Kapitel 1 Geografi – världens ämne

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Fritidshem Elever 2013 Fritidshem - Elever 2013 Enhet:
Advertisements

Atomer, molekyler och kemiska reaktioner
Grundförståelse En karta är en förenklad och (ofta) förminskad avbild av verkligheten En karta använder symboler/tecken och färger för att förklara vad.
Att dras in mot föremålets mitt
Källkritik.
Geografi Henrik Carlsson.
Jordens processer som formar jordytan
Workshop för GIS samordnare tisdag 18 mars kl – 15.00
Provbetyg – Slutbetyg Likvärdig bedömning? En statistisk analys av sambandet mellan nationella prov och slutbetyg i grundskolan,
Geografisk information
Vad vet du om världen? Källa ”Blir världen bättre?”, Staffan Landin.
Geografi År 1-2 År 3-4 År 5 År 6 Kartan: Känner till närmiljön
Vi vill att varje 5 – åring som lämnar våra förskolor i Avesta kommun…
Geografi År 7.
Vår plats/andra platser
Våren 2009 Beskriv ett land Mathias Ahrn Jan-Eije Hammaräng.
Uppbyggande/nedbrytande krafter Jordens processer som formar jordytan
När blir ett ord svenskt då?
PLANETEN JORDEN Johan Lennestål.
DEFINITIONER AV DE 16 SVENSKA MILJÖKVALITETSMÅLEN
1 Sårbarhetsanalyser av vägnät Erik Jenelius Transport- och lokaliseringsanalys, KTH Referensgruppsmöte 30 november 2006.
I taket lyser stjärnorna Johanna Thydell
Hälsa i ett globalt perspektiv.
Stora additionstabellen
REGION OCH MILJÖ.
KARTKUNSKAP 1.
Och annat runt omkring det!
Vår tolkning av Förskolans Läroplanenfastställd december 2010
Kartor.
Positiv Livskraft © Att komma dit du vill
”Ett hållbart Blekinge” – Hur ska vi nå miljömålen?
Topografisk karta En topografisk karta är en ”vanlig” karta där det till exempel finns vägar, sjöar och städer. Kartan visar det man kan se med ögat.
En dag på. Läser en bok Bygga med tågbanan Rita Mysan – rollekar Lyssnar på musik eller en saga på CD:n Väver Syr Praktiska hyllan; tvätta golv, skruva,
Köpmansgatan / lv 115 Förankring i läroplanen Utifrån det centrala innehållet för; Samhällskunskap -Individers och gruppers möjligheter att påverka.
Gränsöverskridande samarbete och mervärde i nordiska regioner Regional utvecklingsstrategi (RUS) Region Västerbotten 26 oktober 2012 Lisa Hörnström – Lise.
Europa Geografi, åk 6 ht-2013.
Italien Fakta om italien.
Människan och naturens samverkan med varandra.
Väder.
6,44 billioner km bort. 6,44 billioner km bort.
Kartografi Att ha grundläggande kunskaper om kartor, projektioner, koordinatsystem samt kartografisk presentationsteknik gör en till en bättre GIS-användare.
Erosion betyder att jord och berg slipas ner av olika saker, ungefär som när man använder sandpapper i slöjden. Vattnet är den yttre kraft som påverkar.
Jordens Vatten.
BETYGSKRITERIER I GEOGRAFI
JORDENS INRE OCH YTTRE KRAFTER
Skala ToM Anders Pallin.
Staden som plats ´sidan 288.
Geografi ht
Orientering.
Ämnesövergripande kunskapskontroller
Kartor Skriv vad man kan ha en karta till
GIS – Ett begrepp med växande innebörd
[DEL 3] Inför nationellt ämnesprov i geografi vt 2014
1 Sårbarhetsanalyser av vägnät Referensgruppsmöte 13 maj 2008.
Karttecken Skala Färger Höjdkurvor Fler karttecken
En teoretisk resa genom naturen
Viktiga ord och begrepp
En förenklad och förminskad bild av verkligheten sedd uppifrån himlen Vad är en karta?
FRÅGESPORT KRING SVERIGE Begrepp och förklaringar.
Övning Tid: 30 minuter + hemuppgift
Att förstå, och kunna orientera sig i en kartbok
Sveriges natur Geografi åk 4.
Ditt land Ett land i Europa.
Naturlandskap blir kulturlandskap
LPP i Geografi ht Varför läser vi Vad skall vi gå igenom?
- Geografi - Att studera helheten.
Östra Europa Puls Geografi Europa.
Jordens processer som formar jordytan
Geografi Vårterminen år 4 Catharina Glaas
Presentationens avskrift:

