Livsberättelsens betydelse i palliativ vård Ingrid Underskog Mötet i hemmet 20071116 Livsberättelsens betydelse i palliativ vård Ingrid Underskog

Vad menar man med livsberättelsen? Det successiva återkallandet till medvetenhet av tidigare erfarenheter, som kan omvärderas för att lösa och integrera tidigare konflikter och på så sätt ge ny betydelse till livet. ”The progressive return to consciousness of prior experiences which can be re-evaluated with the intention of resolving and integrating past conflicts, thus giving new significance to one´s life” ( Buechel )

Att minnas Att utvärdera Att finna ny betydelse i livet

Att utvärdera livet, dess mål, vad man åstadkommit vad man misslyckats med

Varför? För att öka välbefinnandet För att underlätta sorgeprocessen genom att undersöka tidigare förluster och sorg i samband med det

Erik Homburger Erikssons livscykel 0 – 1,5 år. Tillit kontra misstro. Hopp. 1,5 – 3 år. Självständighet kontra tvivel på egen förmåga. Viljestyrka. 3 - 5 år. Initiativ kontra skuldkänslor. Målmedvetenhet 6 – 12 år. Flit kontra känslor av underlägsenhet. Kunskap, skicklighet.

13 – 18 år. Identitet kontra splittring. Trofasthet. 19 – 30 år. Närhet kontra isolering. Kärlek i nära relationer. 30 – 50 år. Produktivitet kontra stagnation. Omhändertagande. 50 - . Jagets integration kontra förtvivlan. Vishet.

Vid hembesöket Berätta hur du har det: Yrkesliv Relationer Familj Fritid Ekonomi Utbildning Livsåskådning

Familjens betydelse för den svårt sjuka Viktigt att närstående finns fysiskt närvarande Tryggt att någon står för det som måste göras, men ambivalens: sorg att man inte orkar själv. Irritation över att det görs på annat eller fel sätt. Viktigt att få ge, ta emot och att gengälda Barn och barnbarn särskilt viktiga

Vad är en ”familj” Mamma, pappa , barn? Stark sammanhållning mellan ett antal människor? Starka känslor mellan ett antal människor? Ett antal människor som samarbetar? ????

Fem typer av familjer Klassisk familj: Make och maka bor tillsammans. Maken försörjer familjen, makan ansvarar för hushållet. Olika fritidsintressen, gemensamt intresse för familjens angelägenheter.

Vänner Gemensamt hushåll, ekonomi, arbetsdelning, gemensamma intressen, stark sammanhållning, ej sexuell gemenskap Den ensamma cowboyen Bor ensam. Skild eller änkling. Resten av familjen bor på annan plats och man har mer eller mindre tät kontakt. Ofta stor ensamhet.

Den moderna familjen Båda arbetar Den moderna familjen Båda arbetar. Men kvinnan har störst ansvar för hushållet. Ofta både gemensamma och egna intressen. Båda kan ha barn från tidigare relationer. Särbo Varsin bostad, men man tillbringar mycket tid tillsammans. Man känner ansvar för varandra.

Hur är det att vara närstående? Förändrad och ofta komplicerad livssituation För en del självklart att hjälpa sin närstående…men för andra en stor uppoffring För ca 1/3 en upplevelse av vanmakt och/eller hjälplöshet varje dag eller flera gånger i veckan

Närståendes behov under sjukdomstiden Kunskap om sjukdomen Information ang förväntat förlopp Kunskap om hur den sjuke skall skötas Kunskap om ”normala” reaktioner hos den sjuke och hos sig själv

Faktorer som ger ökad sårbarhet Otillräcklig insikt i sjukdomens allvar och prognos Otillräckligt emotionellt/socialt närverk Konflikter/kommunikationsproblem Svåra känslor (svår ångest, skuld, vrede) Patientens olindrade symtom Missbruk Barn under 30 år

Närståendes upplevelser Relationer ändras Den sjuke förändras – svårt att handskas med den ”otäcka” kroppen. Överläts ibland till personal. Maktförhållanden ändras Märks särskilt i den klassiska familjen

”Att tala om döden” Vad är det? Att tala om de praktiska förhållandena – begravning, ekonomi, barn. Så tänker ofta de sjuka och de närstående Att tala om relationer och psykiska reaktioner. Så tänker ofta vårdpersonal Vi kan således har olika uppfattning om vi har ”talat om döden”

Livsåskådning De teoretiska och värderingsmässiga antaganden som utgör eller har avgörande betydelse för en övergripande bild av människan och världen och som bildar ett centralt värderingssystem och som ger utryck åt en grundhållning.

Hur kan vi närma oss denna viktiga fråga? Har du kontakt med någon kyrka eller församling? Vad innebär din sjukdom för dig? Hur ser du på livet – och döden?

Förhållande till kroppen Man kan ha en kropp eller vara en kropp När man har en kropp, kan det uppstå en ”splittring” mellan mig och kroppen. Kroppen är sjuk, inte jag. Man kan leva aktivt, trots att kroppen är sjuk. Den som är kropp kan uppleva att identiteten går förlorad genom sjukdomen

KASAM – känsla av sammanhang Känslan av sammanhang är en global hållning som har en genomträngande och varaktig men dynamisk känsla av tillit till att de stimuli som härrör från ens inre och yttre värld är strukturerade, förutsägbara och begripliga, att de resurser som krävs för att de krav som dessa stimuli ställer på en finns tillgängliga. Dessa krav är utmaningar, värda investering och intresse.

KASAM har tre delkomponenter Begriplighet – det som sker i och utanför individen är förutsägbart, begripligt och strukturerat Hanterbarhet – de resurser som finns tillgängliga finns tillgängliga Meningsfullhet – livets utmaningar är värda att investera i