönen skattefri Presidenten och statsrådet Övrigt utser statsminister utser ministrar beviljar avsked utfärdar förordningar med reg. övervakar statsförvaltningen Övrigt utrikespolitik med reg. överbefälhavare kan upplösa riksdag och utlysa nyval Ålandsfrågor Lönen skattefri

EU och dess tillkomst Främsta förespråkare: Altiero Spinelli Jean Monnet Inleddes 1951 med Kol-och stålunionen Kompletterades 1957 med Romfördraget som gav upphov till EEC och Euratom Kompletterades med enhetsakten 1986 och Maastrichtavtalet 1992 som skapade EU

EU:s utvidgning Ursprungsländer var de sex: Tyskland,Frankrike, BeNeLux och Italien Storbritannien och därmed Danmark och Irland tillkom 1972 Grekland 1981 Spanien och Portugal 1986 Finland,Sverige och Österrike 1995 Därmed hade världens största handelsmakt skapats: 2004 tillkom

Tanken bakom EU Ett gemensamt agerande är mer effektivt än om länder verkar enskilt Områden där gemensamt agerande anses viktigt är: inre marknad fri rörlighet för kapital,varor,tjänster och arbetstagare gemensam jordbrukspolitik handelspolitik (tullar utåt) social och ekonomisk sammanhållning

tanken forts. monetära unionen utrikes- och säkerhetspolitiken EU:s agerande baserar sig på dess rätt att skapa gemensamma regler och gemensam lagstiftning i de frågor som ansas beröra alla Bryssel är centralort för EU men parlamentet sammanträder även i Strasbourg. Organ finns även lokaliserade i medlemsländerna

Hur fungerar EU Europarådet Ministerrådet Kommissionen Parlamentet Stats- el. reg.chefer; linjedragning Ministerrådet Högsta beslutande organ. Representerar medlemsländerna Kommissionen EU:s ”regering”. Ger förslag och verkställer Parlamentet Åsiktsforum. Ger utlåtanden och godkänner kommissionen http://europa.eu.int/comm/commission_barroso/index_sv.htm

EU besluts giltighet Förordningar Direktiv Beslut Rekommendation Övernationella bestämmelser som alla måste följa Direktiv Anvisningar som har bindande mål. Nationella beslut om hur. Beslut Bindande för parter i enskild fråga Rekommendation Riktlinje för hur man kan tänka sig

EU - domstolen Egentligen EG-domstol med domsrätt i ekonomiska frågor Finns i Luxemburg Domare från alla medlemsländer Beslutanderätt bl.a. i: Tolkningar om EU-avtal Tvister mellan medlemsländer Tvister med medborgare Domarna är prejudicerande

KOMMUNERNA Kommunallagen från 1.1 95 416 kommuner av vilka 113 kallar sig städer (2007) 44 tvåspråkiga 19 svenskspråkiga Medlemmar i kommunen är: mantalsskrivna yrkes- eller affärsidkare de som äger fast egendom samfund med hemort Kommunens uppgifter: lagstadgade (hälsovård, skola) frivilliga (teater, idrott)

kommunen forts. Kommunen får inte ägna sig åt verksamhet som: gynnar enskild gynnar parti eller grupp görs i vinstsyfte Största kommunen är H:fors 560 905 invånare Minsta kommunen Sottunga 127 invånare Svenskaste är Hammarland 96 % svenskar

Kommunens styrelse

Kommunens ekonomi Kommunens verksamhet medför utgifter och de ökar då skyldigheterna blir flera. Kostnaderna täcks av: skatter bidrag från staten avgifter lån Inkomsterna varierar beroende på servicenivå invånarnas välstånd

Kommunen har beskattningsrätt Skatteprocenten anges i skattören Om skattöret är 17,5 betyder det att man för varje beskattningsbar euro betalar 17,5 cent i skatt Kommunalskatten är proportionell. Kommunalskatten bestämms av varje kommun och varierar mella 16-21 cent nu (2007) är högsta 21 och lägsta 16.0

Kommunmedlemmarnas möjlighet att påverka Påverkningsmöjligheter Formella: Rösta Kandidera Medlemskap i organ Anmärkningsrätt Rätt att göra rättelseyrkande Besvärsrätt Initiativrätt

Informella: Kontakt med tjänstemän Kontakt med förtroendevalda Påtryckning med hjälp av föreningar och organisationer Massmedieinslag Insändare Program och artiklar Protestlistor Strejker Stadsdelsgrupper och byråd

Befolkningen Några fakta: 5 milj. invånare 15 invånare/km Lappland 2/km Nyland 114/km Befolkningsstrukturen ojämn unga få c. 63.000 per årskulle åldringar många och ökar totalbefolkningen kommer att minska en bit in på 2000-talet

befolkning forts. Problem: Näringsstrukturen åldringsvården pensionerna fördelningspolitiken arbetskraft Näringsstrukturen stora förändringar 1950-90 tätorter service socialpolitik

ÅLAND Landskap i Finland Självstyrande Demilitariserat egen beslutande- och lagstiftningsrätt i gemensamma frågor som myntväsende och utrikespolitik gäller finska bestämmelser Demilitariserat inga försvarsanläggningar eller militär personal, ingen värnplikt

Åland forts Lagting = folkrepresentation Landskapsstyrelsen = regering 30 medlemmar valda för 4 år talman= ordförande rösträtten förutsätter hembygdsrätt presidenten kan i vissa fall inlämna veto mot landskapslagarna parlamentarism Landskapsstyrelsen = regering lantråd = ordförande 5 eller 7 medlemmar

Åland forts. Staten representeras av en landshövding Ålandsdelegationen sakkunnigorgan i angelägenheter mellan riket och landskapet Åland väljer en riksdagsman Särdrag budgetmakt hembygdsrätt enspråkighet

José Manuel Barroso