Grundcertifiering Gris

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Utdrag ur grundkurs Vägmarkering
Advertisements

Köp från eget bolag Upphandlingsstödsdagen 8 november 2013.
Välkommen till en kort presentation av MPS, en ORR®-produkt från ITERIT AB. MPS, material och produktionsstyrning, ett hjälpmedel för administrationen.
Tvärvillkor Vanligaste bristerna 2009 Larm i stallar m.m. om djurskydd Nya tvärvillkor 2011 Livsmedelssäkerhet Bevattningsregler.
En tydligare lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar
ByggaL – metod för byggande av lufttäta byggnader
Uppfödning av gyltor till hållbara suggor i bruksbesättningar
Märkning uteblev – patient opererades på fel sida
Betyg gymnasiet Denna bild skall användas som 1:a bild/välkomstbild vid varje seminarie-start. I rubriken anges namnet på seminariet I underrubriken anges.
En bild av debatten Vårdskandaler Vinster
Vårdförbundet avdelning Västra Götaland
Hullbedömning och hullets betydelse
Träder ikraft 2014 Bitte Fritzson.
Tvärvillkorsutbildning Utbildning Jönköping 17 juni 2009.
Grisningen Passa grisningar med koncentration och närvaro
Tvärvillkorskontroller djurskydd
Viltolyckor…… Regelverk efter inträffad viltolycka
Arbetslokaler och arbetsrum
December 2012 Förskrivnings- processen. 2 Bedöma behov av insatser Bedömning av hjälpmedelsbehov är en del av en habiliterings-, rehabiliterings- och.
Skogsgödsling En översikt Folke Pettersson.
Tillbyggnad småhus När krävs bygglov? Förutsättningar för bygglov
Ersättning för extra djuromsorg för suggor- produktionsuppföljning
Ersättning för extra djuromsorg för suggor -villkor och riktlinjer
Tvärvillkor – Djurskydd Mirjam Håkansson Djurskyddsinspektör/Lantmästare Enheten för häst, fjäderfä och vilt EG-direktivens.
Patient vistades ensam i sjukhusets
(CAP-) Övervakning av tvärvillkoren på mjölkproducerande gårdar Utbildning i tvärvillkoren för rådgivarna för systemet för jordbruksrådgivning Rådgivningsdel.
Beslut om liv och död har alltid varit en del av läkaryrket
Kort information om lasarettets brandskydds- & säkerhetsarbete,
Grundcertifiering Gris
Revision SITHS 2013 Extern revision på SITHS-anslutna organisationer
Namn Efternamn Datum och ort
Kulturmiljöfrågor i PBL
Presentation av projektmaterial Egenkontroll för fastighetsägare
Inloggning till Landstinget Kronoberg via Citrix
Strandskydd och miljöpolitik
Company/Dept, Author Nyheter om N och P i foder till grisar! Kerstin Sigfridson Lantmännen Lantbruk Produktutveckling Piggfor Kerstin.
Avvänjnings- och tillväxtgrisen
Suggors livstidsproduktion och fruktsamhet
Aldrig skada Patientsäkerhetsarbete Brukarsamverkan
Modell för Utveckling av ledningssystem
Stockholm stad Brukarundersökning inom socialpsykiatrin 2014
Ny strandskyddslagstiftning
Carin Dänsel Avdelningen för reglerad mätteknik
MKB-processen i infrastrukturprojekt
Lars Asteborg, Medicinteknisk samordnare Tillsynsavdelningen
Planbesked Möjlighet för enskilda Öka förutsägbarheten
Nya föreskrifter och allmänna råd
HKU Handgriplig kvalitetsutveckling
Patientjournal Bestämmelser om journalföring finns i patientjournallagen (1985:562) och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1993:20)
Övertag och Recertifiering Jan-Olof Marberg.
Patientsäkerhetsronder ”Executive Walk Rounds” – EWR.
IED-EU:s direktiv om industriutsläpp 2010/75/EU
Förbifarten.
Riktlinjer Dokumentation Kompetens- utveckling Stödmaterial.
Delegering Vem får delegera?
Miljöhänsyn i jordbruket – nya gödselregler
Vara kommun Grundskoleundersökning 2014 Föräldrar 2 Levene skola årskurs 5 Antal svar 2014 för aktuell årskurs i skola: 12 Antal svar 2014 för årskurs.
BVForum - en genomgång för revisorer Sören Thuresson.
Vikten av rubriker Rätt struktur Skärmläsare Exempel - Rubriker som saknar rätt kod.
1 Marknadskontrollrådets seminarium ”Din produkt, ditt ansvar ” Nalen 21/ Olika roller, olika ansvar: Tillverkare, importör, distributör Göran Lundmark,
Klagomål på Helixgymnasiet Enligt 4 kap. 8§ Skollagen ska huvudmannen ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. På den.
Ursprungsmärkning!. Om ursprungsmärkning Det finns regler för obligatorisk ursprungsmärkning för vissa livsmedel, vilket bl. a regleras i EG-förordningar.
Säker Nötkreaturshantering Stefan Wistrand Handledare, djurägare och fd arbetsmiljöinspektör.
Metod för produktion av lufttäta byggnader
Lex Maria.
Presentation av ledningssystemet
Innehåll Jordbruksverkets styrning av kontroller och beslut
Tvärvillkorskurs- märkning och registrering av djur
Grundkurs i tvärvillkor för rådgivare
Överklagningar av tvärvillkorsbeslut
Presentationens avskrift:

Grundcertifiering Gris Denna presentation är en del av det material som togs fram till heldagskurserna i Grundcertifiering Gris och som finansierades av: Grundcertifiering Gris Namn Datum och ort 1

Certifiering, vad innebär detta? Certifiering i allmänhet Vad förväntas?

Grundcertifiering Gris Innehåller krav inom områdena livsmedelssäkerhet och djuromsorg baserat på svensk lagstiftning. Användning av grundcertifierade råvaror berättigar inte till märkning med Svenskt Sigill. Läs mer på www.sigill.se Källa: Sigill Certifiering – vad och varför

Andra Kvalitetssystem Exempel på andra kvalitetssystem. Om lantbrukaren är certifierad enligt dessa (KRAV, EU-ekologiskt eller Svenskt Sigill) behöver man inte certifieras enligt Grundcertifiering Gris. Kvalitetssystemen som visas innefattar även de regler som finns i Grundcertifiering Gris med anledning av att Grundcertifiering Gris är baserad på svensk lagstiftning. Certifiering – vad och varför

Varför Certifiering? Ett ”kvitto” för producenterna som visar att de upprätthåller de kritiska punkterna inom de krav som finns för svensk grishållning Att öka förtroendet för svenska branschen bland kunder och konsumenter Utomstående (certifieringsbolag) kontrollerar verksamheten; HS certifiering, Intertek, Kiwa Aranea och SMAK Statlig kontroll av certifieringsbolagen av SWEDAC Genom certifiering kan ett företag få ett kvitto på att de följer kraven i Grundcertifiering Gris. Det är en styrka för er producenter att visa på att ni har en produktion som är granskad. Diskussionerna finns att ni redan är granskade av tillexempel veterinärer och djurskyddskontrollanter, men certifieringen är en granskning av en oberoende part som granskas i sin tur. Se certifieringen som en möjlighet! Branschen är enig om detta. De slakterier som skrivit på överenskommelsen är: Scan, Skövde slakteri, Siljans Chark, KLS Ugglarps, Dalsjöfors slakteri, Ginsten Slakteri, Dahlbergs slakteri, Alviksgården/Hugosons. Dessa slakteri slaktar ca 99% av all slakt i Sverige. För övriga 1% är certifieringen frivillig, tex gårdsslakterier. Även grisföretagare som har mindre än 10 suggor och/eller producerar mindre än 100 slaktgrisar per år är undantagna certifieringen. Certifiering finns redan i till exempel Danmark och Tyskland, Sverige bland de få som inte har certifiering. Förklaras bara om det uppstår en diskussion. (Handeln började ställa krav på grisproduktionen redan innan 24 november 2009 och är inget ”straff” för mediadrevet som skedde då. Däremot implementerades certifieringen snabbare på grund av mediadrevet.) Certifiering innebär att ett utomstående (certifieringsorgan) kontrollerar verksamheten. Certifieringsorganen är i sin tur kontrollerade av en statlig myndighet som heter SWEDAC. Går att jämföra med Svensk bilbesiktning som nu har privatiseras. För att få utföra bilbesiktning måste verksamheten kontrolleras av en oberoende part som granskar verksamheten. I grisbranschen är certifieringsbolaget = bilbesiktningen och grisföretagaren = bilen. Källa: Sigill 1 1 Certifiering – vad och varför

Arbetsgång certifiering Gå igenom och fyll i Egenkontrollen. Skicka ifylld egenkontroll till certifieringsbolaget och spara kopia på gården. Välj certifieringsbolag och skicka en anmälan. Anmälan Revision ute på gården År 1 År 3 Gården är certifierad Varje år skickar Sigill Kvalitetssystem ut Handboken och Egenkontrollen till grisföretagaren tillsammans med ett brev där grisföretagaren uppmanas att skicka in egenkontrollen till det certifieringsbolag som man valt. Det är därefter upp till certifieringsbolaget att följa upp att egenkontrollen kommer in. Egenkontrollen ska skickas till certifieringsbolaget INTE till Sigill. Man skickar in egenkontrollen till det certifieringsbolag som man anmält sig till vart annat år (de år man inte har revision på plats ). Certifieringsbolaget kan välja att kräva in egenkontrollen varje år. Vartannat år får man en revision på gården. Certifieringen är ett två års åtagande som upprepas för att företaget ska fortsätta att vara certifierad. Varje certifieringsorgan gör stickprovskontroller på 10 % av de anslutna grisföretagen varje år. Dessa stickprov kan styras mot riskgrupper inom de anslutna gårdarna. Lantbrukaren behöver inte betala för dessa revisioner och de räknas som en vanlig revision där grisföretagaren kommer tillbaka på År 1 igen. En revisionsperiod är 24 månader. Det innebär att certifikatet är giltigt 24 månader och att återkommande revision ska ske minst vart annat år. År tre börjar man om från början igen. Varje år betalas en anslutningsavgift till Sigill Kvalitetssystem. Utöver det tillkommer kostnader till certifieringsbolagen; vartannat år kostnad för revision och vartannat år kostnad för granskning av egenkontroll Källa: Sigill Skicka in ifylld egenkontroll till certifieringsbolaget. År 2 Certifiering – vad och varför

