Open Access Presentation vid konferens om solidarisk e-publicering

Open Access – kort bakgrund •Definition: Fri tillgång till vetenskaplig information (fr.a. artiklar) på Internet •Motiv och historik: –OA-tidskrifter –E-printarkiv och Open Archives Inititative –Biblioteksstöd med SPARC –Forskarprotest inom biomedicin – Public Library of Science –Deklarationer: Budapest, Berlin m fl

Fritt tillgängliga, kvalitetsgranskade vetenskapliga e-tidskrifter •1989 Psycoloquy, Stevan Harnad •1990 Postmodern Culture, Eyal Amiran m fl •1991 Surfaces, Jean-Claude Guedon

Fritt tillgängliga e-printarkiv •1991 arXiv, arXiv.org e-Print Archive •startat av Paul Ginsparg, Innehåll: fysik matematik, datavetenskap, kvantitativ biologi Ca artiklar, pre- och post-print

E-print-arkiv (forts) •E-printarkiv inom •Ekonomi, RePEc, Research Papers in Economics, Ca rapporter, artiklar mm •Kognitionsvetenskap, CogPrints, Cognitive Sciences ePrint Archive,

Open Archives Initiative •1999 lösning för global samsökning av e-printarkiv, OAI-PMH •Fria programvaror för e-printarkiv; EPrints, Dspace m fl •OAI-baserade söktjänster; OAIster m fl • •Öppna OAI-baserade arkiv vid universitet, akademier, ca idag

Scholarly Publishing and Academic Resources Coalition •SPARC, 1998, främja konkurrens och lägre priser •Hjälp att starta lågpristidskrifter, stöd för Open Access •Open Access News, Peter Suber

Tidskriftsproblemet •Ca kvalitetsgranskade vetenskapliga tidskrifter •Ca 2,5 milj artiklar, ökar med 3,5 % •Priser ökar fortfarande snabbare än inflationen, konsortier ger en ökad tillgång och viss prisbroms •Inget bibliotek har råd att köpa tillgång till allt som efterfrågas

En märklig marknad •Från forskarsamhällets internkommunikation till Big Business, ? •Förlagen betalar varken för författares, redaktörers eller utvärderares insatser •Priser sätts efter betalningsvilja inte kostnader •Monopol ger mycket höga vinstmarginaler • Universiteten får betala i båda ändarna men forskarna ser inte kostnaderna •Forskarens/universitetets mål är maximal spridning och det uppnås inte!

Nya utspel inom biomedicin •1999 Harold Varmus, NIH, lanserade PubMed Central •Fritt tillgängligt arkiv av kvalitetsvärderade tidskriftsartiklar inom biomedicin •Krav att förlagen deponerar artiklarna helst 6 men senast 12 månader efter publiceringen •Idag finns 185 tidskrifter i PMC

Bred forskarprotest •Public Library of Science, 2001 •Samla all publicering från biomedicinsk forskning i fritt tillgängliga arkiv •PubMed Central, •Fritt tillgängligt arkiv av kvalitetsvärderade tidskriftsartiklar inom biomedicin, ca artiklar •Krav att förlagen deponerar artiklarna helst 6 men senast 12 månader efter publiceringen •Hot om bojkott, forskare skrev under före 1/ •Går vidare med PLoS Biology och PLoS Medicine m fl

Berlin Declaration on Open Access to Knowledge in the Sciences and Humanities, 2003 •” Our mission of disseminating knowledge is only half complete if the information is not made widely and readily available to society.” •Åtgärder: Deklarationen är en avsiktsförklaring att arbeta för Open Access •encouraging our researchers/grant recipients to publish their work according to the principles of the open access paradigm. ¨… tillgänglighet till kulturarv, kvalitetsvärdering, meritering etc

Uppföljning av Berlindeklarationen •Möte i Southampton 2005 •"In order to implement the Berlin Declaration institutions should: •1. implement a policy to require their researchers to deposit a copy of all their published articles in an open access repository and •2. encourage their researchers to publish their research articles in open access journals where a suitable journal exists and provide the support to enable that to happen.".

Berlindeklarationen i Sverige •SUHF, Vetenskapsrådet, Svensk Biblioteksförening, Kungl biblioteket, Stockholms universitet •SUHF ansluter till Southamptons två punkter 1. Införa en policy som starkt rekommenderar att deras forskare deponerar en kopia av varje publicerad artikel i ett öppet, digitalt arkiv och 2. Uppmuntra forskarna att publicera sina forskningsartiklar i fritt tillgängliga vetenskapliga tidskrifter när en lämplig sådan existerar och ge det stöd som krävs för att detta ska vara möjligt.

Politisk nivå Krav på fri tillgång till vetenskapliga publikationer från forskning finansierad av offentliga medel har tagits upp både av det •Brittiska parlamentet och •USA:s representanthus •EU-kommissionen har lagt fram en rapport om den vetenskapliga publikationsmarknaden som är kritisk till förlagsmonopol och förordar fri tillgång

Motiv för Open Access •Maximal spridning och synlighet •Open Access är en mer effektiv modell i en digital miljö. Om betalningen läggs på den som producerar kunskap så når man en maximal spridning utan ökade kostnader •Princip om öppen tillgång till forskningsresultat •Användare förväntar sig att hitta allt fritt på nätet •Vetenskaplig information behövs alltmer utanför högskolan •Utnyttja webbens möjligheter att länka samman forskning •Snabbare spridning av resultat •Minskade kostnader

OA genom flera samverkande kanaler •1. Fritt tillgängliga kvalitetsgranskade vetenskapliga e- tidskrifter – ca 7 % av samtliga –Kommersiella eller ideella, med eller utan publiceringsavgifter •2. Utlagda kopior av artiklar i form av pre- eller post-print –I öppna arkiv vid högskolor etc (institutional repositories) –I disciplinbaserade e-printarkiv –På personliga eller institutions-hemsidor Totalt ca 20 % fritt tillgängliga artiklar

E-publicering inom högskolan – öppna arkiv  Alla universitet och flertalet högskolor har organiserad akademisk e-publicering  Biblioteken har huvudansvar  Avhandlingar, ex-arbeten, rapporter, artiklar. Volymen och variationen ökar  Publiceringsplattformar: DiVA-konsortiet (14 medl) E-prints, DSpace, egen utveckling mm

SVEP-projektet  Samordning av den Svenska högskolans Elektroniska Publicering, 2003 – 2005  KB, UUB, LUB + 7 ytterligare lärosäten  Samordning av metadatastandarder  Arbetsflöde och verktyg för långsiktig tillgång  Nya söktjänster  Rådgivning och starthjälp

OpenAccess.se för maximal synlighet för arbeten som produceras av forskare, lärare och studenter, genom stöd till e-publicering inom högskolan Programmet genomförs i samarbete med Sveriges universitets- och högskoleförbund, Vetenskapsrådet och Kungl. Vetenskapsakademien.

OpenAccess.se •Standarder och verktyg för e-publicering •Ökat innehåll i öppna arkiv •Tillgång till material i öppna arkiv och OA-tidskrifter. •Kvalitetsfrågor •Långsiktig tillgång •Publicering i OA-tidskrifter, övergång till OA-modeller för svenska vetenskapliga tidskrifter Insatsområden inom programmet: