Beskrivning av området samhällsskydd och beredskap En beskrivning av området samhällsskydd och beredskap skapar en enhetlig grund – ett sammanhang – när MSB och andra aktörer ska ta fram och tillämpa strategier och andra underlag och processer. Modellen till vänster visualiserar beståndsdelarna inom området. Kärnan i modellen är att skydda vissa värden, ”Det som ska skyddas”, mot en viss typ av händelser, ”Det som hotar”. ”Den förmåga som ska skapas” relaterar till behovet att förebygga det som riskerar att inträffa eller hantera konsekvenserna av det som inträffar. I den här presentationen används modellen som hjälpmedel för att förklara innebörden av ett urval stora arbeten som MSB är sammanhållande för. Du får mer information om respektive arbete och hur de förhåller sig till modellen genom att klicka i meny-listen ovan.

Inriktning för området samhällsskydd och beredskap – Ett mer strategiskt, samordnat och effektivt arbete Aktörer som arbetar med samhällsskydd och beredskap saknar gemensamma ledstänger för att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera olyckor och kriser. Här har MSB en stödjande, samordnande och pådrivande roll. För att uppnå ett mer strategiskt, samordnat och effektivt säkerhetsarbete i Sverige tar vi fram en övergripande inriktning för samhällsskydd och beredskap. Inriktningen innefattar en gemensam beskrivning av området. Inriktningen tas fram på uppdrag av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg och i samverkan med andra aktörer inom området samhällsskydd och beredskap. En första utgåva är planerad till våren 2014.

Hot och sårbarheter som yttrar sig i form av olyckor, kriser eller krig. Inriktningen handlar om att skydda samtliga värden, dvs. människors liv och hälsa, samhällets funktionalitet, demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter, miljö och ekonomiska värden, samt nationell suveränitet Inriktningen syftar till att öka förmågan att förebygga och hantera alla slags olyckor, kriser och krig. Denna förmåga kan förstås utifrån dimensionerna ledning, samverkan, kommunikation, kunskap och kompetens samt resurser. Inriktningen kommer att innehålla konkreta rekommendationer på satsningar. Inriktningen för området samhällsskydd och beredskap avser att ta fram prioriteringar på kort och lång sikt för att skapa ett mer strategiskt, samordnat och effektivt arbete inom samhällsskydd och beredskap. Det är inom ramen för inriktning som modellen för området samhällsskydd och beredskap tagits fram. Den första inriktningen kommer att vara klar i början av 2014. Den är det övergripande ramverket för all verksamhet som bedrivs inom området. Inriktningen täcker in alla aspekter av området samhällsskydd och beredskap. Den görs i relation till samtliga skyddsvärden i samhället och tar hänsyn till alla de händelser och företeelser som kan yttra sig som olyckor, kriser och krig och syftar till att skapa en förmåga att såväl förebygga som hantera olyckor, kriser och krig, förmågor som kan förstås utifrån dimensionerna Ledarskap och ledning, Samverkan, Kommunikation, Kunskap och kompetens, samt Resurser. Inriktning är i sig ett exempel på kunskapsstyrning. Dess rekommendationer berör förutom förmågeutveckling också åtgärder som relaterar till förutsättningar för förmågan, dvs. lagstiftning, ekonomiska styrmedel och kunskapsstyrning. Aktörerna inom offentlig förvaltning, näringsliv, det civila samhället, samt den enskilde individen berörs av inriktningen.

Nationell risk- och förmågebedömning – Risker och förmågor ”här och nu” I Sverige saknas en gemensam förståelse av de allvarliga risker som finns i vårt land och vilken förmåga det svenska samhället har att förebygga och hantera de händelser riskerna handlar om. I syfte att skapa en sådan gemensam förståelse identifierar, analyserar och bedömer MSB återkommande befintliga risker och förmågor i samråd med aktörer inom området samhällsskydd och beredskap. Detta arbete genomförs på uppdrag av regeringen och ska utmynna i förslag på åtgärder för att stärka samhällets krisberedskapsförmåga.

