Remediering Verk och dokument Remediering Privat remediering Offentlig och historisk remediering Remediering som process: start/mål Brus

Text och bild Svårt dra en skarp gräns mellan text och bild Mellan- och blandformer Dokument med skrift är både textuella och grafiska Sammanhanget får avgöra Biggs skiljer mellan grafiska resp textuella filtyper och grafiskt resp. textuellt innehåll Text Bevarande av “innehåll” och/eller “form”. Mimetisk kvalitet. Graden av tillfört mervärde Bild Digitalfaksimil. Mimetisk kvalitet Bildbeskrivning – dvs bildspecifika former av metadata

varför digitalisera? - medietypiska egenskaper pappersburen textualitet stabil, oföränderlig - ett bestämt utseende en bestämd ordning ofta en sekvens gagnar intensiv läsning text och bild texten gift med bäraren (korrel. verk / artefakt), påverkar materialiteten lätt att överblicka svår att söka i indirekta länkar boken har en bestämd sensorisk ”plats i rummet” digital textualitet dynamisk, föränderlig - varierande ”output” möjlig att ”stuva om” ofta flera sekvenser gagnar extensivt arbete text, bild, ljud, video texten skild från bäraren (lagring / presentation), påverkar materialiteten svår att överblicka lätt att söka i direkta, inklusiva länkar komprimerbar överförbar

Vad digitaliseras? Material och genrer handskrifter tryckta skrifter fotografier mikrofilmer och mikrofiche kartor, ritningar, planscher konstverk andra bilder ljud video textilier 3D-föremål

Vad digitaliseras? Innehåll och form vilka verk? vilka dokument? var föreligger störst behov? vad styr urvalet? kanonfrågan vad i materialet digitaliseras (och inte)? i vilken form får vi som användare tillgång till materialet (och inte)?

Vem digitaliserar? amatörprojekt (PR, mindre sällskap, privatpersoner, P2P)  myndigheter förlag (t.ex. e-böcker) institutioner (ex Språkbanken) och forskare samfund o sällskap (ex SVS, Sv.Ak.) arkiv och bibliotek 

Biblioteksvärlden och digitalisering Öka tillgängligheten (till hela dokument, delar av dokument, svåråtkomligt eller utspritt material) och användbarheten För forskning, undervisning, allmänhet, andra bibliotek Bevarande Fysiskt ömtåligt material. Självförstörande material Beståndshantering och –utveckling. Underhåll och metadata. Upphovsrättskoordinator. Prestigeprojekt Kompetensutveckling

Biblioteksvärden och digitalisering Utbyggbarhet och flexibilitet Standarder och rekommendationer Minerva, MLA m fl XML, TEI Långsiktighet. Arkivbarhet. Konvertibilitet Plattformsoberoende (cf Touch-and-turn) ”Open”-rörelser

Argument mot digitalisering Kostnader. Resurskonflikter. Rättsliga hinder (upphovsrätt, PUL …) Kompetensbrister Tekniken omogen - slöseri Sliter på originalet. Kan rentav leda till att originalet förstörs (pga ersättningsmyten eller av ren nödvändighet)

Tidsaspekter När digitaliseras ett dokument? lämpligt för aktören för verket för syftet för ”publiken” Just in time / Just in case Avslutade, pågående och öppna projekt Kortsiktiga och långsiktiga förfaranden

Rättsaspekter Rättsinnehavare Vad är upphovsrättsskyddat? Verkshöjd 70-årsregeln Är en digitalisering av ett ”fritt” verk skyddat? PUL Creative Commons

Kostnadsaspekter Budgetering inom bibliotek och arkiv Dyrt eller billigt? Kostnad vs kvalitet: ”Man får vad man betalar för”. Kostnad vs webbutbud Kostnader för kompetensutveckling, lokaler o utrustning, digitaliseringen, lön, teknik, arkivering, publicering, underhåll Grovt: 1/3 digitalisering, 1/3 metadata, 1/3 administration o kvalitetssäkring

Hur går det till? Projekt Deep Sharing Strategier Verktyg Process 

Processen I: planering och input Planering. Budgetering. Resursbedömning. Omvärldsbevakning. Val, urval, insamling och bearbetning av material. Dokumentanalys Val av strategi och principer Val av verktyg

Framväxande principer Arkiv och leverans One input – many outputs Text- respektive bilddigitalisering Öppna standarder Innehållsbeskrivande, XML-kompatibel textkodning: TEI, EAD m m Samarbete

Processen II: bearbetning Text- och bildfångst + efterbehandling. Scanning och digitalfotografering Textkodning och annan optimering, t.ex. indexering. Format Test och validering Metadata

Processen III: output och underhåll Val av medier och distributionssätt Publicering och distribution Utvärdering, dokumentation och rapportering Arkivering Underhåll och migrering Fortsatt verksamhet

Utgåvetyper Facsimil: ”3D” (materiell nivå) ; ”2D” (grafisk nivå) Transkription (textuell nivå): diplomatarisk, moderniserad, normaliserad Etablerad text (olika former, t.ex. läsutgåva, studieutgåva) Historisk-kritisk med variantapparat Parallellutgåva Synoptisk utgåva Genetisk utgåva Arkivutgåva

”Trogen” – men mot vad? Författarens intention - men när? En särskild utgiven version De(n) text(er) som mötte publiken - men när? Verkets hela levnad och förändring

Digital utgivning Versionshantering och arkiv (1, 2) Användaranpassning (dynamik) Multimedialitet och multimodalitet Interaktivitet (1) (2) Sökning Flersekventiellt arbete (1, 2) Textanalys Uppmärkning

Digital utgivning Ett arkiv med flera utprodukter Virtuella samlingar Genetisk utgivning skört material Tillgängliggörande

Textkritik och TEI 1  1: <corr>, <sic>, <del>, <gap/> - finns i TEI Lite Flera  1 : textkritisk apparat – finns i P4:s ”additional tag set for textual criticism” <app> <rdg wit="El">Experience though noon Auctoritee</rdg> <rdg wit="La">Experiment thogh noon Auctoritee</rdg> <rdg wit="Ra2">Eryment though none auctorite</rdg> </app>

Nu och snart TEI som utbytesformat Arkiv/leverans-modellen för text (XML → TXT, HTML, PDF, LIT etc) bild (TIFF → JPG, PDF) metadata (TEI Header XML → DC, MARC) Datautbyte och samnyttjande av resurser Kollaboration Från bokens sekvens till databasens modularitet Morphing, animationer, personalisering, ’intelligenta’ funktioner

Tre mediemodeller Kloning Ersättning Framsteg (cf Bijker 1995) det är möjligt att identifiera, tyda, formulera och otvetydigt koda "allting" i ett dokument och föra över all denna information till ett annat dokument Ersättning ett måldokument kan ersätta ett startdokument, därför att det nya är i alla avseenden identiskt med det gamla Framsteg (cf Bijker 1995)