Revisorernas kompetens ”Revisorn ska ha tillräcklig kunskap om den produktion som modulerna omfattar för att kunna göra en korrekt bedömning med avseende på livsmedelssäkerhet, miljö och djuromsorg.” Utbildning och erfarenhet: Revisorn ska ha tillräckligt kunskap om den produktion som modulerna omfattar för att kunna göra en korrekt bedömning med avseende på livsmedelssäkerhet, miljö och djuromsorg. Utbildningskrav; primärproduktion Gymnasieutbildning om minst två år inom relevant ämnesområde/för aktuell bransch eller motsvarande. Minst 3 års praktisk erfarenhet från den produktion som modulerna omfattar. Detta innebär erfarenhet från aktuell djurproduktion (t.ex. mjölkproduktion för mjölkmodulen) och/eller växtodling (t.ex. specialgrödor, spannmåls- och växtodlingsmodulen). Utbildning i HACCP, antingen som en del i eftergymnasial/akademisk utbildning eller som en genomgången specifik kurs. Utbildningen i HACCP kan också genomföras i samband med revisorsutbildningen om denna innehåller minst en dags genomgång av HACCP principer och tillämpningar (Allmänna villkor, 2009).   Kunskapskrav grisköttsproduktion För grisköttsproduktion innebär det kunskaper om vilka förutsättningarna är för att kunna hålla och föda upp grisar under goda och hygieniska förhållanden, som säkerställer en god djurhälsa och bra djuromsorg samt hur den påverkar den omgivande miljö. Det innebär mer konkret att revisorn: Ska ha kunskaper motsvarande kurs i delegerad läkemedelsanvändning och djurskötarkurs som omfattar djurhälsa och djuromsorgsfrågor. Ska ha kunskap om djurens normala beteende och kunna upptäcka om djuren avviker från normalt beteende Ska ha kunskap om hur man praktiskt kan förebygga de vanligaste sjukdomarna Ska ha kunskap om smittspridning och hur detta begränsas Ska känna till regler för hantering av medicin och vaccin Ska känna till lämpliga utfodringsrutiner och kunna känna igen de vanligaste fodermedlen Ska känna till lämpliga rutiner för lastning och drivning av djur som inte innebär onödig stress eller lidande för djuren (Allmänna villkor, 2009).  SWEDAC följer upp certifieringsorganens ackreditering vilket också innebär att de kontrollerar revisorernas kompetens. Källa: Sigill Certifiering – vad och varför

Situationskarta Suggstall P Teckenförklaring Väg P Bostad Slaktgris-stall Bostad Halmlager P Teckenförklaring Rest- stall Gödsellagring Ingång till stall Spannmåls-lagring och kvarn Gödselpump/förbrunn Här är ett exempel på en situationskarta. Det kan vara bra att visa den när revisorn kommer. Situationskartan ger revisorn en överblick över gården. Det blir då lättare för revisorn att berätta vad han/hon vill se närmare på. Ha gärna en utskriven kopia med till revisorn som denne kan behålla under revisionens gång. Om det finns fler än en gård kan det även vara bra att visa en större karta på var de andra stallarna finns. Det är inget krav på situationskarta i certifieringen. Detta är bara ett tips om att det är bra att ha i olika situationer. Gårdskontor Väg N Utlastning P Parkering S Certifiering – vad och varför

Kontrollen på gården Certifieringsbolaget aviserar besöket och information inför besöket skickas Revisorns besök – stallarna samt dokumentation Genomgång av besöket och eventuella avvikelser Certifikat kommer Inför besöket skickas en checklista från Certifieringsbolaget som producenten valt. På så sätt kan grisföretagaren förbereda revisionen genom att plocka fram den dokumentation som revisorn vill se på vid besöket. Det kan vara en fördel att ta fram en situationskarta över produktionsplatsen som tidigare berättats. Då kan grisföretagaren visa upp den och förklara för revisorn var produktionen finns och eventuellt föreslå besöksordningen för stallarna beroende på smittrisk som kan föreligga. En situationskarta ger en bra överblick och förståelse för revisorn. Det är dock revisorn som bestämmer vad han/hon vill se. Revisorerna lägger upp besöket olika. Vissa föredrar att börja med dokumentationen och andra föredrar att börja med att gå ut och se produktionen. Gemensamt är för alla att revisionen avslutas med en genomgång av besöket där revisorn går igenom protokollet med grisföretagaren och förklarar eventuella avvikelser. Både revisorn och grisföretagaren skriver på protokollet och därmed är det godkänt av båda. Grisföretagaren har därefter 28 dagar på sig att åtgärda eventuella brister. När bristerna är åtgärdade och godkända av certifieringsbolaget får grisföretagaren hem ett certifikat och därmed är revisionen klar. OK Certifiering – vad och varför

Åtgärda Avvikelser 28 dagar Avvikelserapport och åtgärdsplan Skriftlig bekräftelse på åtgärd Eventuellt återbesök Alla kritiska punkter godkända och minst 90 % av övriga punkter Kritiska punkter Korrigering av avvikelser för kritiska punkter skall verifieras genom nytt revisionsbesök alternativt genom skriftlig bekräftelse där så är möjligt. eller med kompletterande dokumentation. Detta avgörs av ansvarig revisor tillsammans med revisionsledaren. I undantagsfall kan revisionsledaren besluta att revisionen kan stängas med kvarstående avvikelser på Kritiska punkter. En förutsättning är att avvikelserna inte kan åtgärdas inom 28 dagar, på grund av omständigheter som F/P (företagaren/Producenten) inte rår över. Exempel på sådana omständigheter är tjälad mark. Ett villkor är att det finns en tidsatt och godkänd åtgärdsplan som följs upp snarast möjligt. Övriga punkter Korrigering av avvikelser för punkter som inte är kritiska kan verifieras genom kompletterande dokumentation. I undantagsfall kan revisionsledaren besluta att revisionen kan stängas med kvarstående avvikelser. Det kan ske för avvikelser som inte kan åtgärdas inom 28 dagar. Ett villkor är att det finns en tidsatt och godkänd åtgärdsplan som följs upp senast vid nästa ordinarie revision. Om efterföljande revision visar att planerade åtgärder inte har genomförts ska grisföretageren avstängas tills rättelse skett. Åtgärdsplaner får finnas för max 10% av den aktuella modulens sammanlagda antal regelpunkter (undantaget kritiska punkter och rekommendationer). Källa: Sigill Certifiering – vad och varför

Avstängning 6 till 12 månader Certifiering – vad och varför Avstängning innebär att certifikatet är tillfälligt indraget, och grisföretagaren får inte uppge att de produkter/tjänster som omfattas av avstängningen är certifierade enligt grundcertifiering gris. Avstängning gäller för en tidsbegränsad period som CO bestämmer. Avstängningen ska gälla tills felet är åtgärdat, dock längst 12 månader. Endast företag som tidigare blivit certifierat enligt grundcertifiering gris kan bli avstängd. Om det visar sig att grisföretagaren inte klarar certifieringen vid första revisionen avslutas revisionen och företagaren får göra om revisionen vid ett annat tillfälle när den anser sig kunna klara certifieringen. Källa: Sigill 6 till 12 månader Certifiering – vad och varför

Tillfällen då avstängning kan tillämpas: Direkt vid revisionstillfället Vid revisionens stängning Mellan revisionstillfällen Vid revisionens stängning Dvs 28 dagar efter kontrollen då revisionen avslutas, om det då finns kvarstående avvikelser. Direkt vid revisionstillfället Om det finns avvikelser på kritiska punkter, som strider mot Grundcertifiering Gris värdegrund, och om fortsatt anslutning riskerar att allvarligt skada grundcertifieringens trovärdighet. Exempel är om det förekommer vanvård av djur. Mellan revisionstillfällen: Då sker en utredning för att undersöka om grisproducentens verksamhet strider mot Grundcertifiering Gris värdegrund, och om fortsatt anslutning riskerar att allvarligt skada certifieringens trovärdighet. Exempel om grisföretagaren bryter mot en lag som har konsekvenser för certifieringen. Även här är vanvård ett exempel. Källa: Sigill Avstängning kan endast ske när gården en gång varit certifierad. Det vill säga om revisorn kommer ut på gården för en första revision och ser att grisföretagaren inte kommer att klara kontrollen, avslutas kontrollen och man ber lantbrukaren att åtgärda de brister som finns för att därefter komma tillbaka vid ett senare tillfälle. Alla grisgårdar (ej mindre producenter i dagsläget) ska vara certifierade 31 december 2011. Rutin för avveckling finns för de som inte klarar certifieringen alternativt blir avstängda i framtiden. Inte meningen att grisarna ska gå till destruktion om det är fullgott livsmedel. Uteslutning Vid uteslutning återkallas certifikatet, och företaget får inte uppge att företagets produkter är certifierade enligt Grundcertifiering Gris. Produkter och råvaror som producerats under den innevarande säsongen betraktas inte som godkända. Återinträde kan ske tidigast efter 12 månader, och en ny revision måste genomföras. Certifieringsorganet ska besluta om uteslutning: • Om ett företag under avstängning inte har vidtagit tillräckliga korrigerande åtgärder. • Då det finns avvikelser på kritiska punkter som inte går att åtgärda i efterhand. Exempel på sådana avvikelser är vanvård av djur. • Då fortsatt anslutning riskerar att allvarligt skada trovärdigheten i Grundcertifiering Gris. Källa: Sofia, Sigill Certifiering – vad och varför

