Introduktion till ungdomsmedicin Carina Seidel, Distriktsläkare vårdcentralen Mariefred Uppsala 9/2-2012 carina.seidel@dll.se

Mål för dagen Kunskap kring bedömning av mognad (fysisk/psykisk/social) Ökad trygghet avseende sekretessfrågor gällande ungdomar Ge praktiska verktyg för att underlätta möten med ungdomar, och därmed ta en fullgod anamnes

Vilka är ungdomar tycker ni?

Adolescensperioden i ett internationellt medicinskt perspektiv Omfattar åldern 10-20 år Startar med puberteten Avslutas när man löst de utvecklingspsykologiska kraven När vi ändå diskuterar WHO kan jag nämna att de har särskilt fokus på ungdomsperioden just nu. Det beror på att de har konstaterat att dödstalen i västvärlden är högre bland 15-19 åringar än bland 1-4 åringar. Detta beror på skador/olyckor, mord och självmord. WHO anser att det här är ett stort problem, som behöver göras något åt… Och kanske är det där vi kommer in i bilden?

Definition Ungdomsmedicin Alla situationer där du som vårdpersonal möter ungdomar? 5-10% av våra besök på vårdcentralen. I så fall måste vi se till att vi möter dem på rätt sätt…. Reflektera över var i utvecklingen de befinner sig Ha kunskap om sekretessen/ungdomars funderingar om hälsa Utföra mötet på ett ungdomsvänligt sätt

Punkt 1… Att reflektera över var i utvecklingen de befinner sig

Psychological development Om Hjärnans utveckling under ungdomsåren 45v minuter HIT?? 15/47 bilder - en tredjedel! LÄGG till BIO- psyc skallan -- kommekrh är - två bilder till.. kristina@bob-kelly.se 7

Kognition och identitet Ungdomsåren Tidig 10-13/14 år Mellan 13-17 år Sen 17-20? 23? år Biologi Kognition och identitet Sociala arenan Sexualitet Omfattar perioden 10-20 år Är en övergångsålder mellan barndom och vuxen ålder Startar med puberteten Avslutas när individen är färdig att börja sitt vuxenliv, dvs har löst vissa utvecklings-psykologiska krav Det som utmärker ungdomsåren är: Pubertetsutvecklingen Strävan efter självständighet Risktagande-osårbarhet Intensivt socialt samspel Klarar att leva själv rent praktiskt 2. Har etablerat ett nytt förhållande till sina föräldrar baserat på jämlikhet och respekt 3. Har lärt sig etablera nära relationer till någon eller några individer utanför familjekretsen (oftast till någon jämnårig av motsatt kön) 4. Har självkännedom och kan därför göra ett realistiskt yrkesval baserat både på intresse och kompetens Har integrerat sin sexualitet i identiteten Att drabbas av allvarlig sjukdom eller funktionsnedsättning under ungdomsåren är ett allvarligt hot mot hälsan Sjukdomar/avvikelser som blir komplicerade av pubertetens biologi, fysiologi eller psykologi MaRIKA – SÄTT DITTEGET NAMN OCKÅS PÅ SCHEMAT! 2017-04-03 Kristina Berg Kelly/Marika Augutis 2009 modifierat från WHO

Tidig 10-13/14 år Mellan 13-17 år Sen 17-20? 23? år Biologi Kognition Ungdomsåren Tidig 10-13/14 år Mellan 13-17 år Sen 17-20? 23? år Biologi Pubertets-utveckling startar Avplanande kroppsutveckling Vuxen kropp Kognition Identitet Tänker mest konkret, här och nu men begynnande abstrakt tänkande Omnipotens och osårbarhet Störd och förändrad body image Vem är jag egentligen? Identitetsutvecklingen maximal. Romantiska relationer. Rollspel och experimenterande med olika livsstilar Åter till konkret tänkande vid stress Framtiden blir verklig. Pessimism. Yrkesval och livsstilsval baserade på egen kompetens och intresse Sociala arenan Familjen och föräldrarevolten dominerar. Diskussioner, argumenterande, fantiserande och drömmande. Duger jag? Jämnåriga den viktigaste arenan Platsar jag bland de jämnåriga? Innehållet i relationer blir viktigt. Föräldrar, sjukvården och viktiga vuxna åter som samtalspartners Sexualitet Utforskande av den egna kroppen Romantiska fantasier. Testar flirtande och sexuella relationer Inleder stabila relationer med ömsesidighet. Omfattar perioden 10-20 år Är en övergångsålder mellan barndom och vuxen ålder Startar med puberteten Avslutas när individen är färdig att börja sitt vuxenliv, dvs har löst vissa utvecklings-psykologiska krav Det som utmärker ungdomsåren är: Pubertetsutvecklingen Strävan efter självständighet Risktagande-osårbarhet Intensivt socialt samspel Klarar att leva själv rent praktiskt 2. Har etablerat ett nytt förhållande till sina föräldrar baserat på jämlikhet och respekt 3. Har lärt sig etablera nära relationer till någon eller några individer utanför familjekretsen (oftast till någon jämnårig av motsatt kön) 4. Har självkännedom och kan därför göra ett realistiskt yrkesval baserat både på intresse och kompetens Har integrerat sin sexualitet i identiteten Att drabbas av allvarlig sjukdom eller funktionsnedsättning under ungdomsåren är ett allvarligt hot mot hälsan Sjukdomar/avvikelser som blir komplicerade av pubertetens biologi, fysiologi eller psykologi MaRIKA – SÄTT DITTEGET NAMN OCKÅS PÅ SCHEMAT! 2017-04-03 Paradigmskiftet , Sthlm Kristina Berg Kelly/Marika Augutis 2009 modifierat från WHO

Exempel- applicera schemat Frida, 13 år går i särskolan pga lindrig utvecklingsstörning. Hon fick sin första menstruation vid 10 års ålder. Arvid, har alltid varit kort vilket är att förvänta eftersom bägge föräldrarna är korta (155cm respektive 170cm). Han kom in i puberteten för ett halvår sedan, nästan sist i sin klass.

