www.sprakenshus.se www.sprakenshus.se/arabic Eva-Kristina Salameh Logkurs 5p

Språklig kod Uttrycksdel Innehållsdel Pragmatik lexikon grammatik fonologi Innehållsdel begreppsbildning Pragmatik språkliga regler sociala regler Eva-Kristina Salameh Språkens Hus

Språklig socialisation Språklig påverkan i olika kulturer för att barn ska lära sig tala är beror på: Hur den sociala organisation är relaterad till interaktion Värdet av tal i en kultur Statusförhållande i interaktionen Uppfattningar om kommunikativa avsikter Uppfattningar om hur barn lär sig språk Eva-Kristina Salameh

Kontextoberoende språklig socialisering Ett samhälle där barn ”uppfostras” Den vuxne tar barnets perspektiv i samtal med barnet Babytalk Överdriven prosodi Språket bryts ner i smådelar Anpassat uttal och grammatik Vuxna verbaliserar vad barn gör Samtal i form av frågor och svar, även sagoläsning

Kontextberoende språklig socialisering Ett samhälle där barn ”växer upp”, barngruppen viktig Barnet förväntas anpassa sig till den aktuella kommunikativa situationen Observation Språket lärs ut som en helhet Upprepningar när barnet inte förstår Vuxna verbaliserar inte vad barnen gör Frågor är äkta frågor Eva-Kristina Salameh

Exempel på kodväxling Si tu eres puertoriquento your father is a puerto rican you should at least de vez en cuando you know hablar español Om du är puertorican, din far är puerto rican, så bör du i alla fall då och då vet du tala spanska Eva-Kristina Salameh

Tid för tillägnandet av ett andraspråk Collier 1986 Ankomstålder Genomsnittlig tidsåtgång för andraspråktillägnande och infödd nivå i skolans läsämne 5 – 8 år 3 – 8 år 8 – 11 år 2 – 5 år kan oftast läsa och skriva på sitt modersmål 12 – 15 år 6 – 8 år höga krav i skolan Eva-Kristina Salameh Språkens Hus

Flerspråkighet och språkstörning Viktigt att skilja mellan bristande exponering för svenska och språkstörning Ett flerspråkigt barn med språkstörning måste uppvisa en störning i samtliga språk Nödvändigt att göra en bedömning även av modersmålet Tidig diagnos viktig – flerspråkighet orsakar ALDRIG en språkstörning Eva-Kristina Salameh

Språklig bedömning av flerspråkiga barn Båda språken bör bedömas, det svagaste först Ta hänsyn till att testsituationen kan vara främmande för barnet Informella bedömningar möjliggör att jämföra barnet med sig självt även på modersmålet Exponering för svenska

Syntagmatiska förenklingsprocesser Strykning av stavelse före betonad stavelse: arabiska: hesaan (häst) saan svenska: elefant fant Strykning av obetonade stavelser: arabiska: tufaaha (äpple) faa svenska: telefon  fon Paradigmatiska förenklingsprocesser Bakåtflyttning arabiska: dib (nalle)  gib (velar bakåtflyttning) svenska: bok  duut (dental bakåtflyttning) Framåtflyttning arabiska: hadiije (gåva)  kadiije (velar framåtflyttning) svenska: kaffe  taffe (dental framåtflyttning) Eva-Kristina Salameh Språkens Hus

Processer i svenska n=10 LI Processer i arabiska Syntagmatiska n >5 Klusterreduktion 10 Konsonantbortfall 8 Assimilation 9 Metates 7 Konsonantinskott 5 Stavelsereduktion Ändrad vokalkvantitet 6

Processer i svenska n=10 LI Processer i arabiska n=10LI Paradigmatiska n >5 Bakåtflyttning 9 10 Framåtflyttning 8 Lateralisering Avtoning 7 Klusilering 6 Avemfatisering Försvagning 5 Frikativisering

Processer i svenska n=10 ND Processer i arabiska Syntagmatiska n >5 Vokalförändring 7 Konsonantinskott 5 Paradigmatiska Framåtflyttning 9 Avtoning