Överklagan av revisionsbeslutet Överklagan på beslut Klagomål gällande: - information - revisionens genomförande - bokning m.m. Görs skriftligen direkt till Certifieringsbolaget! Revisionsbeslutet kan överklagas. Detta innebär att grisföretagaren skriftligen gör en invändning mot revisionsbeslutet till certifieringsorganet, och anger skälen för överklagan. Certifieringsorganet är ackrediterade enligt EN 45011, och därmed skyldigt att ha rutiner för att hantera överklagan. Detta kontrolleras av SWEDAC. Klagomål kan angående information, revisionens genomförande, bokning med mera kan också framföras. Klagomål och överklaganden sker direkt till certifieringsorganet som lantbruksföretaget är anslutet till. När överklagan kommit in till Certifieringsorganet granskas det av deras Certifieringskommité. Denna är en oberoende expertgrupp som är fristående från certifieringsorganet. SWEDAC kontrollerar certifieringsorgansets verksamhet och då även om processen vid överklagan fungerar. Certifieringskommiténs beslut går inte att överklaga. Källa: Sigill Certifiering – vad och varför

Utträde ur Grundcertifiering Gris Sker skriftligen till certifieringsbolaget Tidpunkt Ange datum för utträde Planera produktionen – ej certifierade produkter Utträde ur systemet sker på egen begäran till certifieringsbolaget (enskild anslutning). Utträde kan ske när som helst under året. Vid utträde gäller det datum som grisföretagaren anger på utträdesansökan. Råvaror/produkter eller tjänster som produceras efter detta datum är inte godkända enligt grundcertifieringen. Källa: Sigill Det är extremt viktigt att lantbruksföretaget anger ett datum så att inga varor riskerar hamna utanför certifieringen. Till exempel om grisföretagaren väljer att sluta producera grisar då kan det vara bra att ha en marginal efter att sista grisen är lämnad till slakt eller såld vidare. Certifiering – vad och varför

Hjälpmedel Producentpärm Broschyrer Kursen www.svenskapig.se www.grundcert.se I producentpärmen finns till exempel broschyren på bilden som är en sammanfattning av djurskyddsbestämmelserna, utgiven av Jordbruksverket. Där finns även exempel på journaler. Under kursen kommer vi dessutom visa exempel på mallar som finns framtagna, dessa hittar ni på Svenska Pigs hemsida tillsammans med annan nyttig information. Certifiering – vad och varför

Omsorg om djuren Strömedel, Beläggning, Behandling av grisar, Sjukboxar, Avlivning och kadaverhämtning, Medicinering, Läkemedelsanvändning m.m.

Utrymmeskraven Exempel 1.5 = dränerande = liggarea som får vara dränerande = liggarea (fast golv) = fodertråg Box för digivande sugga: Alla gula fält = liggarea (minst 4 m2 varav minst ¾ ”fast golv”) Minsta totalarean = 6 m2 Minsta liggarean = 4 m2 (Obs! Fodertråget får inte räknas in) Källa: Sigill Figuren visar box för digivande sugga, som visar minsta tillåtna liggyta av totala boxytan Se: Broschyren ”Djurskyddsbestämmelser GRIS”, Jordbruksverket Omsorg om djuren

Utrymmeskrav Boxar och hyddor för vuxna djur 1.5 Omsorg om djuren Detta finns även att läsa i ”Djurskyddsbestämmelser Gris”, den rosa broschyren i Producentpärmen under flik 3 Källa: L100 Omsorg om djuren

Utrymmeskrav Boxar för växande grisar, 10-130 kg 1.5 Detta finns även att läsa i ”Djurskyddsbestämmelser Gris”, den rosa broschyren i Producentpärmen under flik 3 Exempel ströad liggbox: Totalarea för box med 10 grisar, á 100 kg: 0,17 + (100 kg / 130) x 10 grisar = 9,4 m² Varav liggarea: 0,10 + (100 kg / 167) x10 grisar = 7 m² Källa: L100 Omsorg om djuren

1.2 Omgångsuppfödning Definition på Omgångsuppfödning (DFS 2007:5): ”Hållande av djurgrupp med individer av likartad ålder i eget stall eller egen avdelning. Insättningen av ny djurgrupp sker inom en begränsad tidperiod och inte förrän stallet eller stallavdelningen tömts helt,” Typ av produktion Gräns för platser i stallavdelning enligt föreskrifterna Godkänd (ja) eller ej (nej) enligt Grundcertifiering Gris Omgångsuppfödning och egen rekrytering av eller köper in grisar från max en besättning ”litet smittryck” Ingen övre gräns Ja, detta är omgångsuppfödning Omgångsuppfödning och köper in från > 1 besättning ”högre smittryck” Enligt föreskrifterna högst 400 slaktgrisar i en stallavdelning Ja om omgångsuppfödning sker. >400 slaktgrisar = nej, sektionering krävs enligt föreskrifterna Kontinuerlig produktion ”högt smittryck”, med mindre än 200 slaktgrisar eller mindre än 40 suggor Enligt föreskrifterna högst 200 slaktgrisar i en stallavdelning Ja, om gården är undantag på grund av liten produktion Nej, åtgärdsplan krävs om > 200 slaktgrisar eller >40 suggor Omgångsuppfödning innebär att man håller och föder upp en djurgrupp av likartad ålder i en egen stallavdelning. Djurgruppen sätts in först när stallavdelningen är helt tömd på djur från föregående djurgrupp och är rengjord. Insättningen av djurgruppen ska ske samtidigt eller inom en begränsad tidsperiod. Se även broschyren ”Smittskydd på gårdsnivå” sidan 21. Den delades ut på revisorsmötet. Finns att beställa vi Svenska Djurhälsovården. Definition på omgångsuppfödning DFS 2007:5 Saknr. L100: ”Hållande av djurgrupp med individer av likartad ålder i eget stall eller egen stallavdelning. Insättning av ny djurgrupp sker inom en begränsad tidsperiod och inte förrän stallet eller stallavdelningen tömts helt.” En förutsättning för att omgångsproduktion ska kunna tillämpas är att djuren i gruppen inte kommer i kontakt med smittämnen från andra djurgrupper via kroppskontakt, gödsel eller luft. En stallavdelning för omgångsproduktion ska därför vara utformad så att detta inte kan ske (sektionerad). En omgångsuppfödning kan hindras av att t.ex. restgrisar i tillväxtavdelningen går kvar när en ny djurgrupp sätts in (kontinuerlig uppfödning). Restgrisar ska ej ”backas i systemet”, utan måste flyttas ut från avdelningen om omgångsuppfödning ska kunna ske. Källa: Sigill 3 kap, 17 §, L100 Omsorg om djuren

3.11 Skydd för utegrisar Foto: Victoria Ohlsson Omsorg om djuren

Djurskyddsinspektion 1.4 Djurskyddsinspektion Alla har inte haft inspektion Brister eller föreläggande Meddela om länsstyrelsen kräver åtgärder Brister är steg 1. Föreläggande är steg 2. Vid föreläggning har det gått långt. Föreläggandet är ett beslut till djurhållaren att han eller hon ska göra något specifikt. Djurskyddsförelägganden är offentliga handlingar. I certifieringssystemet gäller att det är myndighetens beslut om föreskriven tid som är bortre gräns. Det är myndighetens beslut om åtgärdsplan och när åtgärd ska vara genomförd som gäller. Då gäller inte certifieringssystemets krav på åtgärdat inom 28 dagar. Om det finns ett föreläggande så måste revisorn dock följa upp att föreläggandet är åtgärdat och gården hamnar direkt i den riskgrupp som ska tas ut för stickprov. Vid ingång i systemet kan djurhållaren inte bli godkänd om det finns förelägganden som inte blivit åtgärdade. Därför viktigt att meddela om det finns föreläggande så revision kan ske när felet är åtgärdat. Grisföretagaren ska kommunicera med certifieringsbolaget så undviker man eventuella extra besök. Källa: Sigill Information från Länsstyrelsen ”Kontrollen är risk baserad. Det innebär förenklat att verksamheter där det kan finnas brister och verksamheter där det har hittats brister vid tidigare kontroller, kommer att kontrolleras oftare än andra. Kontrollerna samordnas så att det inte blir fler kontroller hos respektive företag. För tillexempel lantbrukare som söker jordbruksstöd kan kontroll av de så kallade tvärvillkoren samordnas med kontroll av djurskydd, foder och livsmedel. Ambitionen är: en gård - ett besök.” I hela Sverige genomförs årligen omkring 23 000 djurskyddskontroller samt 800 foder- respektive livsmedelskontroller bland de cirka 90 000 verksamheter och anläggningar som finns registrerade. Kontrollerna görs för att se till att lagar och regler följs. Kontrollerna från länsstyrelsen samordnas så att det inte blir fler kontroller hos respektive företag. För till exempel lantbrukare som söker jordbruksstöd kan kontroll av de så kallade tvärvillkoren samordnas med kontroll av djurskydd, foder och livsmedel. Ambitionen är: en gård – ett besök. Omsorg om djuren

