En god och jämlik hälsa? Välfärdsbokslut år 2009 ur ett barn- och ungdomsperspektiv

Välfärdsbokslut år 2009 ur ett barn-och ungdomsperspektiv

Bakgrund En uppföljning av folkhälsoplan Har utarbetats av länets folkhälsostrateger(kommuner), Örebro läns idrottsförbund (Ölif), primärvården och samhällsmedicinska enheten (Sme) Valde formen välfärdsbokslut Främst statistik från Liv&hälsa ung årskurs nio Utgångspunkt varje målområde med medföljande länsmål och vision

Slutsatser Det handlar mycket om skolan och ungdomars delaktighet Barnfattigdomen bör uppmärksammas Det handlar om psykisk hälsa speciellt bland flickor Viktigt att tidigt identifiera ungdomar i behov av stöd för att etablera sig på arbetsmarknaden Fattas indikatorer Det är en ökade polarisering i användandet av droger Folkhälsoarbete bland barn och unga kräver samverkan

Landstinget ansvar Samverkan Fortsätta med verksamhets- och metodutveckling i samverkan Sammanhållen ungdomshälsovård Fortsatt prioritering av mödra- och barnhälsovård och samordnade insatser för att motverka ohälsa och barnfattigdom Aktiv medverkan i arbetet inom samhällsråd T* * Sammhällsråd T är: landshövding (ordf), regiondirektör, landstingsdirektör och länspolismästare

Att diskutera Vad kan vi göra? (Policyunderlag) Vem skall göra det Handlingsplan (Handlingsplan) Hur skall vi göra det (Åtgärder, budget och rollfördelning)* * Källa: Folkhälsa är politik Idéskrift för förtroendevalda

Målområde 1: Delaktighet och inflytande i samhället Trender och förändringar Liv & hälsa ung 2005, 2007 och 2009 visar att majoriteten av ungdomar i årskurs 9 anser att de mår bra och har ett gott liv. Pojkar mår bättre än flickor Röstande förstagångsväljare: Generellt ökade valdeltagandet bland första gångs väljare i 2006 års riksdagsval jämfört med 2002 års val (76% år 2006 och ca 70% år 2002) Trots detta är valdeltagandet fortfarande lägst bland de yngsta och äldsta väljarna Påverka i skolan: Medelvärde för länet är 21% där elever i årskurs 9 uppger att de ganska ofta eller nästan alltid får vara med och påverka vad man gör i skolan. Här skiljer sig siffrorna 19% mellan högsta och lägsta siffror i kommunerna Kränkta av vuxen på skolan: Tendensen i länet är att andelen som blivit kränkta eller illa behandlade av någon vuxen på skolan har minskat sedan 2005 Föreningsaktivitet: Jämfört med 2005 visar 2009 års resultat att föreningsaktiviteten ökat något bland flickor i årskurs nio medan den är i stort sett oförändrad bland pojkar

Förslag till åtgärder Vidarutveckla formerna i länet för barn- och ungdomsdialog Fortsätt satsa på en hälsofrämjande skolutveckling, socialt och emotionellt lärande (SEL), delaktighet i skolan t.ex. via demokratiska råd

Förslag till åtgärder Satsa på likabehandlingsarbete i skolan, inom hälso- och sjukvården och i samhället i övrigt Skapa förutsättningar för en meningsfull fritid för unga skapad av ungdomar för ungdomar

Målområde 2: Ekonomisk och social trygghet Trender och förändringar Behörighet till gymnasieskolan: Andelen behöriga elever till gymnasieskolan varierar stort mellan både rikets och länets kommuner och över tid ser man stora variationer både mellan och inom länets kommuner

Förslag till åtgärder Metoder för att tidigt identifiera vilka ungdomar som har behov av särskilt stöd för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden behöver utvecklas.

Målområde 3: Trygga och goda uppväxtvillkor Trender och förändringar Barnfattigdomsindex: I Hällefors har barnfattigdomen ökat markant mellan åren 2005 och 2007, medan den har minskat eller håller sig på ungefär samma nivå i länets övriga kommuner Förekomst av familjecentral: Den första familjecentralen etablerades i länet år 2000 idag finns 19 familjecentraler i länet när man inkluderar de som är under utveckling Andelen elever som trivs i skolan: Liv & hälsa undersökningen 2009 visar att trivsel i skolan ökat för flickorna i länet i sin helhet när åren 2005 och 2007 jämförs. För pojkarna är bilden den motsatta. Andelen elever som ser ljust på framtiden: Jämfört med undersökningarna 2005 och 2007 visar 2009 års undersökning generellt att flickor och pojkar har ungefär samma framtidstro tillskillnad mot tidigare då pojkar visat större Andelen elever som känner sig nedstämda: I jämförelse mellan åren 2005,2007 och 2009 visas att de högre siffrorna för flickorna i länet håller i sig och likaså de lägre för pojkarna även om man kan se stora variationer mellan kommunerna Känner sig trygga utomhus i bostadsområdet: Resultaten för 2009 antyder att de flesta ungdomar känner sig trygga i sina bostadsområden. Pojkar anger ja, alltid oftare än flickor.

Familjecentral som mötesplats Länets första familjecentraler etablerades år 2000 i Karlskoga och Degerfors. 2006 skrevs en överenskommelse om samverkan mellan landsting och kommun. År 2009 fanns 19 familjecentraler i Örebro län. En i vardera Askersund, Laxå, Degerfors, Karlskoga, Nora, Hällefors, Lekeberg och Lindesberg , två i Hallsberg, sju i Örebro, en under uppbyggnad i Kumla och familjecentralsliknande verksamhet i Ljusnarsberg.* * OBS Stämmer ej med rapportens text där Lekeberg och en familjecentral i Örebro fattas

Förslag till åtgärder Prioritera arbetet vid länets mödra-, barnavårds- och familjecentraler. Samordna insatserna för att främja barns hälsa och minska barnfattigdom.

Förslag till åtgärder Fortsätt satsa på hälsofrämjande skolutveckling Satsa på ett brett drogpreventivt arbete

Förslag till åtgärder Det är viktigt att skapa en trygg och säker boende- och närmiljö där mötesplatser, fritids- och kulturaktiviteter bör anpassas efter de behov som åldersgruppen har.