Nacka kommun 2011-12-20

Nacka kommun - Nyckeltal Stigande lånebehov ökar låneskulden Portföljen har kort ränte- och kapitalbindning I dagsläget dominerar Kommuninvest inom offentlig sektor. Det finns få konkurrenskraftiga banker i dagsläget. Större kommuner diversifierar sin finansiering via kapitalmarknaden

Ränte- och kapitalbindning Endast rörlig ränta i portföljen – hög ränterisk Drygt 50 % av lånen förfaller inom 3 mån – refinansierings-/marginalrisk

Viktiga riskdefinitioner Ränterisk Med ränterisk avses risken för att förändringar i räntenivån påverkar kommunens finansnetto negativt genom ökade räntekostnader. Exponering för ränterisk uppstår om man har räntebärande tillgångar/skulder i balansräkning och/eller ränterelaterade kontrakt utanför balansräkningen. Finansierings-/refinansieringsrisk Finansieringsrisken utgör risken för att kommunen vid varje givet tillfälle inte får tillgång till nödvändig finansiering för befintliga eller nya lån. Detta kan bero på antingen omvärldsfaktorer eller försämrad kreditvärdighet hos låntagaren. Finansieringsrisken ökar om en större del av skuldportföljen förfaller vid ett eller några enstaka tillfällen.

Ränteriskhantering - Exempel Traditionellt har bostads-/fastighetsbolag och kommuner lånat rörligt alternativt haft fasta lån med löptid upp till 5 år Relativt statisk hantering med beslut om rörlig/fast ränta i samband med nyupplåning och förfall Alltfler bolag/kommuner använder numera räntederivat för att minska ränterisken genom att sprida ränteförfallen (räntebindningen) ända upp till 10 år

Refinansieringsrisk - Exempel Traditionellt har ränte- och kapitalbindning varit samma sak men detta har förändrats genom en ökad användning av räntederivat Generellt är kapitalbindningen i dagsläget kort, koncentration 1-2 år (vad gäller bankfinansiering) Anledningen är ökad kostnad för kapitalbindning i spåren av finanskrisen Svår avvägning mellan uppskattad risk och faktisk kostnad för längre kapitalbindning

Förslag Riktlinjer – Nacka kommun Tillåtet intervall för den genomsnittliga räntebindningen är 1-3 år. Kommunkoncernens externa skuldportfölj ska ha en ränteförfallostruktur där maximalt 50 % av ränteförfallen ligger inom 1 år. Kommunkoncernens fördelning av krediter och derivat bör spridas mellan olika motparter. Maximal andel per kreditgivare bör inte överstiga 50 %. Koncernens externa skuldportfölj ska eftersträva en förfallostruktur där maximalt 50 % av kapitalet förfaller inom 1 år. Kapitalbindning ska eftersträvas givet en avvägning mellan vilka kostnader det medför och hur portföljen ser ut riskmässigt. Följande instrument (samt kombinationer av dessa) är tillåtna vid hantering av ränterisk i skuldportföljen: Ränteswap. Används för att ändra räntebindningen i existerande lån. Cap ("räntetak"). Används för att sätta ett "tak" på räntenivån i kommande räntebetalningar. Floor ("räntegolv"). Används för att sätta ett "golv" på räntenivån i kommande räntebetalningar. Cap och Floor utgör tillsammans en "räntekorridor".

Hur fungerar en ränteswap? Ett lån med rörlig ränta är omgjort till ett fasträntelån genom en ränteswap LÅN Swap motpart STIBOR Låntagare Bank STIBOR SWAP RÄNTA Låntagare kan välja mellan att ta upp ett fasträntelån direkt från banken eller ett lån med rörlig ränta plus en ränteswap. Varför välja rörlig ränta plus ränteswap?

Kontaktuppgifter Lars Olsson Björn Marksell Norm Finanspartner AB Box 55940 102 16 Stockholm Telefon +46 8 663 44 70 Mobil +46 70 670 22 70 e-mail lars@normfinanspartner.se Björn Marksell Norm Finanspartner AB Box 55940 102 16 Stockholm Telefon +46 8 663 44 50 Mobil +46 70 612 24 50 e-mail bjorn@normfinanspartner.se Mikael Andersson Norm Finanspartner Box 55940 Telefon +46 8 663 44 21 Mobil +46 70 535 86 51 e-mail mikael@normfinanspartner.se Paul Westesson Malmö Telefon +46 46 29 14 40 Mobil 070-385 67 50 e-mail paul@normfinanspartner.se Web www.normfinanspartner.se