Effektsamband för cyklister En jämförande undersökning STRADA polis och sjukvård

Kort överblick av dödade och skadade i vägtrafiken år 2011

Dödade i vägtrafiken år 2011

Svårt skadade enligt STRADA år 2011 1 400 1 300 1 200 1 100 1 000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 Bilförare Bilpassagerare Motorcyklister Mopedister Cyklister Gående Övriga Polisrapporterade Sjukhusrapporterade

Lindrigt skadade enligt STRADA år 2011 10 000 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 Bilförare Bilpassagerare Motorcyklister Mopedister Cyklister Gående Övriga Polisrapporterade Sjukhusrapporterade

Skadade cyklister år 2011

Skadade cyklister enligt STRADA år 2011 Antal skadade Andel av alla skadade cyklister 10 000 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % 83,9 % 95,3 % 8053 1690 325 398 Polisrapporterade lindrigt skadade Sjukhusrapporterade lindrigt skadade Polisrapporterade svårt skadade Sjukhusrapporterade svårt skadade

Skadade cyklister fördelad på ålder Polisrapporterade skadade Sjukhusrapporterade skadade År 2011 Antal Andel 0-17 år 354 17,6 % 2261 26,8 % 18-65 år 1444 71,7 % 5230 61,9 % 65 år 203 10,1 % 960 11,4 % Okänt 14 0,7 % 0 %

Påverkar dessa skillnader effektsambanden? Skillnader mellan STRADA polis och sjukvård avseende skadade cyklister Polis Andel Sjukvårds Skadade vid 50 km/h 46 % Ingen uppgift Skadade gatu/vägkorsning 43 % 10 % Skadade gång- och cykelbana 12 % 38 % Övergångsställe/cykelöverfart 28 % 9 % Svårt skadade konflikt motorford. 68 % 18 % Svårt skadade singel 17 % 75 % Påverkar dessa skillnader effektsambanden?

Antal cykelresor som leder till en skada  Skadade cyklister STRADA sjukvård 0-17 år Antal 18-65 år 65 år Lindrigt skadade per 100 000 118 89 58 Svårt skadade per 100 000 1,1 4,0 8,6 Antal skadade per år 2261 5230 960 Antal skadade per dag 6,3 15,0 3,0 Antal cykelresor per dag* 298200 868800 80000 Antal cykelresor som leder till en skada 47 700 58 000 26 500 *RES RVU 2005-2006, den nya resvaneundersökningen ska presenteras av Trafikanalys idag

Skadade cyklister i konflikt med motorfordon Polis 1552 Sjukvård 940 I 54 av dessa fanns polis på plats Varför återfinns inte dessa i sjukvården Unika polis 994 Gemensamma 558 Unika sjukvård 382 223 1329 70 870 Svårt lindrigt svårt lindrigt

Orsaker till varför polisrapporterade skadade i konflikt med motorfordon inte återfinns i STRADA sjukvård 1. Cyklisten är inte så skadad att han/hon uppsöker sjukhus 2. Cyklisten uppsöker vårdcentral eller mindre sjukhus 3. Vissa sjukhus som rapporterar till STRADA har stort bortfall

Svårt skadade cyklister Unika polis 238 Unika sjukvård 357 Gemensamma 41 Konflikt med Motorfordon 195 Gående 3 Cykel 23 Moped 13 Singel 47 Övrigt 2 Summa 238 Konflikt med Motorfordon 43 Gående 3 Cykel 23 Moped 4 Singel 287 Övrigt 2 Summa 357

Av de skadade cyklisterna som både kan återfinnas i polis- och sjukvårdsrapporterade Polisrapporterade lindrigt skadade 444 Fördelas de i sjukvården på följande sätt: Lindrigt skadade enligt sjukvården 414 Svårt skadade enligt sjukvården 30 Polisrapporterade svårt skadade 118 Lindrigt enligt sjukvården skadade 90 Svårt skadade enligt sjukvården 28

Slutsatser Det finns stora mörkertal i STRADA polis, men troligtvis även i STRADA sjukvård avseende cyklist i konflikt med motorfordon Fler analyser behöver genomföras i STRADA för att kvalitetssäkra data Effektsamband för säker cykling bör utvecklas utifrån STRADA sjukvård Det finns stora kunskapsbrister avseende orsakssamband för skadade cyklister i singelolyckor

Rune Elvik, Alena Höye, Truls Vaa & Michael Sörensen Handbook of Road Safety Measures Second Edition 2009 Författad av: Rune Elvik, Alena Höye, Truls Vaa & Michael Sörensen

Part 2 Road Safety Measures Den forskning som analysen i handboken baseras på avseende cykelfält och effekter på olyckor(sid 157 del 2) är hämtad från: Lott and Lott, 1976, USA Welleman and Dijkstra, 1985, Netherlands Smith and Walsh, 1988, USA Agustsson and Lei, 1994, Danmark Nielsen, Andersen and Lei, 1996, Denmark Coates, 1999, UK Nilsson, 2003, Sweden Jensen, 2006a, Denmark

Effekt av cykelfält Slutsatsen är att olyckor på cykelfält är färre jämfört med olyckor utan cykelfält. I korsningar ökar dock olyckorna. För cyklister är reduktionen i olyckor mindre jämfört med andra trafikantgrupper. En förklaring kan vara att antalet cyklister ökar och hastigheten för cyklister likaså. De flesta av studierna har inte exponeringsdata med. Totalt beräknas cykelfält leda till en minskning av alla olyckor med 21 procent och cykelolyckor med 9 procent.

Part 2 Road Safety Measures Den forskning som analysen baseras på avseende cykelbanor och effekter på olyckor(sid 157 del 2) är hämtad från: Jörgensen and Rabini, 1996, Denmark Jörgensen and Herrstedt, 1979, Denmark Knoche, 1981, Germany Bach, Rosbach and Jörgensen, 1985, Denmark Wellman and Dijkstra, 1985, Netherlands Nettelblad, 1987, Swedwn COWI-consult and Vejdirektoratet, 1990, Denmark Harland and Gercans, 1993, UK Augustsson and Lei, 1994, Denmark Rystam, 1995, Sweden Jensen, 2006a, Denmark Agerholm, Caspersen, Madsen and Lahrmann, 2008, Denmark

Effekt av cykelbanor Cykelbanor leder endast till små förändringar i antalet olyckor. Längs väg minskade olyckorna, men ökad i korsningar. Cykelbanor syftar till att göra cyklingen säkrare och mer attraktiv, men verkar inte öka säkerheten. Cykelbanor verka leda till att olyckor överförs från sträcka till korsningar. En förklaring skulle kunna vara att uppmärksamheten både hos bilisten och cyklisten minskar vid separation och att cyklisten övervärderar sin egen säkerhet.