Thomas Westin Kapitel 12-15

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Demonstration Klicka på första bilden och sedan bildspel så går bildspelet automatiskt. Avsluta med esc.
Advertisements

Välkomna! Budget – varför då? Vad menas med ordet budget?
Finansiering. Kassaflödesanalys
1. Varför finns det pengar?
Kort tillbakablick Vem startar ett eget företag, och hur gör man?
Kapitel 13, Likviditet.
Rapport Medlemspanelen augusti 2010 FöretagarFörbundet.
Välkomna till Extra stämman 2011 Lite bakgrund som information.
Prissättning Ta hänsyn till: kostnaderna konkurrenternas priser
Delårsrapport januari-mars 2011
Kapitel 21 Periodisering.
Budgetering innebär: Upprättande Genomförande Kontroll av budget.
Lönsamhet i produktionsförbättringar
Kapitel 11 Prissättning.
En ORR Ordning Reda Resultat®-produkt från Iterit AB
Årsredovisning och bokföring. Räkenskapsanalys
BUDGET OCH BUDGETERING
Kostnads- och intäkts analysens grundbegrepp
Thomas Westin Kapitel 1-8 och 10
TPYT16 Industriell Ekonomi
Räkenskapsanalys Teoriboken: block 5
Externredovisning Vi fortsätter där vi slutade sist…
Kapitel 23 Årsredovisning och analys.
Räkna fram resultatet Kapitel 7: Beräkna ekonomin
Reflektioner från föregående vecka
Ekonomistyrning Budgetering & Kalkylering
Grundläggande redovisning
Hur går företaget Det måste löna sig.
Ung Privatekonomi Lektion 6 - Analysera.
Kap 5: Mål och affärsidé Utifrån resultatet i nulägesanalysen formulerar ledningen mål; vad den vill uppnå på kort respektive lång sikt. Affärsidén ska.
F10 Företagets lönsamhet, finansiering och tillväxt
K16 Aktivitet ger resultat
Thomas Westin Kapitel 9 och 23
Beräkningsmallen för gemensamma kostnader integreras i Raindance Budget & Prognos EA
Standardkostnader Thomas Westin Kapitel 18.
Ekonomistyrning Kap 26 Ekonomistyrning - budgetering.
Budget Företagets planering i siffror
1 Bankaffären, finansieringsformer Alla lika = alla olika ≠ Peter Bermann Kontorschef SEB Lindholmen.
Intressententmodellen.
Sista föreläsningen! IndEkEnt, Vt Om betygsgränser tentamen. 5:a = 70 – 80 p 4:a = 55 – 69p 3:a = p Tenta 22:e kl se ING.
Budgetunderlag Samrådsmöte,
Något om Intern REDOVISNING
Ekonomisk information och extern redovisning
Ekonomisk information och extern redovisning
Redovisningens kretslopp
Ansvarsutrednings- workshop del II
Kapitel 9 Kalkyler med totala kostnader.
Budget och budgetering
BUDGET - EN EKONOMISK PLANERING
Balanserat styrkort Introduktion
Investeringsplan år Investeringsplaner fastställs av Kommunfullmäktige Förvärv Bostadsrätter: 1937tkr 533 tkr Reinvesteringar:87014tkr48948tkr.
Analyser Budget K16 FÖR2 Styrmedel Nytta eller skada?
Kapitel 15 Budgeten.
Utgift – utbetalning - kostnad
Budget och budgetering
Företagsvärdering och företagsarrangemang
PERIODISERING. Periodisering - definition Fördelning av utgifter och inkomster till den period då resursen förbrukats (kostnad) eller då prestationen.
Föreläsning F1-F2 Grundläggande perspektiv. Grundläggande förmögenhetsbegrepp T = tillgångar S = skulder (främmande kapital) E = eget kapital (ägarkapital)
Budgetering Vision Verksamhetsidé Mål Nyckeltal. Konkreta mål kan uttryckas i form av nyckeltal Tex. antal personal per boende.
Räkna ut resultat Intäkter − Kostnader = Resultat.
Likviditetsbudget Oktober November December Inbetalningar
Vision Verksamhetsidé Mål Nyckeltal
Intressententmodellen.
Månadsbudget Inkomster Studiebidrag Extrajobb
Att starta eget Färgsätt som i boken. På varje bild ska det stå:
Ekonomiska grundbegrepp
Nollpunkten – en varningssignal
Budget – ekonomisk planering
Sponsor/Företagsgolf
Brf Stenbocken Genomgång ekonomi
Presentationens avskrift:

Thomas Westin Kapitel 12-15 Budgetering Thomas Westin Kapitel 12-15

Budgeteringens syften Ansvarsfördelning Målsättning Dimensionering Medvetenhet Planering Motivation Uppföljning Resursallokering Samordning Kommunikation Incitamentssystem

Budget slag Huvudbudgetar bygger på delbudgetar Funktionsbudget Projektbudget Investeringsbudget Produktbudget Kundbudget Försäljningsbudget Resursbudget m.m. Resultatbudget Budgeterad balansräkning Likviditetsbudget Figur 13:1 sidan 332

Icke-finansiella budgetar sid 378 & 379 060925FN Restaurang 3.44 (Marginaler och antal portioner det viktiga)

Produktionsavdelning Resultatbudget Försäljnings- budget Marknadsavdelning Resultatbudget Inköpsbudget Produktionsavdelning Resultatbudget Personalbudget Företagets Resultatbudget Serviceavdelning Resultatbudget Omkostnads- budget Forskningsenhet Kostnadsbudget Kapitalbudget Staber Kostnadsbudget Figur 13:2 sidan 335 och figur 13:3 sidan 336

