Fredrik Falkenström Linköpings Universitet Betydelse av relationella interventioner i korttidspsykoterapi vid depression Fredrik Falkenström Linköpings Universitet

Bakgrund Psykoterapiforskningen visar att psykoterapi är en effektiv behandling När aktiva psykoterapimetoder jämförs med varandra visas sällan några skillnader mellan metoder En god terapeutisk allians predicerar (bra) utfall i psykoterapi

Vid lätt till måttlig depression menar SBU att KBT och IPT har starkt forskningsstöd (evidensgrad 1) Enligt SBU har psykodynamisk korttidsterapi måttligt stöd vid lätt till måttlig depression (evidensgrad 2) SBU skriver också att psykodynamiska korttidsterapier kan vara mindre effektiva än KBT och IPT

Interpersonell Terapi (IPT) Interpersonell Terapi (IPT) är en strukturerad terapiform som från början bygger på psykodynamisk stödterapi Den har sina teoretiska rötter i den interpersonella traditionen (Sullivan) och i anknytningsteorin (Bowlby) Målet i IPT är symptomlindring, inte personlighetsförändring Patientens depression relateras till interpersonella problem i patientens liv Arbetssättet handlar till stor del om problemlösning Terapeuten avhåller sig i stort sett helt från att tolka överföring

Brief Relational Therapy (BRT) Bygger dels på modern relationell psykoanalytisk teori, dels på forskning om allians och reparation av alliansbrott En mycket viktig komponent är terapeutisk metakommunikation om terapirelationen ”här-och-nu” I utbildningen tränas terapeuterna i medveten närvaro (”mindfulness”) för att bli bättre på att uppmärksamma egna reaktioner på patienten i den stund de sker Terapeuten är öppen med att berätta om egna reaktioner på patienten, i syfte att understödja patientens självobservationsförmåga I övrigt är terapin ganska ostrukturerad och fri; fokus och målsättning med terapin är förhandlingsbara under hela terapin

Tidigare forskning Höglend mfl (2006) jämförde dynamisk terapi med eller utan överföringstolkningar i en randomiserad, experimentell design De fann inga övergripande skillnader mellan metoderna Terapin med överföringstolkningar var överlägsen för patienter med låg kvalitet på objektrelationer Terapin utan överföringstolkningar var något bättre för patienter med hög kvalitet på objektrelationer

Tidigare forskning forts. Levy mfl (2006) jämförde överföringsfokuserad terapi (TFP) med dialektisk beteendeterapi och dynamisk stödterapi för borderlinepatienter Symptomreduktionen var lika bra för alla tre behandlingarna Endast överföringsfokuserad terapi förbättrade patienternas mentaliseringsförmåga

Frågeställningar Får man lika god lindring av depressiva symptom av en mindre strukturerad, dynamisk terapi (BRT) som av en strukturerad, symptominriktad terapi (IPT)? Är de båda arbetssätten olika bra för olika patienter? Tex patienter med sämre/bättre kvalitet på objektrelationer? Kan även en korttidsterapi (16 ggr) förbättra patienters mentaliseringsförmåga? Förbättrar BRT patientens mentaliseringsförmåga mer än IPT?

Design IPT och BRT jämförs i en randomiserad experimentell design Randomisering sker ”inom” varje terapeut, dvs varje terapeut har lärt sig och bedriver båda terapimetoderna Patienterna har alla diagnosen egentlig depression enligt DSM-IV

Mäinstrument, bedömarbaserade Structured Clinical Interview for DSM-IV, axel I och II (SCID-I och II) Hamilton Rating Scale for Depression Generell Reflective Functioning utifrån en förkortad version av Adult Attachment Interview Symptomspecifik Reflective Functioning, adapterad för depression från Milrod mfl’s panic-specific reflective functioning scale Förkortad version av affektmedvetenhets-intervjun Quality of Object Relations Scale

Mätinstrument självrapport Outcome Questionnaire -45 (OQ-45) Inventory of Interpersonal Problems Depressive Experiences Questionnaire Patient Health Questionnaire 9 (PHQ-9) Five Facet Mindfulness Questionnaire (FFMQ) Quality of Life Inventory (QOLI) Working Alliance Inventory 12 (WAI-12) Känsloord

Mätinstrument terapeuter Psykoterapeutisk Identitet Adult Attachment Interview (skattad med Reflective Functioning scale) Allegiance-mått, för att mäta terapeuternas tro på de båda metoderna (nytt instrument måste konstrueras)

Tidsplan Hösten 2007 avslutar den första terapeutgruppen (n = 16) sin utbildning i de båda metoderna Våren 2008 utbildas intervjuare i SCID I och II samt administrering av AAI och affektmedvetenhetsintervjun Den andra terapeutgruppen påbörjar handlett patientarbete där patienterna fyller i alla självrapportformulär (pilotinsamling) Hösten 2008 börjar sex terapeuter ur första gruppen på olika platser i landet med varsin patient

Tidsplan forts. Våren 2009 planeras ytterligare sex terapeuter ur första gruppen kunna påbörja datainsamling Datainsamling för första terapeutgruppen planeras pågå tills varje terapeut har behandlat tre patienter med varje metod 2010 kan de första terapeuterna ur grupp 2 inleda sina första forskningsterapier Ca 2012 bör 72 terapier från terapeutgrupp 1 vara avslutade (36 per metod) och dataanalys kan påbörjas