Djurskyddsdeklarationen 3.7 Djurskyddsdeklarationen Infördes 1 juni 2010. Del av Villkorad läkemedelsanvändning Anmälningsplikt mot länsstyrelsen Vid villkorad läkemedelsanvändning ska djurskyddsdeklaration kunna visas upp. Djurskyddsdeklarationerna ska sparas i två år. Enligt Statens jordbruksverks föreskrifter (2009:84) om läkemedel och läkemedelsanvändning kan veterinär förskriva läkemedel för villkorad läkemedelsanvändning till en grisproducent om djurhälsa och djurskydd i besättningen är lämpliga för förskrivningen. Veterinären ska då upprätta noggranna skriftliga instruktioner om användning och hantering av läkemedlen och bifoga en Djurskyddsdeklaration som bekräftar att djurskyddet i besättningen är gott. Veterinären ska använda den deklaration som innehåller de uppgifter som fastställs i ett särskilt beslut av Jordbruksverket. De observationspunkter som finns i den av Jordbruksverket framtagna Djurskyddsdeklarationen utgör därför ett minimikrav av punkter som veterinären ska gå igenom vid bedömning av djurskyddet i besättningen. Därutöver kan veterinären tillägga ytterligare observationer och anteckna andra brister som kan kommer att ligga till grund för bedömningen, eller användas för veterinärens rådgivning. En villkorad läkemedelsanvändning gäller normalt ett produktionsplatsnummer (PPN). Det kan alltså krävas mer än en Djurskyddsdeklaration för en och samma besättning med fler PPN. Undantag kan göras om veterinären bedömer att fler PPN hör till en och samma besättning (till exempel när två PPN utgör en enda foder- och epidemiologisk enhet). Utgångspunkten för den villkorade läkemedelsanvändningen är att veterinären ska bedöma djurhälsoläget i hela besättningen på varje PPN. Vid besöken ska veterinären alltid gå igenom samtliga stallar och stallavdelningar som berörs av förskrivningen. Från och med 1 juni 2010 ska Djurskyddsdeklarationen tillämpas vid samtliga besök i grisbesättningar som utförs vid förskrivning av läkemedel. [i] I regel 3.7 finns krav på att djurskyddsdeklarationen ska finnas och sparas. Revisorns uppgift är att kontrollera att den finns. Det är dock veterinärens ansvar att anmäla och i värsta fall dra in ”den villkorade läkemedelsbehandlingen” om produktionen får något nedslag. Från den 1 januari 2010 har anmälningsplikten för veterinärer förändrats. Dessutom omfattas nu annan djurhälsopersonal, till exempel djurskötare, av anmälningsplikt. Gemensamt för veterinärer och djurhälsopersonal är att dessa enligt djurskyddslagen är skyldig att anmäla brott mot bestämmelser i djurskyddslagstiftningen till länsstyrelsen direkt när de upptäcks. Tidigare fanns en möjlighet till dialog och rättelse. Det innebar att veterinären hade möjlighet att uppmana djurägare att åtgärda överträdelsen och först då överträdelsen inte rättats till inträdde veterinärens anmälningsplikt. Anledningen till lagändringen är att tiden mellan upptäckt av överträdelse och uppföljningsbesök i vissa fall varit lång, vilket riskerat djurskyddet. Veterinärer har fört fram frågor om hur den nya anmälningsplikten ska tillämpas i praktiken och har bett Jordbruksverket om förtydliganden om vilka grader av avvikelser som måste anmälas. Revisorer har inte anmälningsplikt, men det finns en praxis att man har en kontakt med tillsynen om det finns skäl för det, vid misstanke om djurvanvård etc. [i] Vägledning djurskyddsdeklarationen, JORDBRUKSVERKET 2010 Källa: Sigill Omsorg om djuren

3.3 Daglig tillsyn 1 kap 5 § Tillsyn och skötsel ”Djur ska normalt ses till minst en gång dagligen. Nyfödda, sjuka eller skadade djur samt djur som beter sig onormalt ska ses till oftare. Detsamma gäller för högdräktiga djur, särskilt vid tiden kring förlossningen. Djur ska hållas på ett sådant sätt att tillsynen över dem kan ske utan svårigheter.” I Grundcertifiering Gris så finns det kravet i regel: 3.3. a) Tillräcklig och kompetent personal ska finnas så att grisarna får tillsyn minst 1 gång per dag. Revisorn kan behöva göra en intervju där djurhållaren får redogöra för utbildningen av djurskötarna. Men det säkraste sättet att försäkra om det finns tillräcklig och kompetent personal är att titta på djuren och helhetsintrycket. Om djuren inte får den tillsyn de behöver kan en avvikelse sättas på denna regel. Källa: Revisorsanvisningarna, Sigill Omsorg om djuren

Strömedel för sysselsättning 3.8 Strömedel för sysselsättning 3 kap. Särskilda bestämmelser för grisar 7 § Strömedel till grisar ska ha sådana egenskaper samt ges i sådan mängd att grisarnas sysselsättningsbehov och komfortbehov tillgodoses. Allmänna råd till 3 kap. 7 § Strömedel till grisar bör innehålla material som grisarna kan böka i, undersöka och tugga. Vid uppfödning i konventionell grisningsbox bör strömedlet också ge ett skyddande liggunderlag för suggan och smågrisarna under smågrisarnas första levnadsvecka. 8 § Under veckan före grisning ska suggor och gyltor ha tillgång till strömedel som ger dem möjlighet att utföra bobyggnadsbeteenden. Vilken typ av strömedel är godkänt? Enligt djurskyddsbestämmelserna är det viktigt att strömedlet täcker olika behov; sysselsättning, komfort och hygien. I regelverket för Grundcertifiering Gris 3.8 ställs krav på sysselsättning. Avsaknad av detaljerade regler (t.ex. tillgång till strö) ställer större krav på de som ska utföra kontroll m.m. Föreskriften om bobyggnadsbeteende utgör inget undantag. Föreskriften om material för bobyggnadsbeteende är snarare funktionsinriktad än resursinriktad och vi har idag begräsat forskningsunderlag för att kunna säga vilken resurs som krävs för att funktionen ska uppnås, d.v.s. suggorna får sitt behov av bobyggnadsbeteende tillgodosett. Det har diskuterats om suggor och gyltor måste ha halm för att kunna utföra bobyggnadsbeteende innan förlossning. Det råder en stor enighet bland forskare och praktiker om att halm tillgodoser det beteendebehovet. Andra strömedel är också godkända förutsatt att det ger djuren tillräcklig återkoppling (inga negativa störningar/effekter etc.). Hur det förhåller sig med torv som resurs har vi lika lite underlag för att kunna säga säkert. Man bör därför betrakta torv i bobyggnadssammanhang med samma försiktighet som kutterspån. (Personligt meddelande Gunnar Palmquist, 2010). Källa: Revisorsanvisningar, Sigill Suggor och smågrisar ska ha strömedel både för sysselsättning, komfort och hygien. Tillväxt- och slaktgrisar har endast behov av halm för sysselsättning och hygien, inte för komfort. Omsorg om djuren

Hygieniskt foder, smittspridning 7.3 Hygieniskt foder, smittspridning Regeln säger att fodret ska vara av sådan hygienisk kvalitet och typ att djurens näringsbehov tillfredsställs samt att smittspridning undviks. www.jordbruksverket.se: ”Djurs och människors hälsa eller miljö får inte riskeras av användningen av foder. Om du som foderföretagare misstänker att ett foder kan vara förorenat och inte uppfyller kraven för säkert foder ska du genast informera Jordbruksverket om detta.” Foto: Victoria Ohlsson Omsorg om djuren

3.5 Hantering sjuka djur 1 kap. 14 § ”Djur som behöver särskild vård ska kunna tas omhand lösgående i ett närbeläget utrymme och ska där vid behov kunna hysas individuellt. Utrymmet ska ha ett klimat som djuren är vana vid.” Allmänna råd till 1 kap. 14 § ”För grisar och lösgående nötkreatur utom utegångsdjur bör det utrymme som avses i föreskriften kunna hysa minst vart 25:e djur.” Djur som behöver särskild omvårdnad eller behandling kan ges vård i befintlig box eller i sjukbox. Behandlingar ska utföras enligt veterinärens ordination. Det bör finnas minst en plats i sjukbox för vart 25:e djur. När det gäller sjukboxar är det så att de allmänna råden om en plats/25 är just råd. När det gäller nybyggnation kan det vara svårt att gå under det, men det är inte ett krav i själva produktionen. Kan du visa att du har en god hälsa och kan klara dig med färre är det OK. Sedan är det ju alltid så att om man uppfyller de allmänna råden till en paragraf har man ju gjort vad man kan begära för att klara kravet. Djur som ska till sjukboxen är sådana som inte klarar den ordinarie sociala miljön; alla som är sjuka/skadade behöver inte med automatik flyttas. Källa: Gunnar Johansson, svdhv Omsorg om djuren

Avel på friska djur 4.1 Omsorg om djuren Avel som kan medföra lidande för dina grisar är förbjuden. En gris får inte användas i avel om det medför en hög risk för dödfödslar, defekter hos avkommorna eller någon annan egenskap som kan riskera att djuren utsätts för lidande eller hindrar djuren att bete sig naturligt. Avelsprogrammen i Nordic Genetics och Avelspoolen tar hänsyn till detta. Även Jordbruksverket bevakar att avelsföretagen efterlever de avelsmål som är uppsatta. Genom dessa åtgärder uppfylls djurskyddslagen och meningen med punkten i certifieringen är att visa handeln att detta efterlevs. Lagen säger: ”Avel som kan medföra lidande för dina grisar är förbjuden. En gris får inte användas i avel om det medför en hög risk för dödfödslar, defekter hos avkommorna eller någon annan egenskap som kan riskera att djuren utsätts för lidande eller hindrar djuren att bete sig naturligt. En renrasig gris eller hybridavelsgris som är godkänd för avel i ett annat EU-land är också godkänd för avel i Sverige.” Källa: Djurskyddsbestämelser Gris Foto: Victoria Ohlsson Omsorg om djuren

