Patientförsäkring & Patientskadelagen

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Personskador för gymnasieelev i arbetsplatsförlagd utbildning
Advertisements

Patientsäkerhetslagen
Skadeståndsrätt I och II
Lag 2010 Patientlag 2015 Delaktighet
Förbättrat omhändertagande av pneumonipatienter i slutenvård Problematik: Ökande antibiotikaresistens ställer krav på att vi ger rätt antibiotikaterapi.
Vilka sjukdomar lider finländare av forts.
Mätning i hemmet med automatisk blodtrycksmätare
Patient fick smärtstillande läkemedel i fel kateter
The Capital of Scandinavia Utförarmöte Omvårdnadslyftet.
© 2013 ANTROP Resan genom äldrevården och äldreomsorgen i Uppsala län Hur kan vi göra den bättre?
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för god vård och omsorg
Diagnostik av Hjärtsvikt inom primärvården
Reklamationer ur leverantörs perspektiv
Det viktiga mötet Ingrid Mattiasson.
Medicinska kommittén, infektionssjukdomar /1 SBU-rapport Antibiotikaprofylax 2010 Martin Sundqvist Med grupp Infektion.
Delaktighet inom hälso- och sjukvården 1 Juni 2014 BjH.
Medicinsk grupp rörelseorganens sjukdomar har fått i uppdrag att granska Percutan vertebroplastik och ballongkyfoplastik vid ryggsmärta pga kotkompression.
Patientnämnden Oberoende instans för utredning av problem i vården.
Socialstyrelsens termbank
Vård i rimlig tid Region Skåne Lund
Vårdgaranti och tillgänglighet i Region Skåne
Smittskydd Skåne INFORMERAR
Varför patientsäkerhet?
att förebygga fall, trycksår och undernäring
Eventuella vårdskador, patienter att utreda
Patientupplevd vårdkvalitet
Diabetes typ 2 Hur kan jag förebygga?
Rehabiliteringsgarantin
Säkrare vård och omsorg
Ny patientlag 2015 Syftet med lagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet.
Aldrig skada Patientsäkerhetsarbete Brukarsamverkan
Vad är vad bland nedre luftvägsinfektioner och när behövs antibiotika?
RIALTO Jenny Alvolin Barn- och ungdomsombud Broschyren: Kartläggning av barnets förmågor och behov. Underlätta för barnets vistelse i fsk/skola.
Levnadsvanor vid sjukdom - etiska aspekter
Tillsammans för världens säkraste vård
Barn och unga med diabetes, skolans delaktighet för att de ska må bra under skoldagen men också på lång sikt. Tomas Andersson Barnläkare diabetesmott Drotting.
Landstingets ledningskontor Patientlagen 1 januari 2015 Bakgrund och sammanfattning med inriktning mot specialistvård.
Läkaren och sjukintyget
Patientlagen Källa: Sveriges kommuner och landsting.
Patientsäkerhetsutredningens betänkande (SOU 2008:117)
Vad gör en chefläkare AnnSofie Sommer Chefläkare
Idrottsskador Uppkomst och behandling
Säker vård och omsorg – en prioriterad fråga
Detta ska vi prata om… En tillbakablick – vad har hänt? Finansiering Beställning TV Barn- och ungdomstandvård Uppsökande tandvård Tredje steget.
Lex Maria Bakgrund: 1936 avled ett antal patienter på Maria sjukhus i Stockholm till följd av felbehandling.
Diskussion Antalet ersatta fall via LÖF (0,4%) av totalt antal opererade är en betydligt lägre andel än förväntad andel vårdskador. Förväntat antal vårdskador.
SBAR för strukturerad kommunikation
Patientens syn på öppenhet i kvalitetsregister Pelle Johansson Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund.
”Varför tar du dina droppar?”
Lokal Klimateffektsprofil för Landskrona. Förutsättningar 5 ½ år (dec 2009 till juni 2004) Landskrona Posten Räddningstjänstens insatssystem Daedalos.
Skadeståndsrättsliga grundbegrepp Särskilt om culparegeln
Patientsäkerhet är på modet Britta Svensson Utvecklingsenheten - patientsäkerhet Norrbottens läns landsting
Patientskaderätt ”Doktorn glömde en skalpell i min mage!” – några ersättningsrättsliga nedslag.
Barnets rättigheter i nya patientlagen
När och hur skall Lex Maria anmälan göras och vad skall den innehålla.
Riskanalys i patientsäkerhetsarbete
Läkaren och sjukintyget
Patientförsäkringen och löf vad händer med en anmälan
PATientskadelagen SFS 1996:799 Rätt till patientskadeersättning
Rapport OM MISSFÖRHÅLLANDE ELLER RISK FÖR MISSFÖRHÅLLANDE ENLIGT LEX SARAH 14 kap.3 § SoL 24b § LSS Gäller hela socialtjänsten samt all verksamhet vid.
Vart kan jag vända mig? Varför hör ingen av sig om min operation?
Lex Maria.
Vårdrelaterade infektioner
Andnöd Subjektiv upplevelse av obehag i samband med andning Fysiologi
GRUNDLÄGGANDE SKADESTÅNDSRÄTT
VO Ortopedi, Södersjukhuset Radica Karlström, överläkare, geriatriker
Tandvårdsstöd Översikt och instruktioner från Bedömning tandvård
Öppna jämförelser Säker vård-2015 (-16) års resultat
Läkarintyg för sjukpenning
Personskadeförsäkring för studenter i Sverige
Presentationens avskrift:

Patientförsäkring & Patientskadelagen 2012-10-18 Har patientens skydd förbättrats genom patientskadelagen?