Den nuvarande bedömningen fokuserar på risker som kan leda fram till större olyckshändelser eller kriser. Man arbetar bl.a. med att analysera scenarier för olika händelser. Bedömning är ett kunskapsunderlag som bidrar till en förbättrad förmåga att förebygga större olyckor och krishändelser. Inom ramen för arbetet utvecklas även indikatorer för att lättare kunna bedöma förmåga utifrån dimensionerna ledning, samverkan, kommunikation, kunskap och kompetens, samt resurser. Bedömningen görs i relation till de värden som ska skyddas, dvs. människors liv och hälsa, samhällets funktionalitet, demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter, miljö och ekonomiska värden, nationell suveränitet Den nationella risk- och förmågebedömningen ger en nulägesbild av olika risker och förmågor i samhället. Det är en analys som genomförs av MSB och som baseras dels på aktörers risk- och sårbarhetsanalyser, dels på gemensamma analysWS som genomförs med deltagande från olika sakområdesexperter. Den senaste risk- och förmågebedömningen redovisades våren 2013. Nästa redovisning sker våren 2014. Den nationella risk- och förmågebedömningen görs i relation till samtliga skyddsvärden, men dess huvudsakliga fokus är på den typen av händelser och företeelser som kan ge upphov till kriser (och större olyckor). Den arbetar med olika typer av scenarier som beskriver händelser och bedömer deras sannolikhet och konsekvenser. Den nationella risk- och förmågebedömningen tittar inte på den typen av olyckor som sker i vardagen. Den bedömer inte heller konsekvenserna av krig. Den nationella risk- och förmågebedömningen utvecklar under 2013-2014 delen som handlar om förmåga. Utifrån respektive dimension ska indikatorer tas fram. Framtagandet av dessa indikatorer är ett led i att skapa en bättre systematik och uppföljning av olika aktörers förmåga. Aktörerna inom offentlig förvaltning, näringsliv, det civila samhället, samt den enskilde individen berörs av bedömningen. Bedömningen kommer att bidra till kunskapsstyrning genom att föreslå åtgärder för att förebygga och hantera olika händelser.

Handlingsplan för skydd av samhällsviktig verksamhet – Skydda samhällsviktig verksamhet oavsett händelse Det moderna samhällets komplexitet, med många sårbarheter och beroenden, skapar nya utmaningar. Alla hot och risker kan heller inte förutses. Samhällets funktionalitet behöver stärkas. Med syfte att skapa ett samhälle med en förbättrad förmåga att motstå och återhämta sig från allvarliga störningar tar MSB fram en handlingsplan med aktiviteter och behov för skydd av samhällsviktig verksamhet, som exempelvis energiförsörjning, transporter, elektroniska kommunikationer samt hälso- och sjukvård. Huvudfokus är risk- och kontinuitetshantering samt förmågan att hantera händelser. Handlingsplanen tas fram på uppdrag av regeringen och i samverkan med andra aktörer inom området samhällsskydd och beredskap. Den baseras på den strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet som MSB arbetade fram under 2011.

Samhällsviktig verksamhet behöver skyddas mot alla slags störningar, - en s.k. ”all hazards approach” – för att undvika att större olyckor och kriser uppstår. Handlingsplanen bidrar till en ökad förmåga att förebygga och hantera olika slags händelser som innebär störningar i samhällsviktig verksamhet. Dess åtgärder fokuserar i huvudsak på att öka aktörernas kunskap och kompetens. Åtgärderna får effekter även på andra dimensioner, dvs. ledning, samverkan, kommunikation och resurser. Handlingsplanen har samhällets funktionalitet i fokus. Genom att skydda funktionaliteten i vissa samhällsviktiga verksamheter uppnår man indirekta effekter på övriga värden som ska skyddas. (Liv och hälsa, egendom och miljö samt grundläggande värden). Handlingsplanen för skydd av samhällsviktig verksamhet sätter samhällsviktig verksamhet i fokus. Parollen för arbetet med skydd av samhällsviktig verksamhet är att ”skapa ett fungerande samhälle i en föränderlig värld”. Om detta görs får det även effekter på de andra värdena som ska skyddas. Det som hotar samhällets funktionalitet är många typer av händelser och handlingsplanen utgår därför ifrån ett sk all-hazards approach (eller allriskperspektiv). Med andra ord, ambitionen är att upprätthålla samhällets funktionalitet, oavsett störning eller händelse. Händelser som ligger i fokus är dock de som riskerar att leda till kriser. Olyckor i vardagen hotar t.ex. vanligtvis inte samhällets funktionalitet. Åtgärderna som handlingsplanen rekommenderar relaterar till sådant som kan göras för att förebygga eller på bästa sätt förbereda sig inför att hantera en händelse. Majoriteten av åtgärderna handlar om att på olika sätt ge stöd till att bygga kunskap och kompetens. Aktörerna inom offentlig förvaltning, näringsliv, det civila samhället, samt den enskilde individen berörs av handlingsplanen. Handlingsplanen är i sig ett instrument för kunskapsstyrning.

