Primärvårdens arbete med psykisk sjukdom och ohälsa

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
Advertisements

Psykisk ohälsa – överenskommelse 2014 mellan staten och SKL
Barnen allas ansvar PSYNKprojektet
Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren Karin Althoff.
Välkomna! Förskrivarens juridiska ansvar kontra patientens egenansvar
Vad innebär val av vårdenhet?
Gemensam webbinformation inom området psykisk ohälsa
VISIT VISIT En mottagning för barn, ungdomar, deras familjer och unga vuxna, 0-25 år med uppgift att förebygga och behandla psykisk ohälsa.
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för god vård och omsorg
Samband missbruk/beroende och psykiatrisk vård
PRIMÄRVÅRDEN.
Bakgrund Hälso- och sjukvård skall bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det har förekommit brister i patientsäkerheten vid bedömning, i planeringen.
LANDSTINGETS VÅRD AV PATIENTER MED MISSBRUKS- OCH BEROENDESJUKDOMAR
om vuxenpsykiatriska verksamheten om äldrepsykiatri vår målgrupp
Sjukskrivningsmiljarden
Information om rehabiliteringsgarantin (till vänster i menyn rehabiliteringsgarantin) -Överenskommelsen -Frågor och svar om.
VG Primärvård. Beslut VG Primärvård Grundtankar för VG Primärvård Stärka medborgarens och patientens ställning Ge medborgare och patienter.
Norrbottens läns landsting
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Depressioner hos barn Konferens Draken Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR.
Case management och case managers
Vårdsamverkan Fyrbodal
Samband missbruk/beroende och psykiatrisk vård
Rehabiliteringsgarantin
Psykisk hälsa barn och ungdom - Det krävs ett helhetsgrepp
ACG i primärvården Ledningsstaben Camilla Paananen.
Ny patientlag 2015 Syftet med lagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet.
SKL och Socialdepartementets riktlinjer
Överenskommelse 2013 Psykisk ohälsa
Förbättrad hemsjukvård för Primärvårdens mest sjuka äldre
REHSAM-3 i Norrbotten Interaktiv,web-baserad smärtrehabilitering med coaching jämförd med multimodal rehabilitering
Blir det bättre med vårdval i primärvården? DLF symposium 15 nov 2012 Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet.
Hjärta och kärl Vad blir konsekvenserna av hur vi har det?
Samverkan kring utveckling och tillämpning av välfärdsteknologi Inga-Lill Felizia PUFF-enheten
Område Psykiatriska specialiteters upptagningsområde
PRIO- dialog Psykisk ohälsa Ur primärvårdens perspektiv i VGR
Behovsanalys och brukardialog 2011
Ett friskare Sverige! En kort betraktelse över Miltonutredningen (SOU 2006:100) med särskilt fokus på barn och unga...
Patientlagen Källa: Sveriges kommuner och landsting.
Utbildningsdag HSN 6 & 8 -Primärvård Dec 2011 Mats Elm Katarina Olsson
Det finns inga modeller Tillåt olikheter och frihet under ansvar.
Nationella riktlinjer för sjukskrivning vid depression Christina Spjut Luleå
Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i
Välkommen till Primärvården
Vårdval Kronoberg /1 Vårdval Kronoberg - fakta om modellen.
Verksamhetschef BUP, Sunderbyn
Välkommen till den nya hemsjukvården KOMHEM – vård, omsorg och rehab nära dig
Region Östergötland Regelbok för vårdcentraler Regionens garanti till medborgarna Regionens krav till vårdgivarna Konkurrensneutralitet
Regiongavleborg.se Hälsovalskontorets Dialogmöte Bollnäs
Läkarundersökning inför placering av barn och unga
Vårdval Gotland Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Vårdval Gotland steg för steg.
Ersättning till vårdcentraler från och med Ersättningen består av flera delar ACG Adjusted Clinical Groups CNI Care Need Index Små vårdcentraler.
Kurator i Palliativ vård/ Övergripande roll
Primärvårdscentrum Östergötland
Nyhetsbrev 1, januari 2017 Trygg och effektiv vård
Hemsjukvårdsreformen i Östergötland
BARN I FARA ANMÄLNINGAR
Barn- och Ungdomshälsan
Projekt Mobila team: Ersättningssystem
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Ny Remissrutin till BUP
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Omställningen av hälso- och sjukvården
Överenskommelse Missbruks- och beroendevård - Bakgrund
Effektiv, trygg och säker utskrivning
Ny Remissrutin till BUP
Psykisk sjukdom bland äldre och behandling inom vården
Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten
AKTUELLT OM ALK hösten september 2-3 oktober Mats Weström.
För alla läkare under hela karriären
Rapport första halvåret (H1) 2019 Sömnmedelsförskrivningen för äldre i Västmanland Athir Tarish Informationsläkare, Läkemedelskommittén.
Presentationens avskrift:

Primärvårdens arbete med psykisk sjukdom och ohälsa Carl Johan Westborg Distriktsläkare, verksamhetschef, länschef

Primärvårdens uppdrag LOV sedan 2010, konkurrensutsättning Medborgaren väljer vårdcentral, pengen följer medborgaren Olika ersättning för olika åldrar Socioekonomisk snedvridning kompenseras genom CNI

