Dias 1 17 mars 2010 KREATIV ÖVERSÄTTNING eller modersmåls- och grannspråksdidaktiken i en nordisk, europeisk och global kontext Anna Smedberg Bondesson,

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
BARNETS ANDLIGA UTVECKLING Anna Ekvall & Magnus Sternegård
Advertisements

Karlstad 16 juni 2011 Modersmål idag och imorgon Karlstad 16 juni 2011
Att förstå anonymiteten (översättning från
Hur känns det att vara i risk
TILLSAMMANS KAN VI GÖRA SKILLNAD VAR MED I EN ENTREPRENÖRIELL UTMANING.
Språklig variation i sverige
Nya bibliotekslagens betydelse för personer med funktionsnedsättning Niclas Lindberg, generalsekreterare SDK:s jubileumskonferens 2013 Stockholm 29 november.
Världsreligioner – Ni ska känna till:
RINKEBYSKOLAN
Välkommen till Ungdomssamling!
Nuläges Analys - utse en bordsvärd - utse en tidshållare - utse en sekreterare Runda Vilka framgångar ser du att ni redan har gjort i i ert projekt? Vilka.
Läsfrämjande inom studieförbunden Kultur i Väst
Närvaro!!.
Ulla Wiklund 2013/Reflektum AB
Högtidstal Retorik.
Del 2: Svenskans släktskapsförhållanden
Det största sen VHS Det digitala klassrumet. Vad säger läroplanen? kan använda informationsteknik som ett verktyg för kunskapssökande och lärande.
1 Medarbetarenkät 2011 • 573 svar. 2 Kön 3 Jag är knuten till en klass, undervisningsgrupp eller barngrupp.
- Hur vet vi om vi har lyckats?
Arbetsplan för skolbiblioteket
Centrala innehåll och kunskapskrav
Stora + Störst tal först. Stora additionstabellen Tanketips!
Lära sig leva med cancer
Sjätte Kvällen Det blinda hjärtat (1)
Svenska p Svenska p.
Som utvecklingskraft. Internationalisering: varför?
Mental träning Mål & Motivation
Nya utvecklingssamtal
Ett arbetsområde om poesi
1 Medarbetarenkät svar. 2 Kön 3 Jag är knuten till en klass, undervisningsgrupp eller barngrupp.
Stora additionstabellen
Barn och Utbildning Föräldraenkät 2011 Totalt resultat förskola Svarsfrekvens hela enkäten (förskola och skola) 39 %
Religionsdidaktisk introduktion Det religionsdidaktiska forskningsfältet --- Christina Osbeck
Sundsbroskolans IUP Individuell utvecklingsplan
Anne-Marie Körling Till utlandsskolor Ht gråsugga.
ZONTA INTERNATIONAL FOUNDATION. ZIF  bildades 1984, inkorporerades i ZI 1985  får sina omkostnader betalda via våra.
Information till föräldrar Madenskolan Hösten 2014
Förskolan Sandviks lärmiljöer utifrån läroplanen
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret
TYSKA STEG 3 Fem arbetsområden: 1. Reisen und Schule in Deutschland
Barns tillgång till svenskt teckenspråk
Fantastisk litteratur: skräck och den gotiska berättelsen
- Det nye programmet for det nordiske språksamarbeidet innen NMR
Bild 1 Hur använder vi KursInfo idag? Högskolan i Skövde.
- fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner
- Introduktion av införande av Lgr 11
Jag heter Sussi.
Välkomna hit! Film – på vilket sätt är bedömning en (liten) del av all vår verksamhet? Kursplanens uppbyggnad. Skillnad strävansmål / uppnåendemål? Kunskapssynen.
Nationalitet och etnicitet
Varför frågar vuxna bara en gång och sedan nöjer sig med svaret ”bra”?
Lärandemål Program Dialogerna 1& Presentation av dialog Lunch dialog dialog.
Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan skall lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling.
Vägledare Ingela Holmquist (HQ) Tel:
Individuella Utvecklingsplaner på Stordammen
Nordiska språken del 1 Lgr-11 säger: ”Du ska känna till likheter och skillnader mellan svenska och de andra Nordiska språken”
Kvalitetsgranskning 2010 Christina Lindh & IngBeth Larsson
Välkomna hit! Film – på vilket sätt är bedömning en (liten) del av all vår verksamhet? Kursplanens uppbyggnad. Skillnad strävansmål / uppnåendemål? Kunskapssynen.
Matematik – Karl Johans skola i Örebro
ASTRONOMI.
Lgr 11 - fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner.
Att lära sig att hantera sociologiska begrepp
Dialekter i Sverige Så här säger läroplanen: ” Eleven ska kunna föra enkla resonemang om språkliga varianter inom svenskan”
Edith Södergran
Varför IUP och skriftliga omdömen? Varför ny läroplan?
SPRÅKET.
Indoeuropeiska språk Ca 80% i Norden talar Svenska, Danska och Norska – Förstår varandra Utvecklats ur gemensamt urnordiskt språk. Isländska och Färöiska.
Välkommen till svenska 2!
Om språkliga varianter
Förändrad kunskapssyn Olika tekniker
Kursplan för svenskundervisning för invandrare
Presentationens avskrift:

Dias 1 17 mars 2010 KREATIV ÖVERSÄTTNING eller modersmåls- och grannspråksdidaktiken i en nordisk, europeisk och global kontext Anna Smedberg Bondesson, fil dr, adjunkt i svensk sprog og litteratur INSS (Institut for Nordiske Studier og Sprogvidenskab)

Dias 2 17 mars 2010 Mål? Lis Madsen: ”målet med at undervise i nabosprog: At udvikle receptive kompetencer på nabosprog, dvs. lytte- og læseforståelseskompetence” (ur: Individuelt abstract).