Aktörsgemensamt koncept för CBRNE – Ett helhetsperspektiv för att förebygga och hantera CBRNE-händelser CBRNE är den engelska förkortningen för kemiska, biologiska, radiologiska, nukleära och explosiva ämnen. Området är brett och innefattar ett stort antal aktörer på lokal, regional och central nivå. För att skapa systematik i det samlade svenska arbetet inom CBRNE arbetar berörda aktörer med att ta fram en aktörs-gemensam strategi för området. Sedan arbetet inleddes har MSB även fått regeringens uppdrag att ta fram en svensk CBRNE-strategi.  Strategin kommer i ett första steg att ange övergripande principer, arbetsmetoder och processer för arbetet inom CBRNE. I ett andra steg kommer strategin att identifiera områden där den svenska förmågan inom området behöver öka. Kopplat till den övergripande CBRNE-strategin pågår även nationella strategiska arbeten inom oljeskadeskyddet samt radiologiska och nukleära området.

Olyckor och krishändelser av karaktären CBRNE, t. ex Olyckor och krishändelser av karaktären CBRNE, t.ex. kärnkraftolycka, oljeutsläpp och kemiska olyckor. Strategin ska bidra till en ökad förmåga att förebygga och hantera CBRNE-händelser utifrån samtliga dimensioner, dvs: ledning, samverkan, kommunikation, kunskap och kompetens, samt resurstillgång. CBRNE-strategin syftar framför allt till att skydda människors liv och hälsa, samhällets funktionalitet, samt miljön och ekonomiska värden. CBRNE-strategin antar ett helhetsperspektiv för att förebygga och hantera CBRNE-händelser på bästa sätt. Utgångspunkten är den typen av krishändelser och större olyckor som klassas som just CBRNE-händelser, t.ex. ett kärnkraftshaveri med radioaktivt utsläpp eller en olycka med kemiskt utsläpp. Typen av händelser är framförallt sådana som hotar skyddsvärdena människors liv och hälsa, samhällets funktionalitet och miljön och ekonomiska värden. Skyddsvärdet demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter är inte i direkt fokus, men är en underliggande förutsättning i utvecklandet att ett skydd mot CBRNE-händelser. CBRNE-strategin tar inget särskilt hänsyn till behovet att skydda den nationella suveräniteten. CBRNE-strategin är under utvecklande och kommer att redovisas för regeringen i december 2013. Dess innehåll omfattar förmågan att förebygga och hantera, sett ur samtliga dimensioner. Aktörerna inom offentlig förvaltning, näringsliv, det civila samhället, samt den enskilde individen berörs av handlingsplanen. Strategin är i sig ett exempel på kunskapsstyrning.

Projekt ledning och samverkan – Bygg upp förmågan att hantera alla slags störningar Erfarenheter från olyckor, kriser och övningar visar på ett behov att öka individers och organisationers förmåga att leda och samverka tillsammans. I dialog med flera olika aktörer inom samhällsskydd och beredskap tar MSB fram riktlinjer för ledning och samverkan. Syftet är att skapa en samsyn för att uppnå bättre och effektivare hantering av olyckor och kriser. Arbetet har initierats av MSB:s avdelning för utbildning, övning och beredskap och bedrivs tillsammans med berörda aktörer inom området samhällsskydd och beredskap.