Suggor ska hållas lösgående 5.1 Suggor ska hållas lösgående Foto: Victoria Ohlsson 3 kap. Särskilda bestämmelser för grisar 3 § En digivande suggas rörelsefrihet får begränsas under smågrisarnas första levnadsdagar genom användande av skyddsgrind eller motsvarande anordning om hon uppvisar ett aggressivt eller onormalt beteende som utgör en uppenbar skaderisk för smågrisarna. Skyddsgrind eller motsvarande anordning får också användas under det dagliga skötselarbetet om suggans beteende utgör en uppenbar skaderisk för skötaren samt när suggan hanteras för vård och behandling. Grupphållna suggor och gyltor får stängas in i bås när de utfodras eller när de hanteras för vård och behandling. Det är inte tillåtet att regelmässigt begränsa en gyltas eller suggas rörelsefrihet. I de fall djurskötaren misstänker att en gyltas eller suggas beteende kommer att leda till att smågrisarna skadas bör i stället tillsynsfrekvensen intensifieras. Det finns emellertid några tillfällen då man får lov att använda skyddsgrindar, men då under en period som är så kortvarig som möjligt Dessa tillfällen är: Om det under själva grisningen visar sig att djuret har ett aggressivt eller onormalt beteende som innebär en uppenbar skaderisk för smågrisarna Under det dagliga skötselarbetet om suggan har ett aggressivt beteende mot djurskötaren. (Suggan ska släppas fri så fort arbetena är klara i boxen). Om suggan och/eller smågrisarna ska behandlas Eftersom denna regel är kontroversiell kan det som revisor vara bra att känna till att det finns inte finns några forskningsresultat som pekar på ett högre antal överlevande smågrisar när fixering tillämpas. Det finns däremot studier som visar fördelar med fri grisning, bland annat högre tillväxt hos smågrisar med lösgående sugga (Personligt meddelande Bo Algers, 2010). Källa: Revisorsanvisningar, Sigill Omsorg om djuren

Fixering av suggan % mortality Litters Ref. Pen Crate n 5.1 Fixering av suggan Minskade fixeringen smågrisdödligheten? % mortality Litters Ref. Pen Crate n 15.3 16.1 160 Gravås, 1982 18.7 18.7 72507 Gustafsson, 1982 12.0 12.4 228 Collins et al., 1987 10.7 12.7 1533 Bäckström et al. 1992 12.1 12.1 63661 Weber et al. 2007 Pen = box Crate = Fixering Källa: Bo Algers, SLU Weaned at 4 weeks 9.5 9.1 38 Oliviero et al., 2008 Omsorg om djuren

Smågrishörna 6.3 Foto: Kalle Hammarsten Omsorg om djuren ”Det ska finnas en avskild smågrishörna i konventionella grisningsboxar under smågrisarnas första levnadsmånad.” Så säger regeln och lagen. Finns inga mått för smågrishörnan, utan den ska vara så stor så att alla grisar får plats enligt Gunnar Palmqvist, SJV, 9 sept 2010. Foto: Kalle Hammarsten Omsorg om djuren

Avvänjning minst 4 veckor 6.4 Avvänjning minst 4 veckor 3 kap. Särskilda bestämmelser för grisar 4 § Smågrisar får inte avvänjas förrän de uppnått fyra veckors ålder och ska då ha vant sig vid tillskottsfoder. En gris måste vara minst 4 veckor/28 dagar vid avvänjning och det är därför inget medeltal över genomsnittliga avvänjningsåldern. Det betyder att grisar får inte avvänjas vid 27 dagar. Detta kan komma att kontrolleras i journalerna av revisorer. Foto: Victoria Ohlsson Omsorg om djuren

3.9 Svanskupering Förbjudet. Foto: Victoria Ohlsson Omsorg om djuren

Kirurgiska ingrepp Kastrering får göras av lekman 3.2 Kirurgiska ingrepp 6.1 Kastrering får göras av lekman Kastrering ska ske före en veckas ålder Övriga kirurgiska ingrepp ska göras av veterinär

Tandslipning 6.2 Omsorg om djuren Foto: Victoria Ohlsson Enligt lagstiftningen får slipning av tänder bara ske när erfarenheten är den att de vassa tänderna orsakar skador på suggan och/eller andra grisar i kullen. Denna bestämmelse är tydlig och är dessutom ett tvärvillkor som vid avvikelseanmärkning kan leda till avdrag på gårdsstödet. Från ”Vägledning för kontrollmyndigheter m. fl.” (Jordbruksverket). Kontrollera: • Vilka rutiner finns för slipning av tänder på smågrisar. Detta ska inte utföras rutinmässigt. Om tandslipning sker ska detta kunna motiveras av djurskötaren. Källa: Revisorsanvisningar, Sigill 3 § 5 kap. i Jordbruksverkets 2009:85, (saknr D8, L 41), rör slipning av tänder på gris; Slipning får inte ske rutinmässigt utan bara om det erfarenhetsmässigt har visat sig uppkomma skador på andra djur och det görs innan djuret uppnått en veckas ålder. I EU-direktivet 2008/120/EG, om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, står att varken svanskupering eller reducering av hörntänder får ske rutinmässigt utan endast om det finns bevis på att skador har uppkommit på suggors spenar eller på andra svins öron eller svansar. Foto: Victoria Ohlsson Omsorg om djuren

Avlivning Efter avlivning med bultpistol ska djuret avblodas. 3.6 Regeln säger att avlivning ska ske av kompetent person så att det kan ske fort och på ett skonsamt sätt. Jordbruksverket har gett ut en bra broschyr som finns i producentpärmen och den finns också att köpa via Jordbruksverket.

Drivning av djur Elpådrivare får ej användas Lugn pådrivning 3.10 Drivning av djur Elpådrivare får ej användas Lugn pådrivning Tillräckligt utrymme Tydlig drivväg 10 § Elektriska pådrivare får endast användas av veterinär och då endast när denne anser det nödvändigt av veterinärmedicinska skäl. Drivgångarna inne i husen är svårt att göra någonting åt. Sista biten går att ordna med grindar som motar framåt. Grisarna går lättare framåt om de går från mörkt till ljust utrymme. Viktigt att tänka på att en gris som en gång varit på transporten inte får gå in i stallet igen. Från Djurskyddsbestämmelser Gris: Ta hänsyn till följande när du ska driva dina grisar: Hantera dina grisar lugnt Aga inte och driv inte på dina grisar med redskap som kan såra eller skada djuren. Du får inte använda elektriska pådrivare. Ge dina grisar tillräckligt med utrymme för att de ska kunna förflytta sig Se till att dina djur tydligt kan uppfatta drivvägen. Du bör inte driva dina grisar genom att koppla dem till ett fordon. Ditt stall bör vara utformat så att flyttning, transport och utlastning av djuren underlättas. Drivgångar bör ha släta ytor utan skarpa hörn. Speciella utlastningsrum eller boxar bör inrättas vid behov. Lastramper bör luta så lite som möjligt. Från ”Vägledning för kontrollmyndigheter m. fl.” (Jordbruksverket). Kontrollera: Utformning av golv i drivgångar och i kombination med lutningen på drivgångar där grisar förflyttas. Kan förflyttning av grisar ske under lugna former utan risk för skador och stress. Foto: Victoria Ohlsson Omsorg om djuren

10.1 Lugn utlastning Det ska finnas anordningar som medger att ut- och inlastning sker på ett lugnt och skonsamt sätt. Foto: Victoria Ohlsson

Endast friska djur till slakt 10.2 Endast friska djur till slakt Skicka inte djur till slakt om: de inte kan röra sig utan smärta eller inte kan gå utan hjälp de inte stödjer på samtliga ben de har ett allvarligt öppet sår eller framfall. de är i slutet på dräktigheten eller har fött nyligen Djur som är skadade eller fysiskt svaga eller sjuka ska inte transporteras. Detta gäller till exempel om: de inte kan röra sig utan smärta eller inte kan gå utan hjälp de inte stödjer på samtliga ben de har ett allvarligt öppet sår eller framfall. (Navelbråck på slaktgrisar i slaktålder bedöms vara ett hinder för transport om de släpar i marken och/eller har sår.) de är i slutet på dräktigheten (3 v innan förlossning) eller har fött nyligen (1 vecka efter förlossning) Sjuka eller skadade djur får dock anses vara i skick att transporteras om: de är lätt skadade eller sjuka och transporten inte orsakar ytterligare lidande. Om tveksamhet råder ska veterinär rådfrågas det är fråga om djur som har genomgått vanliga veterinära ingrepp som t.ex. kastrering, förutsatt att såren är fullständigt läkta. de transporteras under översyn av veterinär före eller efter behandling eller diagnos. Förutsättning är dock att djuren inte utsätts för onödigt lidande Levereras sjuka djur till slakteriet anmäls detta vid livdjursbedömningen på slakteriet. Transportören har ett ansvar att bara transportera friska djur. Foto: Victoria Ohlsson Omsorg om djuren

Journalföring och Dokumentation Levande djur, Döda djur, Behandling av djur samt läkemedelsanvändning, Foder, Spårbarhet, Besöksjournal m.m.