Bakgrund och historia Lagstiftning – patientskadelag – 1997 Vad gällde före 1997? Skadeståndsprocesser i domstol (fel eller försummelse) – få patienter ”fick rätt” 1975 frivillig patientförsäkring

Obligatorisk försäkring Alla vårdgivare som bedriver hälso- och sjukvård i Sverige måste teckna en patientförsäkring Undantag Privata vårdgivare med vårdavtal omfattas av den offentliga vårdgivarens patientförsäkring

Patientskadelagen Lagen gäller endast skador som uppkommit i samband med hälso- och sjukvård i Sverige

Patientskada – grundläggande förutsättningar Patient (”vanlig”, donator eller frivillig försöksperson) Personskada (fysisk eller psykisk, medicinskt påvisbar) … uppkommen i samband med hälso- och sjukvård Övervägande sannolikt att personskadan orsakats av vård eller behandling Patienten har bevisbördan

Olika typer av patientskador Patientskadelagen 6 § Behandlingsskada Materialskada Diagnosskada Infektionsskada Olycksfallsskada Medicineringsskada §

Behandlingsskada 6 § första stycket 1 Skada som orsakats av behandlingen och som med facit i hand hade kunnat undvikas genom ett annat utförande av det valda förfarandet eller genom val av ett annat tillgängligt förfarande som skulle ha tillgodosett vårdbehovet på ett mindre riskfyllt sätt Normen: den erfarne specialisten.

Materialskada 6 § första stycket 2 Skada orsakad av fel hos eller felaktig hantering av medicinteknisk produkt eller sjukvårdsutrustning Ovanliga skador Exempel: fel på höftprotes som leder till behov av ytterligare en operation.

Diagnosskada 6§ första stycket 3 Om skada uppkommit p.g.a. att iakttagbara symtom inte har tolkats på sätt som kan förväntas av en erfaren specialist. Aldrig med facit i hand Personskada (= merskada) p.g.a. fördröjd diagnos och behandling.

Infektionsskada 6§ första stycket 4 Infektion orsakad av att sjukvården överfört smittämne i samband med vård/behandling Om smittämnet är överfört vid behandlingen: Skälighetsbedömning Exempel: Allvarliga infektioner vid ”rena” ingrepp

Olycksfallsskada 6§ första stycket 5 Skada orsakad av olycksfall i samband med vård eller behandling Exempel: Om patient skadas i samband med fall från behandlingsbordet. Ersättning lämnas inte om skada orsakats av att patient snubblar och faller (dagliga livets faror).

Medicineringsskada 6§ första stycket 6 Om skada orsakats av att medicineringen skett i strid med föreskrifter eller anvisningar. Exempel: Skada när läkemedlet var kontraindicerat Skada orsakad av överdosering

Fallbeskrivning 1 Behandlingsskada (6 § 1) – alternativ metod Operation – långvarig ryggsmärta Nervskador i fötterna – orsakssambandet ostridigt Patienten: skadan kunnat undvikas genom läkemedelsbehandling i stället för op + tillgodosett vårdbehovet LÖF: läkemedelsbehandling inte tillgodosett vårdbehovet

Fallbeskrivning 2 Infektion (6 § 4) Operation – grå starr + förhöjt tryck (rädda synen) Infektion förlängd läknings- och behandlingstid påverkade inte operationsresultatet Beslut Patientskadenämnden: Överförd infektion (rent område) Skäligen tåla (grundsjukdom allvarlig, infektion lindrig, ej påverkat resultat)

Fallbeskrivning 3 Diagnosskada (6 § 3) Patient med diabetes och högt blodtryck Söker vårdcentral flera gånger i maj och juni 2005 p. g. a. andnöd Tolkas som astma – astmamedicin, ej röntgen hjärta/lungor Söker på nytt maj 2006 – försämrad andning; remiss medicinklinik Konstateras genomgått hjärtinfarkt – lider av grav hjärtsvikt – opereras

Forts. Fallbeskrivning 3 Beslut Patientskadenämnden Besvären i maj och juni 2005 borde ha följts upp mer aktivt Astmadiagnosen tveksam Hjärt- och lungröntgen borde ha utförts med tanke på diabetes och högt blodtryck Beslut: diagnos- och behandlingsfördröjning av hjärtsvikt från juni 2005

Fallbeskrivning 4 Behandlingsskada (6 § 1) – valt förfarande Strålbehandling av tumör Strålningsreaktioner ---------------------------------------------- Går ej att undvika genom ett annat utförande av behandlingen

Fallbeskrivning 5 Behandlingsskada (6 § 1) Operation – strålbensfraktur (ramlat hemma) Opererats på korrekt sätt, vedertagen metod Kvarstående besvär efter operationen (svaghet i handled, inskränkt rörelseförmåga) ---------------------------------- Ej tillförd skada vid operationen Beror på frakturen, den ursprungliga olycksfallsskadan

…..och här kommer lite statistik Cirka12 000 anmälningar/år Cirka 40 % beviljas ersättning Cirka 1 000 ärenden/år överklagas till Patientskadenämnden (PSN) Ändringsfrekvensen i PSN cirka 8-9 % Cirka 20 stämningar/år Flest skador inom: ortopedi, kirurgi och gynekologi

Har patientens skydd förbättrats genom patientskadelagen? 2011: 448 miljoner kr i försäkringsersättningar Jan- augusti 2012: 306 miljoner kr i försäkringsersättningar

Tack för er uppmärksamhet! www. patientforsakring.se