Dias 3 17 mars 2010 Syfte, argument, motivering, legitimering? Ska vi utveckla kompetensen att förstå våra grannspråk därför att det är viktigt att förstå våra grannspråk?

Dias 4 17 mars 2010 Min ståndpunkt Kunskap i och om grannspråken är viktig men ännu viktigare är att: utveckla den estetiska, språkliga och kulturella medvetenheten, fantasin och nyfikenheten

Dias 5 17 mars 2010 Min poäng/tes Om man använder kreativa metoder och ett internationellt perspektiv i grannspråksinlärningen: •ökar eleven sin estetiska, språkliga, kulturella medvetenhet, fantasi och nyfikenhet - Vilket i sin tur gör att kompetenserna utvecklas ytterligare, i förhållande till det egna, till grannens och till det främmande språket

Dias 6 17 mars 2010 Varför lära sig de nordiska språken? Jfr: Magnus Persson, Varför läsa litteratur? Om litteraturundervisningen efter den kulturella vändningen (2007)

Dias 7 17 mars 2010 Svenskämnets syfte och roll Utbildningen i ämnet svenska syftar till att ge eleverna möjligheter att använda och utveckla sin förmåga att tala, lyssna, se, läsa och skriva samt att uppleva och lära av skönlitteratur, film och teater. (Ur: Kursplanen för ämnet svenska i grundskolan).

Dias 8 17 mars 2010 Betygskriterier för VG i Svenska B Eleven redogör för grunddragen i de europeiska språkens släktskap, ursprung och deras påverkan på svenska språket samt påvisar utifrån textstudier likheter och skillnader mellan de nordiska språken. Eleven exemplifierar olika varianter av det svenska språket som sociolekter, dialekter och stilnivåer samt redogör för minoritetsspråken och deras ställning i Sverige.

Dias 9 17 mars 2010 Danskämnets syfte I arbejdet med ældre og nyere tekster anskuet i et sprogligt, litterært og kulturelt perspektiv skærpes elevernes kritisk-analytiske sans for at tilegne sig litterære og ikke- litterære udtryksformer og afdække deres betydning. (Ur: Dansk A, nuvarande läroplan, STX)

Dias mars 2010 Estetisk och språklig medvetenhet? Æstetisk bevidsthed, sproglig refleksion og sprogbeherskelse samt mødet med tekster, hvis oprindelse varierer tidsmæssigt og geografisk, bidrager endvidere til udviklingen af elevernes selv- og omverdensforståelse og udgør et vigtigt grundlag for den personlige identitetsdannelse og dermed for individuel og social udfoldelse (detta parti, som avslutar syftesformuleringen i den nuvarande STX-läroplanen har utgått i det nya förslaget).

Dias mars 2010 Språklig fantasi? I stofområdet indgår: • sprogvariation i Danmark (ur: nuvarande läroplan för HF – också denna punkt är struken i den nya förslaget)

Dias mars 2010 Internationell kontext? litteratur-, kultur-, og bevidsthedshistoriske fremstillinger i relation til de læste tekster og med udblik til internationale strømninger (punkt i det litterära stoffområdet som försvunnit i det nya förslaget till HF- läroplanen)

Dias mars 2010 Precisering av stoff Teksterne består af dansksprogede tekster suppleret med norske og svenske tekster på originalsprog og verdenslitteratur i oversættelse (ur: de nya förslagen till såväl STX som HF)

Dias mars 2010 Ett kreativt undervisningsmoment I grupper om två och två eller tre och tre: översätta svenska dikter till danska. Mina konkreta exempel: Edith Södergran, ”Dagen svalnar” ur Dikter, 1916 Tomas Tranströmer, ”Sex vintrar” ur För levande och döda, 1989

Dias mars 2010 Fonetiska finesser Det vore underligt att känna, en enda natt, en natt som denna ditt tunga huvud mot mitt bröst. dit tunge hoved mod mit bryst

Dias mars 2010 Ordklass och syntax O du härskare med kalla ögon, jag tar emot den krona du räcker mig, som böjer ned mitt huvud mot mitt hjärta… Verbpartikel – hör därför till verbalfrasen, inte adverbialfrasen, i satsen.

Dias mars 2010 Bilden i centrum I det svarta hotellet sover ett barn. och utanför: vinternatten där de storögda tärningarna rullar.

Dias mars 2010 Estetisk ”vinst” En elit av döda förstenades På Katarina kyrkogård Där vinden skakar i sin rustning från Svalbard. ryster i sin rustning

Dias mars 2010 Norden som konstruktion och perspektiv Enskild ort/plats Nation Norden Europa Världen