Stalljournal PigWin Leveranssedlar SJV Egna dokument Producentpärmen 2.1 Stalljournal PigWin Leveranssedlar SJV Egna dokument Producentpärmen Journalföringen ska emellertid innehålla följande uppgifter: inköpta djur som finns på platsen när en ny journal påbörjas antal djur som lämnar produktionsplatsen (ange den produktionsplats som tar emot djuren med produktionsplatsnummer eller namn och fullständig adress) antal djur som kommer till produktionsplatsen (ange den produktionsplats som djuren kommer ifrån med produktionsplatsnummer eller namn och fullständig adress) Journalföringen kan göras i tex.: Jordbruksverkets ”gula bok”, PigWin, med hjälp av omgångskort (i kronologisk ordning) och för slaktgrisproduktion programmet ”Gårdsmästar” genom att samla leveranssedlar. Källa: Revisorsanvisningar, Sigill Journalföring och dokumentation

Skötselrutiner Exempel 3.4 Rutiner kan antingen vara muntliga eller skriftliga. Oavsett om rutinerna är muntliga eller skriftliga är det viktigt att all berörd personal känner till rutinerna och följer dem. Behovet av skriftliga rutiner kan variera beroende på företagets art och storlek, t.ex. hur många som arbetar i verksamheten och omsättning av personal. Det finns större anledning till skriftliga rutiner om det är många som arbetar i verksamheten. Källa: Sigill Från Djurskyddsbestämmelser Gris: Du ska behandla dina grisar väl och skydda dem mot onödigt lidande och sjukdomar. Dina grisar ska hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sätt som är bra för deras hälsa och ger dem möjlighet att bete sig naturligt. • Om någon av dina grisar blir sjuka eller skadade ska du snarast se till att djuret får nödvändig vård. Om det behövs ska du tillkalla veterinär. • Du ska hålla dina grisar tillfredsställande rena. • Du ska förvara föremål och ämnen som kan skada dina grisar oåtkomliga för dem. • Du får inte styra dina grisars beteende med utrustning eller anordningar som ger djuren en elektrisk stöt. Utomhus får du dock ha elstängsel. • Du ska inspektera klövarna på dina vuxna grisar regelbundet och verka dem vid behov. • Du ska hålla dina grisar på ett sådant sätt att du kan se till dem utan svårigheter. Se till dina grisar varje dag Du ska se till dina grisar minst 1 gång per dag. Nyfödda, sjuka eller skadade djur och djur som beter sig onormalt ska du se till oftare. Högdräktiga suggor och gyltor ska du också se till oftare, särskilt vid tiden kring förlossningen. På Svenska Pigs hemsida finns de skötselrutinerna som visas på pp-bilden. Det finns exempel både för smågris- och slaktgrisproduktion. Kan vara bra att gå igenom de skriftliga rutinerna för att se att man inte missat något. De är även bra att ha skriftliga om till exempel någon blir sjuk eller skadar sig och andra ska ta över produktionen, då vet de vad som ska göras… På www.svenskapig.se under fliken Fakta hittar du ”Mallar och Checklistor” Journalföring och dokumentation

Spårbarhet – födsel till leverans 2.3 Spårbarhet – födsel till leverans Alla grisar som tas emot på gården ska vara certifierade enligt Grundcertifiering Gris. Om det ännu inte finns några certifierade grisar att köpa på grund av att alla ännu inte blivit certifierade ska revisorn anteckna regeln som ”ej relevant”. Från och med 1 januari 2012 ska alla djur vara certifierade, om de inte tillhör undantagen (mindre än 10 suggor och/eller producerar mindre än 100 slaktgrisar/år) För de grisföretagare som köper förmedlingsgrisar genom slakterierna så finns kontroll där att grisarna är certifierade. För de grisföretagare som har mellangårdsavtal krävs att slaktgrisproducenten får kopia på certifikatet eller kopia på anmälan till certifiering (fram till 31 dec 2011). Foto: Victoria Ohlsson Journalföring och dokumentation

Spårbarhet och märkning 2.2 Spårbarhet och märkning www.jordbruksverket.se Djuren ska vara märkta med födelsebesättningens produktionsplatsnummer. Djur ska märkas snarast möjligt och senast när de lämnar sin födelsebesättning. Djur som dör i sin födelsebesättning behöver inte vara märkta om de lämnas till destruktionsanläggning. Märkningen ska vara utförd med tatuering eller godkänd öronbricka. Vad gäller angående märkning och journalföring? Märkning/tatuering är viktigt för att kunna härleda var grisarna är födda (t.ex. vid ett eventuellt sjukdomsutbrott). I ett mellangårdsavtal gäller att smågrisproducenten har ansvar över att märka djuren innan de lämnar gården och den mottagande slaktsvinsproducenten ska kontrollera så att de är märkta när de kommer till gården. Transportören får inte heller transportera ej korrekt märkta djur. Det kommer antagligen att bli nya regler gällande vilken märkning/tatuering grisarna ska ha när de lämnar produktionsplatsen. De nya reglerna kan komma att innebära att en integrerad besättning bara ska stämplas med leverantörsnummer (denna regeländring försöker man även få igenom i mellangårdsavtal). Idag ska grisarna som skickas till slakten egentligen stämplas med både produktionsplatsnummer (PPN) och leverantörsnummer, men i dagsläget är det inte nödvändigt att som revisor noggrant leta efter dessa märkningar på alla förmedlingsgrisar. För att revidera regeln kan du ställa frågor till producenten om vilka rutiner som finns för att spåra grisar vid t.ex. ett eventuellt sjukdomsutbrott. Se jordbruksverkets hemsida för mer information kring märkning. Källa: Revisorsanvisningar, Sigill I förordningen nr JS 138 och JS 133 och L 41 finns bestämmelserna. Alla grisar skall vara märkta med produktionsplatsnummer enligt ´jordbruksverkets bestämmelser. Tillåtna metoder är öronbrickor eller tatuering. Vill man ha individmärkning så kan öronbrickor ha ett nummer utöver produktionsplatsnummer. Används öronbrickor så är öronklipp (randklippning) inte tillåtet. Källa: Carl-Johan Ehlorsson, SVDHV Journalföring och dokumentation

Foderanvändning Enligt lag ska dokumentationen sparas i 3 år 7.2 Foderanvändning 7.4 Enligt lag ska dokumentationen sparas i 3 år Anmälan till SJV om egen tillverkning Anmälan till SJV om fiskmjöl Foderföretagare är alla de som odlar, hanterar, lagrar, transporterar, blandar, bearbetar foder eller utfodrar grisar med foder. Alla grisföretagare räknas som foderföretagare och ska vara registrerade hos Jordbruksverket (via Jorbruksverkets blankett D5). I vissa fall krävs särskild registrering/godkännande av anläggningen (via Jordbruksverkets blankett D192) t.ex. om du blandar in läkemedel i fodret eller använder vissa animaliska fodermedel, se nedan. Blanketterna kan även fyllas i direkt på Jordbruksverkets hemsida Uppgifter ska kunna ges om från vem foder har mottagits. Spårbarhet bakåt i kedjan innebär att du som foderföretagare ska kunna ange alla som du har tagit emot foder från samt typ av foder, mängd och datum. Det innebär också att du ska kunna visa dokumentation om din egen foderproduktion. Dokumentation: Spar följesedlar/leveranssedlar eller andra inköpshandlingar i tre år så det är möjligt att kunna spåra alla råvaru- och foderinköp till den som sålt eller på annat sätt avyttrat (bytt eller gett) foder till gården/anläggningen. Du kan också dokumentera spårbarheten genom att använda den loggbok som finns i producentpärmen. Det är tillräckligt att bara spara följesedlar/leveranssedlar under förutsättning att de innehåller den information som krävs och att de är ordnade så att de kan visas upp vid revision. Foder ska lagras under hygieniska förhållanden. Foder ska skyddas från fukt och skadedjur. Förvaring bör ske i täckta/förslutna behållare eller med annan form av skydd. Djur inklusive skadedjur bör så långt möjligt förhindras att ha direktkontakt med foderlager. Branschen rekommenderar att vattenhalt och temperatur i t.ex. lagrad spannmål regelbundet kontrolleras under lagringen. Foder ska förvaras och hanteras så att det inte kan förorenas. Stallgödsel, handelsgödsel, organiska gödselmedel, växtskyddsmedel, bekämpningsmedel (t.ex. råttgift), läkemedel, utsäde, avfall och farliga ämnen ska lagras tydligt avskilt från foder. Med avskilt menas att foder lagras på behörigt avstånd eller om möjligt i annan lokal så att det inte finns någon risk för att fodret förorenas. Vid användning av foder som innehåller fiskmjöl ska följande krav uppfyllas: Fiskmjöl får ges till grisar. Sker blandningen på gården krävs särskild registrering (Jordbruksverkets blankett D192). Enligt branschöverenskommelser är inblandningen av fiskmjöl i slaktgrisfoder reglerat till max 0,7 % vid ett energiinnehåll av 12,2 MJ/kg foder. Dokumentation: Varje leverans av fiskmjöl ska åtföljas av ett handelsdokument (som ska uppfylla kraven i lagstiftningen om animaliska biprodukter). Dokumentationen ska sparas i två år. OBS. Om du blandar in läkemedel, fodertillsatser eller förblandningar som innehåller fodertillsatser i foder i den egna foderanläggningen på gården, läs mer under flik 8 i certifieringspärmen som Sigill Kvalitetsystem givit ut.. Journalföring och dokumentation

3.1 Utbildningsbevis Vid Villkorad läkemedelsanvändning ska utbildningsbevis uppvisas. Medicinering får endast ske av utbildad personal Om medicinering sker enligt veterinärens föreskrifter under en kort behandlingsperiod behövs ingen utbildning. Detta betyder att om veterinären skriver en behandlingsordination för ett specifikt sjukdomsfall som är under en begränsad period behöver djurskötaren ingen utbildning för att följa den instruktionen. Men om veterinären skriver ut medicin till gården för att djurskötarna själva ska ta ställning till om ett djur behöver behandlas eller ej, då behövs en utbildning i delegerad läkemedelsanvändning för att få utföra den behandlingen. Detta utbildningsbevis ska visas upp vid revision.