Samhällsstörningar i form av olyckor, kriser eller krig. Vi bygger en bättre förmåga att hantera allt från olyckor till krig. En utgångspunkt är att uppnå samordning och inriktning genom samverkan, ledning och ledarskap. Detta får effekter även på kommunikation, kunskap och kompetens. Alla skyddsvärden omfattas. Projektet ledning och samverkan är ett aktörsgemensamt projekt som syftar till att bygga upp förmågan att hantera alla slags störningar. Att hantera en störning inbegriper att genom funktioner ledning och samverkan skapa en effektiv inriktning och samordning av samhällets resurser vid eller inför en nära förestående samhällsstörning. De övriga dimensioner påverkas av detta. Innehållet i projektet ledning och samverkan handlar om att skapa de bästa möjliga förutsättningar för att kunna fatta bra beslut och val vid eller inför en nära förestående samhällsstörning, av karaktären större olycka, kris eller krig. Projektet Ledning och samverkan tas dock inte fram i relation till något specifikt skyddsvärde. Termen ”samhällsstörning” är ett hot mot en eller flera av dessa skyddsvärden. Aktörer inom offentlig förvaltning, näringsliv, det civila samhället, samt den enskilde individen. Fokus ligger på det aktörsgemensamma. Resultaten kan beröra styrinstrument inom kunskapsstyrning, som ligger till grund för att skapa förmåga.

Planering inför höjd beredskap (civilt försvar) – Ett helhetsperspektiv för att bygga ett modernt civilt försvar Sveriges totalförsvar består både av militärt och civilt försvar. I fred är civilt försvar den verksamhet som genomförs för att höja samhällets förmåga att motstå ett väpnat angrepp. Planeringen för höjd beredskap har legat i träda i drygt tio år. Regeringen har nyligen beslutat att denna planering ska återupptas. För att skapa den förmåga som behövs inför och under höjd beredskap arbetar MSB fram ett koncept för ett modernt civilt försvar Arbetet görs sker på regeringens uppdrag och tillsammans med Försvarsmakten och civila aktörer.

Attacker av främmande makt som leder till krigsfara eller krig. Konceptet bidrar till en förbättrad förmåga att förebygga och hantera krig, genom att lägga en kunskapsgrund för ett modernt civilt försvar. Samtliga dimensioner är relevanta. Arbetet med civilt försvar tar sin utgångspunkt i samhällets krisberedskap. Fokus vid ett krig är att skydda den nationella suveräniteten, även om också övriga värden som ska skyddas har stor betydelse. Ett koncept för civilt försvar handlar om att utifrån ett helhetsperspektiv skapa grunderna för ett starkt civilt försvar. Skyddsvärden nationell suveränitet står i fokus och hotet mot detta är någon form av attack från främmande makt, vanligen – men inte nödvändigtvis – i form av ett väpnat angrepp, som föranleder ett krigsförklaring. I ett krig är fokus på att bevara den nationella suveräniteten, även om samhällets arbete också i ett sådant fall syftar till att skydda övriga skyddsvärden. Byggandet av ett starkt civil försvar syftar till att skapa en förmåga att såväl förebygga som hantera ett krig. Det civila försvaret är del av totalförsvaret. Det omfattar samtliga dimensioner. I ett krig tillämpas särskild lagstiftning och vissa aktörer har ett annat mandat än vad som gäller i ett normalfall. Förmågan som måste finnas i ett krig grundar sig i praktiken i mycket stor utsträckning på den förmåga som finns för att förebygga och hantera andra krishändelser, även om naturligtvis också specifika åtgärder krävs för att utveckla förmågan gällande typfallet krig. Det är också viktigt att tänka på att samhället i ett krigstillstånd kommer ha fortsatt ansvar för att förebygga och hantera andra krishändelser, samt olyckor. Aktörerna inom offentlig förvaltning, näringsliv, det civila samhället, samt den enskilde individen berörs av handlingsplanen. Under höjd beredskap tillkommer särskild lagstiftning. Särskild lagstiftning tillämpas i krig. Detta påverkar aktörernas mandat och ansvar. Konceptet lägger en kunskapsgrund som kan leda till förändringar i lagstiftning, ekonomiska styrmedel och kunskapsstyrning.