Primärvårdens uppdrag Till primärvårdens grundläggande uppgifter hör att ansvara för läkarmottagning samt distriktssköterskemottagning liksom mödra- och barnhälsovård. I uppdraget för primärvården ingår även ett aktivt förebyggande arbete. Primärvården ska vara tillgänglig i hela länet och svara för ett tryggt och säkert akut omhändertagande dygnet och året runt. Primärvården ska bedrivas effektivt och med tillgång till sådan kompetens att antalet patienter som hänvisas till den specialiserade vården minimeras. Samverkan med såväl den specialiserade vården som den kommunala hälso- och sjukvården ska förbättras. Den basala kompetensen inom primärvården utgörs av specialister i allmänmedicin samt distriktssköterskor. Samtliga vårdcentraler ska ha kompetens och resurser för att kunna behandla patienter med psykisk ohälsa. Härutöver ska finnas den kompetens som krävs för att fullgöra basuppdraget mot bakgrund av antalet listade medborgare samt deras behov med hänsyn till faktorer som ålder, kön, socioekonomiska förhållanden samt sjukligheten hos de personer som valt att lista sig på respektive vårdcentral.

Primärvårdens struktur För närvarande 37(38) vårdcentraler i Norrbotten I Luleå nio offentligt drivna och en privat sedan aug 2010 I Boden 4 offentliga och en privat sedan mars 2011 Ca 10 % av patienterna i Luleå resp Boden har valt privat utförare Den offentliga primärvården uppvisar stora skillnader i omhändertagande, beroende på läkartillgång och områdets sammansättning Från 2013 tar sannolikt kommunerna över hemsjukvården

Sjukdomspanorama – små barn BVC bedömer regelmässigt det lilla barnets psykomotoriska utveckling och anknytning Finns en MBHV-psykologenhet i Luleå som stödjer hela länet BVC-sköterskorna genomför EPDS-screening, för postpartum depression Vid utfall först stödjande samtal enligt mall, sedan läkarkontakt Arbetar med föräldrautbildning och föräldrastödsgrupper

Sjukdomspanorama – barn och tonår Fortfarande ganska liten grupp i primärvården Känslan är att de ofta tar direktkontakt med PBU/BUP Orsaken till första kontakt ofta upplevda kroppsliga problem: Huvudvärk Magbekymmer Sömnsvårigheter Aptitproblem/ätstörning Enstaka demaskeras som missbruk, ADHD, Aspberger, men depression är överlägset vanligast Bottnar ofta i familje- eller kamratproblematik (missbruk/övergrepp)

Sjukdomspanorama – vuxna 60% av patienterna som söker en allmänmedicinsk mottagning har inte en somatisk sjukdom Dysfori – nedstämdhet – depression – ångest Utmattningssyndrom Ofta komplicerat av (dolt) missbruk Ökande trend att man önskar utredning för ADHD/Aspbergers syndrom Sedan ett år finns en neuropsykiatrisk mottagning, NEP-team, f n två års väntetid på utredning

Sjukdomspanorama – äldre Dysfori – nedstämdhet – depression – ångest Ofta med demensinslag, ofta psykosinslag i den äldre gruppen 90 % av alla som fått stroke utvecklar depression efteråt Prevalensen av demens stiger med ålder, vid 90 år är förekomsten 50% Ensamhetsproblematik och livsångest grumlar bilden

Legala och etiska aspekter LPT – Lagen om Psykiatrisk Tvångsvård En tvångströja för vården Tre krav: Psykisk sjukdom ska föreligga Fara för eget eller annan liv Inte villig till vård (eller oförmögen att ta ställning) Leg läk kan rekvirera polishjälp och utfärda vårdintyg Enskildes ansvar – vårdens – ”samhällets”

Primärvårdens arbetssätt De allra flesta vårdcentraler arbetar i team eller vårdlag, med flera kompetenser samlade I allmänhet är läkaren den förste att ta ställning till patientens problematik Alla vårdcentraler har kurator eller beteendevetare, allt fler med KBT-utbildning Två vårdcentraler (Bergnäset i Luleå och Erikslund i Boden) har depressionssköterska För de äldre är distriktssköterskan den centrala kontaktpersonen mot vården Kontinuitet och personkännedom är primärvårdens viktigaste arbetsredskap Teambaserat arbetssätt med multimodala insatser

Läkemedel Förskrivningen varierar mycket över landet, och länet (mest vid kusten) Antidepressiva Sömnmedel Antipsykotika Demensläkemedel

Vanebildande läkemedel Stor legal förskrivning (60 av preparaten på Sergels torg…) Sömntabletter, värktabletter, antiepileptika Förskrivning ska ske restriktivt och efter individuell prövning Även missbrukare kan ha ont, och svårt att sova! Alla vårdcentraler har rutiner för kontroll och utskrivning av ”narkotika” Vårdcentralschefen är ansvarig för vad som förskrivs från vårdcentralen

Sjukskrivning Allt större problem, för patienterna och för vården Stor andel psykiska diagnoser, speciellt vid sjukersättning Det är farligt att bli sjukskriven! 7 gånger högre risk för sjukersättning Tredubbelt ökad risk för självmord Fördubblad risk för hjärtinfarkt Socialstyrelsen har riktlinjer för sjukskrivningslängden vid olika diagnoser, samt rekommenderade insatser Rehabiliteringsgarantin ersätter KBT och multimodal rehabilitering

Samarbetspartners Barnkliniken/BUP/PBU Relativt lite Vuxenpsykiatrin Ofta remissvägen Handläggnings- och remissöverenskommelser kring olika diagnoser Socialtjänsten Inget formaliserat Polisen