Exempel på resultatbudgetar; Boken sidorna 337, 338 och 339

Likviditetsbudget Figur 13:4 sidan 340 Likvida medel påverkas: Positivt av inbetalningar, t.ex. Negativt av utbetalningar, t.ex. Från kunder: Kontantförsäljning Betalda kundfordringar Förskott Till leverantörer: Kontanta inköp Betalda leverantörsskulder Från ägare: Aktieägartillskott Nyemission Till ägare: Utdelning Från långivare: Lån Till långivare: Räntor Amorteringar Till anställda: Lön Till myndigheter: Skatter Avgifter Figur 13:4 sidan 340

Tillverkningsföretag Delbudgetar Försäljningsbudget Administrationsbudget Investeringsbudget Inköpsbudget Inköpsbudget Tillverkningsföretag Handelsföretag Lagerbudget Lagerbudget Produktionsbudget Tjänsteföretag Kunskapsföretag Personalbudget Utbildningsbudget Timbudget

Exemplet Rena Fat Försäljnings- budget Inköpsbudget Varukostnads- Lagerbudget Resultatbudget Budgeterad balansräkning Omkostnads- budget Likviditetsbudget Personalbudget Investerings- budget Figur 13:5 sidan 369 Kapitalbudget

Budgetexempel sidan 369 och framåt

Budgetprocessen Budgetuppställande Budgetperiod = oftast kalenderår Budgetvärden vid årsskiftet Förutsättningar inför semestern Fastställs i december Budgetuppställande Budgetuppföljning Budgetanalys Figur 14:1 sidan 383

Uppbyggnadsmetoden Företags- ledning Förutsättningar Förslag till huvudbudgetar Sammanställning Av huvudbudgetar Stab Förslag till delbudgetar Anvisningar Budgeterare Uppställande av delbudgetar Figur 14:2 sidan 386

Nedbrytningsmetoden I praktiken används ofta en iterativ metod: Företags- ledning Uppställande av huvudbudgetar Förslag till huvudbudgetar Förslag på huvudbudgetar Sammanställning av huvudbudget Stab Uppdelning i delbudgetar Förslag till delbudgetar Ändringsförslag Budgeterare Granskning Figur 14:3 sidan 388 I praktiken används ofta en iterativ metod: En växelverkan mellan nedbrytning och uppbyggnad

Institution vid KTH Mark & Vatten, från deras processkartläggning år 2002

Rörlig budget sidan 406 Anpassas till aktuell volym

Flexibel budget sidan 408 Anpassas till förändringar

Reviderad budget sidan 411 Löpande omarbetningar

Rullande budget sidan 415 Budgethorisonten flyttas framåt Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 år 1 år 1 år 1 år 1 Intäkter 1 400 000 400 000 60 000 2 400 000 Rörelsens kostnader Varukostnad - 700 000 - 200 000 - 50 000 - 1 200 000 Bruttoresultat 700 000 200 000 10 000 1 200 000 Diverse kostnader - 200 000 - 160 000 - 50 000 - 200 000 Personalkostnader - 400 000 - 150 000 - 50 000 - 400 000 Avskrivningar - 50 000 - 50 000 - 50 000 - 50 000 Rörelseresultat 50 000 - 160 000 - 140 000 550 000 Räntekostnader - 25 000 - 25 000 - 25 000 - 25 000 Res efter fin poster 25 000 - 185 000 - 165 000 525 000 Kvartal 1 år 2 1 500 000 - 750 000 750 000 - 180 000 - 400 000 - 50 000 120 000 - 25 000 95 000

Nollbasbudgetering Beslutspaket 3:n Benämning: Belopp: kr 4. Tillgängliga medel fördelas 1. Beslutsområden definieras Beslutspaket 3:n Benämning: Belopp: kr Beslutsområde 1 t.ex. Svarvning Beslutsområde 2, t.ex. Lackering Beslutspaket 3:3 Renovering av garage 50.000 kr Beslutspaket 3:2 Enklare fordonsunderhåll 430.000 kr Beslutsområde 3, t.ex. Garage Beslutsområde 4, t.ex. Fakturering Beslutspaket 3:1 Löpande drift av garaget 520.000 kr 2. Beslutspaket definieras & 3. rangordnas

Ändamål och program Exempel: Programutveckling Analys Förstudie Utformning Tester Kundbesök Enkäter O.s.v. Resursslag Vilka resurser kommer att användas som input? Ansvarig Vem är ansvarig för att resurser kommer att förbrukas? Ändamål Vad vill man uppnå med det man planerar att göra? Figur 15:1 sidan 426, samt sidan 428

Aktivitetsbaserad Aktivitetsbaserad kalkylering (ABC) Resurser Aktiviteter Aktiviteter Produkter som säljs och kunder som betjänas Prognos av efterfrågan på marknaden Aktivitetsbaserad budgetering (ABB) Figur 15:2 sidan 429

Kritik och lösningar  Balanserade styrkort  Budgetår ≠ verksamheten  Konserverande  Förenkling  Framtidsbedömning  Snabb rapportering  Internt politiskt spel  Osäker framtid  Inaktuell  Arbetsamt  Affärsplan  Benchmarking  Suboptimerande  Löpande planering och kontroll  Profit centers  Förenklade antaganden  Redovisning