Postoperativ vård av patient

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Vårt blodomlopp Våra celler behöver hela tiden syre och olika näringsämnen.
Advertisements

Registrering av CDK.
Andningsgymnastik i samband med lungcancerkirurgi
Svenska Intensivvårdsregistret - SIR
Lungemboli Norrman / Pikwer Symptom
The Nobel Prize in Physiology or Medicine 1990
Hjärtområdet Kardiologkliniken
Hjärtsvikts-mottagning
Smärtlindring och sedering vid ESWL
Akut Koronart Syndrom – Östersund 1
HLR Anna Bengtsson, ST-läkare Anestesi-IVA, Umeå
Perifer venkateter PVK
Vätska Hur ? När? Varför?.
Trombolys vid hotande hjärninfarkt
Öron-, näs- och halssjukvård
Utbildningsmaterial Vårdtyngd Sverige VTS 5.0
Karin Samuelson Britt-Marie Persfalk Marita Linden Sten Walther
Kondition och träning.
Venprovtagning Karina Cvetkovska.
Illamående vid svår sjukdom
Mobil Intensivvårds Grupp
Förgiftningar hos barn.
Tidig identifiering och behandling av livshotande tillstånd!
Bukskador.
Protein C-brist orsakade lungemboli hos 19-åring
Cancerrelaterad smärta
Symtomlindring - den döende patienten – farmakologi och omvårdnad
Centrala infarter Linda Jakobsson
Avancerad behandling av Parkinsons sjukdom
VÅRD AV TRACHEOTOMERAD PATIENT
Akut pankreatit.
ViktreduktionAptitlöshetIllamående 2 Nutritions behandling vid Hematologisk sjukdom, Okt 2011, Leg dietist Åsa Nybacka.
Hjärtstopp S 58-årig man kommer på larm pga hjärtstopp.
Min hälsa Nu och i framtiden!!! Varför skall vi träna/röra på oss?
Trombolys vid hjärtinfarkt
Termin 8 Läkarprogrammet Årgång 2, nummer 2
MYELOM o SYMTOM Lotta Billgert Kontaktsjuksköterska
CENTRAL VENKATETER.
Hjärtsviktsbehandling inom intensivvården
Infektionsproblem på intensiven Bengt Gårdlund,
MEWS Modified Early Warning Score.
Basal fysiologisk metodik, 3 hp HT09
DRUNKNING HOS BARN Helena Winberg An/Op/IVA DSBUS.
Fall 2 – Mannen från Svarta Havet
Figur 1, frekvensstudien
Fallbeskrivning Man född 1980 Tidigare frisk
Dag Flödesschema Utvärderingsmetoder Utvärderingsmetoder
Idrottsskador Uppkomst och behandling
Blodet … och transporterna I vilka delar av kroppen finns det blod?
Annika Samsioe. 130 milj. barn föds i världen varje år 10% behöver ngn form av hjälpåtgärd 3% (~ 4 milj.) föds med asfyxi som behöver aktiva åtgärder.
AKUT BUK Birgitta Kennedy-Olsson 2014.
VT -15 Idrott och hälsa Martin & Robert
Hjärt och Lungräddning
Akut Koronart Syndrom Norrman / Pikwer ©
Blodet och transporterna
Ortopedi.
Vätska Hur ? När? Varför?.
AKUT BUK ABCDEDiagnosÅtgärd. A Andningsvägar Andningsvägar –Syrgas Minskar smärta Minskar smärta Ökar syresättningen av vävnaderna Ökar syresättningen.
Handhavande av PICCline. Bakgrund  En perifert inlagd central venkateter  Började användas i Sverige 1999 (Groshong)  Verksamheter drivs i hela Sverige.
Fredrik Brolund, BMA fysiologi Att mäta blodtryck Anatomi, fysiologi och sjukdomslära, 15 hp - KTH
Omvårdnadsaspekter Anneli Granat tf AC neuromottagningen Akademiska sjukhuset.
Meningeom Hypofysadenom: hormon/icke hormon påverkan Neurinom, tex akusticusneurinom Gliom/Astrocytom Metastaser.
SEPSIS TID OCH VOLYM. MORTALITET VID SEPSIS Akut kardiovaskulär kollaps –Tidigt i förloppet –Cirkulationsstödjande terapi –Immunologiska och cirkulatoriska.
Sörmland Antal höftfrakturer 2008: 532 st
Vårdrelaterade infektioner
Gunnar Enlund Överläkare Akademiska sjukhuset, Uppsala
Patientfall På akuten Elin är en 80-årig kvinna som kommer till akuten. Hon har insjuknat 6 timmar tidigare med buksmärtor, diarréer och kräkningar  
VERAS – multimodal perioperativ handläggning för bättre utgång
Central venkateter.
Karolinska universitetssjukhuset Huddinge 31/5 2018
Presentationens avskrift:

Postoperativ vård av patient efter CABG / klaffbyte Åsa Douhan Thoraxintensiven 2013-02-22

tillsammans med narkosläkare Patient anländer från operation till 50 B tillsammans med narkosläkare och narkossköterska Patienten handventileras under transporten

Kopplar upp monitoreringen och infusionspumparna och dränagen IVA-platsen Kopplar upp monitoreringen och infusionspumparna och dränagen Kopplar in respiratorn

Pulmonalis- artärkateter via sår Ventrikel sond Endotracheal tub Pulmonalis- artärkateter via sår Central Ven Kateter Pacemaker trådar Artärnål Perifer Ven Kanyl Thorax dränage Saturationsmätare Urinkateter