Ungdomsperiodens konkreta krav vid periodens slut skall den unge: Klara sig själv rent praktiskt Ha etablerat ett nytt förhållande till sina föräldrar baserat på ömsesidighet och respekt Kunna ha nära och trygga relationer med någon eller några jämnåriga inkl romantiska partners Ha framtidsplaner Ha utvecklat sin sexualitet 11

Här står vi som läkare med vårt fokus på långtidshälsa, emedan ungdomen har fullt upp att hålla sig fast vid läget här och nu. För att vi ska kunna nå varandra, och ffa för att vi ska nå fram till ungdomarna krävs lite kunskap om ungdomars biopsykosociala utveckling.

Punkt 2 2.Ökad kunskap om sekretessen/ungdomars funderingar kring hälsa

Ungdomars medicinska funderingar Mina bröst är olika stora Hur blir jag av med akne? Varför växer inte min snopp? Vårtor är äckliga – hur bli av med dem

Så kommer vi då över på föräldradelen Så kommer vi då över på föräldradelen. Föräldrarnas roll kan delvis illustreras i den här bilden.

Bakgrund till ungdomars rätt till sekretess i Sverige Föräldrabalken Hälso- och sjukvårdslagen Sekretesslagen FN:s barnkonvention Många lagar ger betydande rättigheter I många länder är FN:s barnkonvention det enda stödet för sekretess till ungdomar och har därför stor betydelse , mer än här!!!

Föräldrabalken Ökad mognad ger ökade rättigheter Huvudregeln är att föräldrar har rätt att bestämma till 18 års ålder ”i takt med barnets stigande ålder och utveckling ska allt större hänsyn tas till barnets synpunkter och önskemål”

HSL:s huvudregel ”Vården och behandlingen ska så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten” OBS: ingen ålder angiven

Sekretesslagen Inte lämna ut något som kan skada Ingen ålder angiven

FN:s Barnkonvention Rätten att få sina åsikter respekterade I många länder det enda stödet för att ge unga sekretess och har mycket stor betydelse

Bakgrund till ungdomars rätt till sekretess i Sverige Ökad mognad ger ökade rättigheter Föräldrabalken Samråd med patienten Hälso- och sjukvårdslagen Inte lämna ut något som kan skada Sekretesslagen Rätten att få sina åsikter respekterade FN:s barnkonvention Många lagar ger betydande rättigheter I många länder är FN:s barnkonvention det enda stödet för sekretess till ungdomar och har därför stor betydelse , mer än här!!!

Vår utgångspunkt inför sekretessfunderingar Hur gammal? Hur mogen för sin ålder? Vilka egna erfarenheter har patienten? Tillämpat i den aktuella situationen = kompetensen hos den omyndige

Punkt 3 2.Utföra mötet på ett ungdomsvänligt sätt

Video del 1…

Tips: ramar för samtalet Ta in förälder och ungdom tillsammans. Börja med att deklarera sekretess-skyldigheten Sänd ut förälder efter en gemensam inledning (diskutera undantag). Avsluta samtalet med att gemensamt komma överens om vad föräldern behöver veta. ”If you loose confidence once, you have lost it forever”

Consultations with adolescents – the gap between their expectations and their experiences Acta Paediatr 2003;92 Många ville träffa läkaren ensam samt diskutera tystnadsplikten, men tämligen få blev tillgodosedda

Tips: ramar för samtalet Ta in förälder och ungdom tillsammans. Börja med att deklarera sekretess-skyldigheten Sänd ut förälder efter en gemensam inledning (diskutera undantag). Avsluta samtalet med att gemensamt komma överens om vad föräldern behöver veta. ”If you loose confidence once, you have lost it forever”

HEADS- konsten att ta en psykosocial anamnes Home Education Activities Drugs Sex Samtliga frågor öppna så långt det är möjligt!

Förslag H Kan du berätta om din familjesituation? Med vem bor du? Berätta vilka som bor hemma hos dig? E Berätta lite om skolan.Vad gör du i skolan? Vad är ditt bästa ämne? A Vilka aktiviteter har du på fritiden? Vad gör du när du inte är i skolan? Vad tycker du om att göra på fritiden? D Hur många av dina vänner röker? Hur mycket röker du? När ni har fest hur beter ni er då? Det är vanligt att… S Ej pojk eller flickvän´! Har du haft en sexuell relation?

HEADS/HEEADSSS- konsten att ta en psykosocial anamnes Home Education Eating Activities Drugs Sex Safety Suicide

TACK För mer info: www.ungdomsmedicin.blogspot.com Euteach.com Håll utkik efter läkartidningens temadag om ungdomsmedicin våren 2012 SK kurs till hösten Kontakta gärna mig carina.seidel@dll.se