Pienemann & Håkansson Processbarhet Grammatisk info Exempel Nivå 5 Satsnivå Mellan huvudsats och bisats Flickan gungar inte – här är flickan som inte gungar Nivå 4 Ordföljd Interfrasnivå Mellan nominalfras och verbalfras Sen sprang hunden Flickan äter inte Pojken är stor – pojkarna är stora Nivå 3 Frasnivå Mellan orden inom en fras En stor pojke – stora pojkar Dricker – har drickit Sen han klättra på stolen Nivå 2 Ordnivå Ingen (lexikal morfologi) Han sover – han sovde En katt – katter, pojke – pojkor Nivå 1 Oföränderliga helheter Va e de Eva-Kristina Salameh Språkens Hus

PT LI 1:11 år Test I Test II Test III 2 plural hund – hund hund hund hund – tre nä fyra hund penna – två pennor pres-pret sova - sova äter mjölk – äter mjölk han läsa bok – läsa bok 3 kongr i VP (perfekt) hon äta – han vill äta äter makaroni – han äta alla äta makaroner – han ätit alla makaroner kongr i NP en pojke stort – en pojke stor pojken stor – två pojke stor stor penna o här lite penna 4 V2-regel ej adverb pred kongr katten två – katten e en stor pojke två pojkar – pojke e stor hunden e stor – katten e stora 5 neg i bisats de sitter - sitter nä den inte gunga hon inte gungar – hon inte gungar

PT ND 0:6 år Test I Test II Test III 2 plural hund-två hund penna- tvåa penna penna – tre pennor pres-pret glass-glass sover- hund sover äter glass – äter…äta glass 3 kongr i VP (perfekt) vill ej dricka-slut han hoppar - hoppat kongr i NP en katt-två katt en katt – två katter pojke stor – två pojkar e stora 4 V2-regel ej adverb pred kongr pappa – mamma o pappa katten e två – den också katter katten e stor – katterna e stora 5 neg i bisats den flickan inte gungar – här e flicka inte gungar

Transfer mellan svenska och arabiska Fonologi: lei’mu:n (citron)  mel’meu: ’namle (myra)  `namle (acc II) svamp  zvamp Grammatik: sv: sijaraat (bilar)  sijaolona (arabisk plural ändrad till svensk plural och bestämdhet) sv: kju:lha  min kju:lha (sv kju:l + arab poss pron -ha) 20 barn testades 3 gånger med två test, vilket innebär sammanlagt 120 test – detta var i princip den transfer vi hittade transfer får ej förväxlas med kodväxling Eva-Kristina Salameh Språkens Hus

På modersmålet och på andraspråket efter > 2 års exponering: Kliniska markörer På modersmålet och på andraspråket efter > 2 års exponering: Låga grammatiska PT-nivåer Tidiga syntagmatiska fonologiska processer Tillbakaflyttning en frekvent paradigmatisk process Mindre kodväxling På modersmålet inte alls, på svenska efter högst två år.

Svensk-arabiska barn med grav språkstörning tar betydligt längre tid än ca två år på svensk förskola för att nå höga grammatiska nivåer, och behöver betydligt längre tid även för att nå högre grammatiska nivåer på arabiska använder betydligt fler förenklingsprocesser för uttalet på svenska och även på arabiska och förenklingsprocesser som gäller uttalet kvarstår oftast längre än två år klarar att utveckla två språk men är sårbara för bristande exponering på båda språken Eva-Kristina Salameh Logkurs 5p

Lexikal organisation Lagrat i speciella nätverk ljudlika associationer, klang rim som hund – rund syntagmatiska relationer hund  skäller (ord som logiskt följer i en sats) hund  farlig (kan bli fras: en farlig hund) paradigmatiska relationer hund  katt hund  djur hund  tax hund  koppel, svans Eva-Kristina Salameh

Associationstest Kent-Rosanoff listan År 4; pojke 9 år sv Svar Klang Synt Para Övr bord sätta sig X mörk färg musik sjunger sjukdom halsfluss man stor djup vatten mjuk kudde äta mat berg stenar hus mus svart stol

Associationstest Kent-Rosanoff listan År 4; flicka 9 år sv Svar Klang Synt Para Övr bord stolar X mörk ljus musik trumpet sjukdom - man kvinna djup mjuk tjock äta dricka berg klippor hus villor svart vit