Medelartärtryck (MAP) EKG Artärtryck Medelartärtryck (MAP) Pulmonalis(PA) tryck Centralt ven tryck (CVP) Saturation (SO2)

Cirkulation EKG Rytm Frekvens Extraslag Extern pacemaker Artärblodtryck Systoliskt 90-140 mm Hg / MAP 65-70 mm Hg < 90 mm Hg: Risk för försämrad cirkulation , cerebralt, perifert, till njurarna och till coronarkärlen > 140 mm Hg: Risk för blödning, ökad belastning för hjärtat och på anastomoserna

Cirkulation Pulmonalisartärtryck (PA-tryck) Referensvärden: 15-25/6-12 mm Hg Mäts via kir. inlagd kateter eller via Swan-Ganz kateter Mäter fyllnaden i vänster hjärthalva Centralt ventryck (CVP) Referensvärden: 0-8 mm Hg Mäter fyllnaden i höger hjärthalva Perifer cirkulation Temperatur, färg och pulsationer

Thoraxdränage Mäter blödnings mängden 1 g/timme Före drän.dragning ska pat. vändas från sida till sida och sitta upp med höjd huvudända 15 cm vattensug Observera ev. luftläckage Hålla dränage-slangarna fria

Komplikationer- cirkulation BLÖDNING Kemisk orsak: heparin/protamin balansen, trombocyterna behandling: Protamin, Cyklokapron, Octostim, trombocyter Kirurgisk orsak: ett blodkärl blöder behandling: re. operation Tamponad klassiska tecken: blodtryck – ner, puls – upp, SO2 - ner behandling: akut öppning

Komplikationer-cirkulation HJÄRTSVIKT – behandling inotropa läkemedel Adrenalin, Noradrenalin, Fenylefrin, Corotrop, Vasopressin mekaniskt stöd 1) Aortaballongpump 2) Impella 3) ECMO (Extra Coporeal Membrane Oxygenation)

Andning Kontrollera resp.inställ- ningar, cufftryck, tubläge Ta artärblodgas Munvård och höjd huvudända Sugning v.b. Planera för resp. urträning

Extubering När? Patienten är varm, har stabil cirkulation och inte blöder PCO2 < 5,5 PO2 > 92% Efter extubering syrgas via grimma, mask eller med aktiv befuktning PEP-ventil Hosthjälp Observera andningsdjup och - frekvens Pep ventil

Komplikationer Atelektaser Andningsgymnastik, PEP-ventil Slemstagnation Inhalationer, aktiv befuktning Hypoventilation p.g.a. vätsketunghet CPAP VAP (Ventilator Associerad Pneumoni) Minska respiratortiden, antibiotika, munvård

Elimination Timdiures 50-100 ml/h Vätskebalansräkning

Har en positiv vätskebalans efter op. med viktuppgång. Daglig vikt Har en positiv vätskebalans efter op. med viktuppgång.

Komplikationer Njursvikt Forcerad diures Dialys: kontinuerlig Förstoppning Obs! bukstatus Profylax – Movicol Laxoberal

Nutrition Glucos 10 % i.v: op. Dygnet Peroral försörjning: fr.o.m dagen efter op. Vätske- och kaloriintag kontrolleras (25 kcal/kg/dygn) Första tre dagarna ca. 800 kcal/dygn strävar att uppnå neg. vätskebalans

forts. Nutrition Illamående /kräkning: suga i sonden, ge läkemedel mot illamående Blodsocker: behandlingsmål 6-8 mmol/l Insulininfusion: post.op dag 1-2 – därefter v.b insulin sc.

Kroppstemp. låg till en början Hud Kroppstemp. låg till en början Värme tak eller -täcke Observerar trycksår

Sår Bandaget inspekteras dagligen – tas bort efter 4 dagar Vissa patienter får en gördel / BH Alla patienter får antibiotikaprofylax Vac-svamp läggs in vid sårinfektion

VAC-svamp Byts v.a dag på operation Drivenhet med sårvätska

Graftben Graftben lindas av /på 3-4 timmar efter op. Stödstrumpa fr.o.m dagen efter op.

Morfin och Paracetamol, första dagen iv sedan peroralt Smärta Morfin och Paracetamol, första dagen iv sedan peroralt PCA-pump VAS-skala

Vila/sömn Viloperioder dag- och nattetid Samordna aktiviteterna runt patienten

Kommunikation Kontroller: Är pat. vaken? Reagerar pat. adekvat? Rör pat. armar och ben? Cerebrala komplikationer: Generellt lätt övergående Cerebral blödning eller trombos/emboli - övergående Generellt gravt bestående

Aktivitet Sitter upp flera ggr. /dag Patienten får inte belasta sina armar p.g.a sternumsnittet

Postoperativ förvirring Vanligt förekommande på IVA Hyperaktivt/hypoaktivt Förebyggande åtgärder Identifiera tidiga tecken Omvårdnadsåtgärder och informationsfolder Lugnande läkemedel

Psykosocialt God anhörigkontakt via telefon och besök Anhörig- och samtalsrum Patientdagbok Trivselblad IVA-mottagning

Välbefinnande Dag 1: normalt stämningsläge, glad Dag 3-4: trötthetsfas Dag 5-7: återhämtning, aktiv, matlust

Postop. information inför hemgång efter 1-2 dagar flyttar pat. till vårdavd. utskrivning från vårdavd. efter ca. en vecka ej bilkörning första månaden efter op. ej bära tungt,(< 2 kg.) första 3 mån. efter 3 mån. lätt arbete

TACK !