Exempel på godkända journaler 8.1 Exempel på godkända journaler 8.3 8.2 Detta är exempel på journaler som kan användas. Det är tillåtet att använda vilka journaler som man önskar, bara alla uppgifter finns med. Exemplen ovan är utformade så att de uppfyller svensk lagstiftning. Journalerna finns i producentpärmen. Jordbruksverkets journal kan även hämtas från deras hemsida. 8.1 Antibiotika och andra receptbelagda läkemedel får endast användas efter veterinärens föreskrifter. 8.2 behandlingsjournal för medicinering ska finnas om Villkorad läkemedelshantering finns på gården. I annat fall ska veterinärens föreskrifter från besöket kunna uppvisas över medicinering. 8.3 Om det finns Villkorad läkemedelshantering på gården ska det finnas en lista med de preparat som veterinären delegerat användning av. Övriga preparat ska det finnas behandlingsföreskrifter efter besök av veterinären. Här ska även karenstider kunna utläsas om de skiljer sig från dos på preparatets förpackning. Journalföring och dokumentation

Läkemedel i foder och vatten Journalföring och riskanalys 8.6 Läkemedel i foder och vatten Journalföring och riskanalys 8.5 Samma krav på journalföring som för övriga behandlingar Riskanalys om inblandning sker, så att rester undviks i foder och vattensystemen Exempel på journal från Jordbruksverket. Finns upptryckt i producentpärmen. Journalföring och dokumentation

Läkemedelsförvaring Enligt veterinärs anvisningar Låst utrymme/skåp 8.6 Läkemedelsförvaring Enligt veterinärs anvisningar Låst utrymme/skåp God ordning

Nål kvar i djuret Djuret ska märkas tydligt Dokumentation ska finnas 8.4 Nål kvar i djuret Djuret ska märkas tydligt Dokumentation ska finnas Slakteriet ska meddelas Om det uppmärksammas att något djur kan ha fått en avbruten injiceringsnål i sig bör djuret identifieras och åtgärder vidtas. Händelsen bör antecknas och meddelas slakteriet innan djuret skickas till slakt. Hur märkning och rapportering om detta ska ske inför slakt, avgörs i dialog med slakteriet. Om djuret är avsett att slaktas och gå in i livsmedelskedjan bör det ges en permanent märkning, och det bör även finnas en beskrivning av var nålen finns. Journalföring och dokumentation

Ventilation, Damm, Smittspridning, Medicinförvaring m.m. Stallmiljö Ventilation, Damm, Smittspridning, Medicinförvaring m.m.

Gott och ordningsamt intryck 1.1 Gott och ordningsamt intryck Avvikelse ska ges på denna punkt om det t.ex. finns trasiga fönster i stallen och/eller trasig boxinredning. Observera att denna regel gäller bara inne i stallbyggnaderna där grisar hålls (både inne och ute) och inte övriga byggnader eller utomhusmiljön. Källa: Revisorsanvisningar, Sigill Certifieringen bryr sig dock inte om hur det ser ut på kontoret så länge grisföretagaren kan visa upp dokumentationen. Foto: Victoria Ohlsson Stallmiljö

Ventilation och stallmiljö Luftfuktighet 1.6 Ventilation och stallmiljö Luftfuktighet Stalltemperatur + °C Max. relativ luftfuktighet, % 9 81 8 82 7 83 6 84 5 85 4 86 3 87 2 88 1 89 90 Luftfuktighet Huvudregeln är att den relativa luftfuktigheten i ett värmeisolerat stall under vintern inte får vara högre än 80 %. Undantaget är om temperaturen i stallet är lägre än +10 oC. Då gäller tabellens värden för högsta tillåtna relativa luftfuktighet vid respektive innertemperatur i stallet (”90-regeln”). I ett oisolerat stall får den relativa luftfuktigheten inne i stallet överstiga uteluftens relativa luftfuktighet med högst 10 % (luftfuktighet i stallet minus luftfuktigheten ute). Stallmiljö

Ventilation och stallmiljö Luftens gasinnehåll 1.6 Ventilation och stallmiljö Luftens gasinnehåll Ammoniak 10 ppm Koldioxid 3000 ppm. Svavelväte 0,5 ppm. Organiskt damm 10 mg/m3. Luftens gasinnehåll Dålig luftkvalitet indikerar på bristande ventilation. Gränsvärden för luftföroreningar är: Utgödslingssystem ska vara utformade så att djur i en stallavdelning inte kommer i direktkontakt med gödsel från någon annan avdelning. Utgödsling ska ske med högst 14 dagars intervall. Luft får inte tas in i en stallavdelning via ett utgödslings- eller urindräneringssystem. Luft får inte heller tas in via ett annat utrymme där det kan finnas smittämnen eller luftföroreningar som kan påverka djuren negativt. Skydd ska finnas i form av gasavsug och gummidukar i tvärkulvert mot gödselbehållare. Öppningar mellan stallavdelningar (t.ex. dörrar) ska kunna stängas och vara stängda när de inte används. Stallmiljö

Ventilation och stallmiljö 1.6 Ventilation och stallmiljö Kontrollera ventilationen Kontrollera värmetillförseln Auto start på fläktarna UNDERHÅLL ventilationen! Termisk komfort Stallet ska ha en luftkvalitet och ett stallklimat som är anpassat till djurslaget och djurhållningsformen. Ventilationen är en av de viktigare faktorerna för att få en fungerande stallmiljö. Termisk komfort är när grisen upplever klimatet som komfortabelt och den varken behöver extra värmeproduktion för att hålla värmen eller den behöver anstränga sig genom att svetta/flåsa för att uppnå avkylning. Grisars liggbeteende visar hur de upplever termisk komfort och är den säkraste ”temperaturmätaren”. Ventliationsanläggningen I mekaniskt ventilerade stallar ska finnas nödventilation (öppningsbara dörrar och fönster) och stallavdelningarna ska ha godkänt larm. Kontrollera: • Att det finns tillräckligt med luftintag och frånluftning i form av fläktar, självdragstrummor, öppen nock etc. • Att ventilationsutrustningen fungerar som den ska (hel, injusterad och ”ren”). • Att placering av luftintagen fördelar frisk luft direkt till alla djur. • Att luftintagens placering och utformning inte orsakar drag eller kallras på djuren. • Att ev. reglersystem för ventilationen fungerar på ett godtagbart sätt. • Att tillskottsvärme finns i stallavdelningar för växande grisar. På vintern behövs värme under väggintag för att undvika kallras. Det är också viktigt att inredningar ger möjlighet till lä. • Att fläktarna startar automatiskt efter kortare strömbortfall. Minimiventilationen ska dimensioneras så att inte fuktigheten överstiger ”90-regeln” och koldioxidhalten är max 3000 ppm. Underhåll av ventilation För att undvika problem med ventilationen är det viktigt att veta hur ventilations-anläggningarna ställs in och underhålls. Som hjälp för att undersöka om ventilation och stallmiljö uppfyller gällande krav kan man t ex använda Jordbruksverkets ”Vägledning för kontrollmyndigheter m. fl. Bilaga Gris (Dnr 31-2401/09)”. Stallmiljöundersökning Vid misstanke om brister i stallmiljön ska en stallmiljöundersökning utföras. Stallmiljöundersökningen syftar till att kontrollera gränsvärden för luftföroreningar i stallet samt kraven på inredning och utrustning. Kontakta din installatör eller byggnadsrådgivare för undersökning. Du ska utforma inredning och utrustning i ett stall så att dina djur inte riskerar att skadas. Inredningen får inte heller på något annat sätt vara en risk för djurens hälsa, hindra dina grisars rörelsefrihet eller vara störande för dem. Utgödslingssystem i öppna skrapgångar ska vara utformade och skötta så att dina grisar inte skadas. Foto: Victoria Ohlsson Stallmiljö