Lexikal organisation svenska

Lexikal organisation arabiska Eva-Kristina Salameh Språkens Hus

Semantiska associationer Nettelbladt, Håkansson, Salameh 2007 Kategori Funktion Kontext Beskrivning Likhet Vilken passar den ihop med? Vad används den till? Var kan man hitta den? Kan du beskriva den? Vad liknar den? Eva-Kristina Salameh Logkurs 5p

Pragmatiska problem (Bishop 1997) Bryter samtalsregler vägrar att svara, uppvisar ekolali Tvära ämnesbyten och/eller ämnesglidning Gör irrelevanta kommentarer Märker inte att andra missförstår, kan inte reda ut missförstånd Talar om saker som är självklara alternativt tar mycket för givet Eva-Kristina Salameh

Intervention flerspråkiga barn Interventionen bör göras på båda språken Indirekt intervention handledning av flerspråkig personal och föräldrar, äldre syskon Språkliga och kulturella faktorers roll typ av språklig socialisation Undvik postiljonsatser ”Flerspråkighet som intervention” Eva-Kristina Salameh Logkurs 5p

Förhållningssätt till läsning och skrivning Heath 1986, Luke & Kale 1997, Naucler 2004, Obondo 2005 Lärs in tidigt innan skolstart Olika föreställningar om hur skrift skall användas Vanligare i kontextoberoende kulturer böcker är viktiga läsning knuten till en viss situation läsning är en individuell aktivitet kräver särskilda ritualer som tystnad sagoläsning innebär ett annat sätt att tala viktigt för barnet att fokusera på innehållet Somalia, aboriginer, Afrika, Heath svart arbetarklass Eva-Kristina Salameh 28

Förhållningssätt forts Vanligare i kontextberoende kulturer alfabetstavlor och böcker inte självklara i hemmet läsning är en social aktivitet – tystnad ej nödvändig barn förväntas ofta hitta sina egna läs- och skrivuppgifter barn lär sig läsa det som behövs – skyltar, reklam i mataffärer etc muntligt berättande, sånger, reciterad poesi kan värderas högre än böcker böcker kan ses som bärare av t ex religiösa föreställningar som inte får diskuteras - barn uppmuntras inte av vuxna att hitta på egna berättelser Lagtexter – det som står gäller Somalia, Heath, aboriginer, Afrika Utgå från vad barnen är vana att läsa Ackulturation – barnen måste få möta detta redan i fsk, fråga mera Eva-Kristina Salameh 29

Flerspråkiga barn med läs- och skrivsvårigheter (Hedman 2009) Om ständigt exponerad för texter som inte går att förstå finns stor risk att läsning uppfattas som meningslös Positiva samband mellan språkbehärskning på L1 och läsförmåga på L2 Fonologisk medvetenhet bör testas på båda språken Skillnad mellan goda muntliga färdigheter och låga resultat på läsning av ord en indikation på ev läs- och skrivsvårigheter hos barn i lägre klasser Underdiagnostik – viktigt att bedöma båda språken Eva-Kristina Salameh Eva-Kristina Salameh 30 30

Flerspråkiga barn med utvecklingsstörning Flerspråkiga barn med Downs syndrom (DS) en- och flerspråkiga barn med DS presterade lika på det engelska testet flerspråkiga barn med DS uppvisade samma språkliga utveckling som flerspråkiga barn utan DS, matchade utifrån MLU inga skadliga effekter på deras språkutveckling av flerspråkigheten kunde påvisas därför viktigt med stöd i båda språken

Kulturella fallgropar vid intervention (van Kleeck 1994) Genom att fokusera på föräldrarna förutsätter vi att det alltid är de som tar mest hand om barnet Genom att fokusera på interaktionen mellan föräldrar och barn förutsätter vi att det vanligaste interaktionsmönstret i familjen är samtal mellan två personer Genom att försöka öka barnets verbala interaktion förutsätter vi att föräldrarna uppskattar att barn talar mycket och att barn får initiera samtal med vuxna Genom att försöka förmå föräldern att kommunicera på barnets nivå förutsätter vi att familjen anser att vuxna skall anpassa sitt tal till små barn Eva-Kristina Salameh Logkurs 5p