Den nya publikationsekonomin – bibliometri, open access och publikationshantering Ulf Kronman Samordnare för programmet OpenAccess.se och publiceringsfrågor Kungliga biblioteket Karlstads universitet,

Programmet OpenAccess.se •Samordnar utvecklingen mot open access i Sverige •Samverkar med Vetenskapsrådet och andra forskningsfinansiärer •Kungliga biblioteket koordinerar –Projektmedel –Expert- och arbetsgrupper –Konferenser, möten & föredrag –Webbplats och blogg

Seminariets delar •Bibliometri –Vad är det och hur används det? •Open Access –Vad menas och hur åstadkommer vi det? •Publikationsekonomi –Varför har publikationerna blivit så viktiga? •Publikationshantering –Hur vårdar du dina tillgångar i publikationsekonomin? •Diskussion

Bibliometri för utvärdering av forskning – publikationer som prestationsmätare och kvalitetsmått

Bibliometri = statistiska analyser av publikationer •Produktion – publikationer –Hur många, per år, per forskare, per krona? •Genomslag – citeringar –Blir publikationerna lästa och gör intryck i forskarsamfundet? •Samverkan – nätverk –Samförfattande, ämnesrelationer och citeringsrelationer •Dynamik –Hur förändras ovanstående indikatorer över tiden?

Datakällor för bibliometri •Thomson Reuters Web of Science (ISI) – tidskriftstitlar •Elsevier Scopus – tidskriftstitlar och konferensserier •Google Scholar –Samlar in "allt på nätet" –Även doktorsavhandlingar, böcker och rapporter •Egen publikationsdatabas (DiVA) –Bättre täckning – fler typer av dokument –Verifierade data – koppling forskare och institution –Inga citeringsdata – ingen världsdata

Olika forskningsfälts synlighet i Web of Science Dataunderlag från norska Database for statistikk om høgre utdanning (DBH) Konferenstryck Rapporter Böcker Tidskriftsartiklar

Citeringsbaserad bibliometri Bygger på antagandet att en citering speglar en publikations genomslag i forskningssamfundet A C Citerande/refererande Referens Citering B Citerande/refererande Citerad Referens Citering

Citeringar – ojämnt fördelade

Citeringar i relation till publikationstyp och ålder

Citeringar i relation till ämne och ålder

Fältnormerad citeringsgrad •Publiceringsår –Fler citeringar ju fler år sedan publicering •Dokumenttyp –Översiktsartiklar får 2,5 gånger fler citeringar än originalartiklar •Forskningsfält –Cellbiologi 10 gånger fler citeringar än matematik •Normering jämför lika med lika –Samma år, dokumenttyp och forskningsfält –Normerat världsmedelvärde = 1 – Mer än 1 => större genomslag än världsgenomsnittet

Missbrukade bibliometriska indikatorer •Citeringar (C) –Citeringar kan inte jämföras mellan olika forskningsfält •Thomson Reuters Journal Impact Factor (JIF) –Genomsnittlig citeringsgrad för en tidskrift –Är inte tillämplig på tidskriftens artiklar •h-index: h antal publikationer citerade minst h gånger –Ej justerad för forskningsfält, karriärlängd, samförfattande

Visualiseringar av bibliometriska relationer

Mäter bibliometri forskningskvalitet? – en kritisk granskning

Ett fåtal högciterade artiklar skapar medelvärdet

Korrelation mellan antal artiklar och brusnivå

Hur bör man använda bibliometri? •Som statistiskt underlag till sakkunniga –Som komplement till kunskap om ämnet och den bedömda organisationen •Bibliometri fungerar bäst på makronivå –En statistisk genväg till kvalitetsbedömning BibliometriPeer review

Mäter bibliometri forskningskvalitet? Ja, om:Nej, om: Forskningen publicerar sig i internationella tidskrifter Forskningen genererar böcker, rapporter, patent, debattartiklar och praktiska resultat Impact (citeringar) = kvalitet Citeringar betyder något annat än impact Forskningen är "konventionell" Forskningen är ung, smal och paradigmbrytande Datamaterialet är stort (> 500 publikationer) Datamaterialet är litet (< 50 publikationer) Ej diagnostiskt: Bibliometri mäter inte frånvaro av kvalitet

Fördelning av forskningsmedel med bibliometri

Forskningspolitiska propositionen 2008 •10% av lärosätenas basanslag konkurrensutsattes –5% baserat på externa projektanslag –5% baserat på publikationer och citeringar •Produktion gånger genomslag –Publikationer gånger citeringar –Antal publikationer och citeringar justeras för olikheter i forskningsfälten •All statistik baserad på Thomson Reuters databas