1.8 Larm 3 kap. Särskilda bestämmelser för grisar 16 § Mekaniskt ventilerade stallavdelningar för grisar ska vara utrustade med larmanordning som varnar för 1. övertemperatur, 2. strömavbrott, 3. fel på larmanordningen, och (4. fel på frånluftsfläktar för minimiventilation och gödselgasventilation.) Om du vill ha ett heltäckande larm för verksamheten: Kontakta ditt försäkringsbolag för att se vilka villkor som gäller din produktion. Om du har grisar i en stallavdelning som är mekaniskt ventilerad ska det finnas larm som på ett betryggande sätt varnar för: övertemperatur strömavbrott fel på larmanordningen fel på frånluftsfläktar för minimiventilation och gödselgasventilation (från 1 oktober 2009). -denna punkt är ej med i Grundcertifiering Gris Utrustningen ska kontrolleras regelbundet och före varje insättning av en ny omgång djur. Larm behövs inte för avdelningar med plats för färre än 30 vuxna grisar eller för avdelningar med plats för färre än 150 växande grisar över 20 kg. Från 1 oktober 2009 gäller undantagen från larm under förutsättning att nödventilationen öppnas automatiskt vid övertemperatur och vid strömavbrott. Från 1 oktober 2009 ska larmanordningen vara utformad så att larmet uppmärksammas på ett betryggande sätt. Det sätt som larmanordningen ska varna djurhållaren på beror t.ex. på avståndet mellan stallet och bostaden/personalen, hur ofta djuren ses till, djurtäthet i stallet, stallets luftvolym, typ av nödventilation etc. Ju högre risken är att djuren utsätts för lidande om ventilationen slutar fungera, desto högre säkerhet måste finnas inbyggd i larmanordningen. I vissa anläggningar kan det vara tillräckligt med en varningslampa, siren eller dylikt, medan det i andra anläggningar krävs t.ex. telelarm kopplat till en eller flera nyckelpersoner för att inte riskera att djuren utsätts för lidande. Kontakta Länsstyrelsen om du är tveksam på om vilket larm som krävs för ditt stall. Enligt djurskyddsföreskrifterna ska det finnas en godtagbar plan för hur djurskyddet ska upprätthållas vid elavbrott. Planen ska gälla för att hålla ett acceptabelt djurskydd avseende ventilation, vattenförsörjning, utgödsling och belysning. Viktigt att veta är att försäkringsbolagen har högre krav på larmen än vad lagen har. När Svenska Pig har ringt runt till larmleverantörer säger de att ett larm som uppfyller både lagen och de krav som försäkringsbolagen ställer kostar cirka 20 000 – 23 000 kronor plus arbete för 4 avdelningar. Arbetskostnaden kan variera mellan olika anläggningar beroende på vilka förutsättningar som finns. Försäkringsbolagen har en förhöjd självrisk på ca 15-20 % om anläggningen inte uppfyller de krav som försäkringsbolaget satt upp. Om gården har ett larm som uppfyller lagstiftningen men inte försäkringsbolagens är ett tips att räkna på vad självriskkostnaden är och överväg om företaget kan ta den kostnaden vid en eventuell olycka innan man investerar i ett nytt larm. Stallmiljö

Fönster och ljusinsläpp 1.7 Fönster och ljusinsläpp 1 kap. Gemensamma bestämmelser 16 § Fönster, belysningsanordningar, elektriska ledningar och andra elinstallationer som djuren kan nå ska vara försedda med lämpliga skydd eller vara utförda så att det inte föreligger någon skaderisk. Ett stall för grisar måste ha fönster eller andra insläpp för dagsljus. Undantag finns för stallar som var i bruk före den 1 juli 1989 som inte behöver ha fönster om inte en till- eller ombyggnad som kräver förprövning görs. Riktvärden för den totala fönsterytans storlek är i Jordbruksverkets anvisningar för kontrollmyndigheter att den bör minst motsvara 3-5 % av golvytan. Stallet ska ha belysning som inte orsakar grisarna obehag. Belysningen ska vara fast monterad och göra det lätt att se till djuren. Om du har en ligghall för utegångsdjur behöver belysningen i ligghallen inte vara fast monterad om du har bra belysning som är ordnad på något annat sätt. Fönster, belysning och elektriska ledningar ska vara utförda så att djuren inte riskerar att skada sig. Från ”Vägledning för kontrollmyndigheter m. fl.” (Jordbruksverket). Kontrollera: Att det finns fast monterad belysning i stallavdelningen. Observera att belysningen i ligghallar under vissa förutsättningar inte måste vara fast monterad. Att belysningen är sådan att varje djur i respektive utrymme i stallavdelningen går att inspektera oavsett tidpunkt på dygnet. (Riktvärde för belysningsstyrka är ca 75 lux, vilket med lysrör motsvarar 2,5 – 4,5 W/m2 golvarea). Att det finns fönster eller andra ljusinsläpp för dagsljus. Riktvärde för den totala fönsterytans storlek är att denna minst bör motsvara 3-5 % av golvytan. Stallmiljö

Vatten Att tänka på: Vattenkvalitet Vattenanalys 7.1 Vatten 3 kap. Särskilda bestämmelser för grisar 5 § Grisar ska ha fri tillgång till dricksvatten. Att tänka på: Vattenkvalitet Vattenanalys Vattenflödet, l/min - Suggor 3 - 4 l/min - Smågrisar 1 l/min - Slaktgrisar 3,5 l/min Grisar ska ha fri tillgång av vatten av lämplig kvalitet. Med lämplig kvalitet menas att vattnet som ges till grisarna och som används vid rengöring ska vara rent. Med rent menas att det inte innehåller mikroorganismer eller skadliga ämnen i sådana mängder att det direkt eller indirekt kan påverka hälsokvaliteten på livsmedel eller djurens hälsa. Var extra uppmärksam på vattenkvaliteten vid grävda brunnar, jämfört med kommunalt vatten eller borrad brunn. Särskilt viktigt är detta när det är mycket regn och fara för ytvatteninträngning eller om det uppstår sjukdomsutbrott som tyder på att vattenkvaliteten är dålig. Tänk också på att det finns en risk för förorening genom läckage om gödselplattan/gödselbrunnen ligger i nära anslutning till vattenbrunnen. Om det finns tveksamheter om vattnets kvalitet bör analys av gårdens vatten göras (vatten som ges till djuren eller som används för rengöring av foderanläggningen). Rådgör med din djurhälsoveterinär eller rådgivare om vilka parametrar som bör analyseras utifrån ditt aktuella problem. Observera att djurskyddslagstiftningen kräver att grisar ska ha fri tillgång till dricksvatten. Rengöring bör ske regelbundet, gödsel och smuts ska avlägsnas effektivt från vattenbehållare och vattenautomater. Stallmiljö

Rengörning 1.3 1 kap. Gemensamma bestämmelser 30 § Stallutrymmen ska rengöras och utgödslas minst en gång dagligen om inte systemet för djurhållning är uppbyggt för andra rutiner som ger god hygien. Vid kontinuerlig djurhållning ska stall eller stallavdelning rengöras noggrant minst en gång årligen. Vid omgångsuppfödning ska stall eller stallavdelning rengöras noggrant före varje insättning av en ny omgång djur. Det ska finnas rutiner för regelbunden rengöring som är effektiv och ändamålsenlig. Enligt djurskyddslagstiftningen ska noggrann rengöring ske vid omgångsuppfödning inför varje ny omgång. Vid kontinuerlig uppfödning ska noggrann rengöring göras minst en gång per år. Utgödsling ska ske dagligen (gäller inte för djupströbädd). Rengöring underlättas när lokaler och utrustning är utformade och i sådant skick att smuts inte ansamlas och att det är lätt att komma åt. Stallmiljö

9.2 Gödsellagring ”Lager av mineral- och stallgödsel ska vara väl åtskilt för foder och livsmedel.” Exempel: Det gäller även om man lagrar mineralgödsel i samma lokal som halmen. Tänk på att säckarna kan spricka och förorena halmen. Stallmiljö

Kadaverhantering 9.4 Stallmiljö Det är inte tillåtet att slänga smågrisar på gödselhögen för kompostering. Alla djur ska lämnas för kadaverhantering. Det finns dock vissa halmeldningspannor som är godkända för kadaverhantering, men då måste man ha tillstånd från länsstyrelsen. Detta tillstånd ska söks innan halmpannan tas i bruk. Foto: Victoria Ohlsson Stallmiljö

Allvarligt smittsamma sjukdomar 9.3 Allvarligt smittsamma sjukdomar Ska vid misstanke rapporteras till veterinär Epizootier; PRRS, Svinpest Zoonoser; salmonella Läs mer om Epizootier på www.epiwebb.se Epizootier ” En epizootisjukdom är en allvarlig och ofta mycket smittsam djursjukdom. Enligt definitionen i lagstiftningen är det en allmänfarlig sjukdom som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa. Med allmänfarlig menas att sjukdomen ska utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medföra stora ekonomiska förluster för samhället. En djurägare som misstänker epizootisjukdom måste meddela en veterinär och veterinären måste anmäla misstanken till Jordbruksverket och länsstyrelsen. Jordbruksverket är ansvarig myndighet för kontroll och bekämpande av epizootisjukdomar. Gemensamt för epizootisjukdomarna är att Jordbruksverket kan besluta om åtgärder för att förhindra smittspridning. Dessa åtgärder kan omfatta t.ex. slakt eller avlivning av djur, oskadliggörande av djur eller produkter, smittrening, vaccination, undersökning av djur eller produkter i kontrollsyfte, begränsningar i förflyttningar av djur eller produkter eller registrering. Vissa av epizootisjukdomarna regleras även av EU lagstiftningen.” Källa: www.epiwebb.se Stallmiljö

Besöksregler Godkännande från djurägare/delegerad personal 9.1 Besöksregler Godkännande från djurägare/delegerad personal Besöksjournal Markering för skyddskläder Särskilda kläder, skor/skoskydd för besökare Möjlighet till att tvätta händer Information smittsamma sjukdomar Utlandsvistelse, vad gäller? ”48-timmarsregeln” gäller om man haft kontakt med djur (kor, får, grisar, eller andra klövdjur) eller besökt en bondgård. Samma sak, man ska alltså ha haft kontakt med kor, får, grisar eller andra klövdjur, för ”5-dygnsregeln” vid besök i område där mul- och klövsjuka förekommer. Källa: Revisorsanvisningar, Sigill Poängtera att dessa regler gäller även entreprenörer så som elektriker. Stallmiljö

Exempel på besöksjournal 9.1 Exempel på besöksjournal Denna finns i producentpärmen. Bra att skriva ut och ha till hands när det kommer någon på gården. Stallmiljö

Svenska Pig AB ska utveckla, samla och förmedla kunskap till grisföretagare och till andra aktörer i branschen för att stärka svensk grisproduktions konkurrenskraft. Använd potentialen - effektivare grisproduktion

Svenska Pig AB ägs av: Svenska Pig AB medfinansieras av: 66

Svenska Pig, c/o LRF Sydost Box 974, 391 29 KALMAR info@svenskapig.se www.svenskapig.se 67