Kapitel 1 Geografi – världens ämne

Landskap berättar s. 6 Landskap Opåverkat av människan kan det ändå ske en förändring med hjälp av: - vind - vatten - is - vulkanism Naturlandskap Berg Öken

Naturlandskap till kulturlandskap Jordbruk Skogsbruk Industrilandskap Stadslandskap Transportlandskap

Jordytan en mosaik s. 7 Jordytan Naturlandskap Kulturlandskap Livsmiljöer Regionalgeografi – människans i aktiviteter samverkan med miljön = olika livsmiljöer eller regioner Homogena regioner gällande klimat, näringsliv eller språk. Funktionella regioner ex.v en tätortsregion

Regional utveckling s.6 Hur områden utvecklas i förhållande till varandra Centrum – periferiförhållanden Centrumområdet – mest utvecklat, stor folkmängd, välutvecklat näringsliv, liten arbetslöshet. Drar ofta till sig resurser från petrifiera omr. Vilket kan sprida utvecklingen till petrifiera omr. Periferiområdet – glesbefolkat, ev. mindre utvecklat Beroendet dem emellan påverkar den regionala utvecklingen ex. Norra Italien med södra Italien

Läge, täthet, nätverk och spridning Läge = lokalisering av allt på jordytan Lokaliseringsmönster – hur vi utnyttjar/nyttjar jordytan och varför dessa mönster bildas. Geografiska nätverk – flyglinjer, tågräls, telekommunikationer Länkar – kopplar samman nätverken genom olika flöden. Håller samman nätverkets noder ex. flygplats

Kartan – geografins viktigaste hjälpmedel Redskap/hjälpmedel som visar större områden Karta Glob Flybilder Satellitbilder Slutsatser och iakttagelser angående livsmiljöer, resursutnyttjande och lokaliseringsmönster. Fältstudier

Vad är en karta? Innehålla en skala Småskalig karta Storskalig karta 1:50 000 = 1 centimeter på kartan motsvarar 50 000 centimeter = 500 meter Jämföra med verkligheten Hur många detaljer Småskalig karta Ett stort område Inte lika många detaljer som en storskalig Storskalig karta Ett litet område Många detaljer

Vad är en karta? Symboler . Tecken eller markeringar som återger något på jordytan Hus, vägar, folkmängd, topografin .

Topografiska och tematiska kartor Topografiska kartor/fysiska kartor terrängförhållanden – flackt/kuperat, sjöar, vattendrag, myrar, bebyggelse, vägar och gränser Vanligast i kartböcker (atlas) Tematiska kartor Befolkningskartor, berggrundskartor (geologiska kartor), växtlighetskartor (vegetationskartor)

Uppgift Vad är det för typ av karta och vad visar den? Vilken skala? Vilka symboler? Jämför med Sigtuna/Märstakartan Vilka är de största skillnaderna? Skriv ner! Berätta för de andra grupperna om eran karta! Om vi inte hinner färdigt idag berättar varje grupp på tisdag nästa vecka. Uppgift till tisdag nästa vecka. Läs igenom sidorna 11(Hur ser man höjdskillnader på kartor?) 12,13,14,15,16.