Web of Science + SwePub = sant? SwePub-data Web of Science-data

VRs arbete med publiceringsindikatorn 2009 •VR tog fram ny modell – "SEK per pek" –Föreslog utvidgning av dataunderlaget med SwePub •Vetenskapsrådet styrelse rekommenderade regeringen att vänta med implementering •Regeringen uppdrog åt VR att räkna enligt forskningspropositionens modell –Samma modell för budgetåren

Forskningspolitiska propositionen 2012 •Ny modell för fördelning av medel till lärosätena –Baserad på sakkunniggranskning –VR levererar modell till årsskiftet 2014/2015 •KB får uppdrag att utveckla SwePub för statistik tillsammans med VR –Blir SwePub en del av den nya fördelningsmodellen? •VR får uppdrag att utveckla SweCRIS –Nationellt forskningsinformationssystem –Publikationsdata från SwePub blir del av SweCRIS

Open Access – nya krav och möjligheter för dina publikationer

Från kommunikation till tidskriftsmarknad •Forskarnas kommunikation blev en marknad –Förlag och tryckerier behövdes för paketering och spridning av publikationer •Affärsmodell baserad på forskarnas behov av uppmärksamhet och anseende –Tidskrifternas renommé blev hårdvaluta •Förlagen betalar varken författare, redaktörer eller granskare –Ändå marknadsmässiga prenumerationspriser

Internet skapar nya förutsättningar •Nätbaserad spridning av information –Behovet av tryckerier och distribution av papper försvinner –Forskarna skapar pre-print arkiv för manus •Förlagen flyttar den gamla pappersmodellen till internet –”Big deals” – paket med tidskrifter – döljer kostnadsökningar

Vetenskaplig publicering – prenumeration Universitet Forskare Bibliotek ! Projekt Allmänhet Publikation ! Forsknings- finansiär Forsknings- finansiär $ $ $ $ Tidskrift Förlag Tidskrift Förlag ! Redaktör Forskare ! Granskare Forskare ! ! Forskare (annan organisation) Forskare (annan organisation) $ Företag Myndigheter $ ? Överlåtelse av upphovsrätten §

… free availability on the public internet, permitting any users to read, download, copy, distribute, print, search, or link to the full texts of these articles, crawl them for indexing, pass them as data to software, or use them for any other lawful purpose, without financial, legal, or technical barriers other than those inseparable from gaining access to the internet itself. The only constraint on reproduction and distribution, and the only role for copyright in this domain, should be to give authors control over the integrity of their work and the right to be properly acknowledged and cited. Budapest Open Access Initiative 2001 Vad innebär open access? Fri tillgång till vetenskapliga publikationer på internet –Med hänsyn till författarens ideella upphovsrätt

Gratis och libre – grader av frihet i open access •Gratis OA – tar bort ekonomiska hinder –Fritt att läsa – men inget mer •Libre OA – tar bort hinder för användning –Gratis OA + ytterligare frihet för återanvändning Creative Commons CC-BY licens gör det fritt att: –ladda ned och samla in för bearbetning –länka, kopiera och sprida vidare –indexera för sökning i databaser –göra textmining –skapa bearbetningar

Vetenskaplig publicering – open access Universitet Forskare Bibliotek ! Projekt Allmänhet Publikation ! Forsknings- finansiär Forsknings- finansiär $ $ $ $ Tidskrift Förlag Tidskrift Förlag ! Redaktör Forskare ! Granskare Forskare ! Forskare (annan organisation) Forskare (annan organisation) Företag Myndigheter $ $ ! ! ! ! OA-krav

Två huvudvägar till open access Gyllene vägen Publicera i en tidskrift med en open access-modell Producenten finaniserar Gröna vägen Placera en kopia i ett öppet arkiv – ämnesarkiv eller vid eget lärosäte Parallellpublicering

Parallellpublicering – den gröna vägen till OA •Kopia av publikationen på annat ställe än i tidskriften •Fördelar –Ändrar inte det traditionella systemet –Relativt små extra kostnader –Synliggör material som inte publicerats på annat sätt •Nackdelar –Extra arbete för forskare och bibliotek –Embargo-tid mellan publicering och open access –Ej tidskriftens version av artikeln –Inte ekonomiskt hållbart för tidskrifterna på sikt –Artikeln sällan fri för återanvändning (”Libre OA”)

OA-tidskrift – den gyllene vägen till OA •Artikeln fri att läsa på tidskriftens webbplats •Fördelar –Den slutgiltiga artikeln som open access –Inget embargo –Artikeln fri för återanvändning (”Libre OA”) –Ekonomiskt hållbart för tidskrifterna/förlagen •Nackdelar –Kostsamt för universitet och forskningsfinansiärer –Dubbla system under övergången –Hur hantera publiceringsavgifter för icke-finansierad forskning? –Hybrid-OA – friköpta artiklar i prenumerationstidskrifter – skapar dubbla kostnader

Stödet för open access ökar •Svenska forskningsfinansiärer kräver open access sedan 2010 –Vetenskapsrådet, Riksbankens Jubileumsfond, Formas, Wallenbergstiftelsen, Forte (FAS), Östersjöstiftelsen •Svenska regeringens uppdrag till Vetenskapsrådet –"utforma nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information" •EU-kommissionen –all forskning i Horizon 2020 open access från år 2014 –uppmanar medlemsländerna att anta nationella OA- policyer

Några seriösa open access-förlag •BioMed Central –Numera del av SpringerOpen •PLOS – Public Library of Science –PLoS ONE – megajournal –PLoS Medicine, Biology, Genetics… •Nystartade och innovativa –eLife – Wellcome Trust –PeerJ – författarmedlemskap

Oseriösa open access-tidskrifter •Författaravgifter skapar grund för en ny marknad –Tidskrifter utan seriös peer review –Bjuder in till publicering via spam-liknande e-post –Lurar oerfarna forskare i behov av meritering •Jeffrey Bealls lista med misstänkt skumma tidskrifter och förlag –scholarlyoa.com/publishers/ •Seriösa OA-förlag och tidskrifter –OASPA.org – Open Access Scholarly Publishers Association –DOAJ.org – Directory of Open Access journals

Varför publikationsekonomi?

- en produktionsfaktor

- en kunskapsproducent

- kunskapsfabriker

CRIS – Current Research Information System SweCRIS – Nationellt forskningsinformationssystem

- ett mått på prestation och genomslag

Publikationerna blir viktiga tillgångar för forskare och universitet

En framväxande publikationsekonomi •Bibliometrin blir del av forskningsutvärderingar –Underlag för statistik över produktion och genomslag •Publikationsmått används för medelstilldelning –Både centralt av regeringen och lokalt av universitetsledningar och institutionsledningar •Publikationsmått är en del av universitetsrankningar –Används av studenter och forskare när de väljer universitet •Publikationernas antal, citeringsgrad och ”inramning” räknas – inte deras innehåll

Hur du hanterar publikationsekonomin

Hur optimerar man sitt bibliometriska utfall? •Skriv artiklar på engelska i internationella tidskrifter •Kontrollera tidskriftens genomslag (Journal Impact Factor) •Samarbeta och sampublicera •Referera till dina tidigare publikationer (själv-citera) •Använd ett unikt och konsekvent författarnamn •Ange tydliga organisationsanknytningar •Gör dig unik med en identifierare från ORCID.org

Öka synlighet och genomslag för din forskning •Publicera open access – fritt tillgängligt för alla •Registrera publikationen i din organisations publikationsdatabas •Lägg din CV på nätet med publikationslista –Med länkar till publikationerna •Använd preprint-arkiv för snabbare spridning •Blogga, twittra, facebooka, instagramma, … •Delta i ”communitites” –ResearchGate, Mendeley, … •Publicera dina forskningsdata

Hur hanterar du krav på open access? •Inkludera en publiceringsstrategi i projektplanen –Vilka kanaler? –Publiceringsavgifter? –Förenliga med finansiärens krav? •Läs kontraktet med forskningsfinansiären •Läs avtalet med tidskriften/förlaget –Försök få undantag om det inte stämmer med finansiärens krav

Redskap för forskare och bibliotekarier •DOAJ.org – Directory of Open Access Journals –Hitta OA-tidskrifter inom olika ämnesområden •SHERPA/ROMEO –Villkor för parallellpublicering •OASPA – OA Scholarly Publishers Association –Kontrollera vilka förlag som är seriösa •Bealls lista –Kontrollera vilka tidskrifter som kan vara oseriösa

Tack för mig! Frågor? Diskussion! Web:openaccess.se Blogg: openaccess.kb.se ulf.kronman [at] kb.se