Elva steg… Kunskap och kvalitet – elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan

Elva steg….. Dagens gymnasieskola - styrsystemet Skollag Tim- / Poängplan Förordning Läroplan Programmål Kursplan Betygskriterier § Riksdagen - nationella program - programmens struktur - programmens omfattning Regeringen - programmål - inriktningar - gemensamma ämnen Skolverket - kursplaner och betygskriterier Kommunen - genomförandet - ansvarar för att målen uppnås - tilldelar resurser Kvalitetsredovisning

Elva steg… Regeringens proposition 2003/04:140 Ämnesbetyg ersätter dagens kursbetyg En gymnasieexamen införs Gymnasiearbete stärker helhetssynen i utbildningen Ökad kvalitet på det individuella programmet Frisökning ger eleverna ökad valfrihet och stimulerar regional samverkan Historia blir nytt kärnämne

Elva steg… Regeringens proposition 2003/04:140 Kärnämnen bör präglas av utbildningens inriktning En modern lärlingsutbildning förnyar yrkesutbildningen Förstärkt kvalitet på yrkesutbildningarna i gymnasieskolan Större kurser för sammanhang och fördjupning Lokala kurser måste kvalitetssäkras av Skolverket

Elva steg… Uppdrag till Statens skolverk… Kursplaner Programmål Nationellt fastställda inriktningar Gymnasial lärlingsutbildning Frisökning Riksrekrytering

Hur organiseras arbetet? Hela uppdraget Kursplaneuppdraget Projektledning Projektgrupp Organisation för varje program Implementering och förankring Projektledning Projektgrupp Implementering och förankring Målgrupper: Skolhuvudmännen Professionen Avnämarna Högskolan Arbetslivet Elever Läromedelsproducenter Lärar- och rektorsutbildare Andra skolmyndigheter

Hur organiseras arbetet? Varje program Ledningsgrupp Undervisningsråd programansvarig Programsamordnare – skolledare/lärare Referensgrupp Lärare Forskare Skolledare Arbetsgrupp Programsamordnare Experter t.ex.: Lärare Forskare Skolledare Avnämare Arbetsmarknadens parter Högskolan Elever

Hur organiseras arbetet? Externt Jan 2005 Feb 2005 Mars 2005 April 2005 Maj 2005 17/5 Programmål etc. läggs ut på webben 6/4 Program-PM läggs ut på webben Från v 21 Ämnes-konstruktion läggs ut på webben April - Maj Programstruktur bearbetas efter synpunkter från webben Program-mål etc. 24 – 25/1 Start med experter Februari - Mars Program PM April - Maj Ämneskonstruktion Jan 2005 Feb 2005 Mars 2005 April 2005 Maj 2005 Internt

Hur organiseras arbetet? Externt Aug 2005 Sep 2005 Okt 2005 Nov 2005 Dec 2005 Jan 2006 Feb 2006 Mitten av november ”Remisstid” över kursplaner Februari – Mars 06 Kursplaner publiceras 15/8 Tid för synpunkter över Programmål etc. September Ämneskonstruktion synpunkter kan fortfarande ges Oktober Programmål etc. publiceras Mitten av oktober Kursplaner läggs ut på webben September Programmål etc. för VL 3/10 Programmål etc. för regeringen Januari-06 kursplaner för VL November - December Kursplaner bearbetas efter synpunkter från webben 1/2-06 Kursplaner för regeringen Augusti - September Ämneskonstruktion bearbetas efter synpunkter från webben Kursplaner Aug 2005 Sep 2005 Okt 2005 Nov 2005 Dec 2005 Jan 2006 Feb 2006 Internt

Stöd för genomförande…… Myndigheten för skolutveckling Vad händer sen? Externt Vintern 2006 Våren 2006 Hösten 2006 Vintern 2007 Våren 2007 Hösten 2007 Så här blev det! Konferenser för bl.a.: Skolhuvudmännen Professionen Avnämarna Utbildarna Stöd för genomförande…… Myndigheten för skolutveckling Reviderar kursplaner Skapar kommentarmaterial till de nya styrdokumenten Programhäften och övrigt tryckt material klart Vintern 2006 Våren 2006 Hösten 2006 Vintern 2007 Våren 2007 Hösten 2007 Internt

Programmål - perspektiv Gamla Historiskt, etiskt, internationellt, hållbar utveckling (miljö) Nya Naturvetenskapligt, genus, entreprenörskap

Programmål - perspektiv Exempel - Genus Lpf 94 - …”aktivt medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter.”.. ”att utveckla sina intressen utan fördomar om vad som är kvinnligt och manligt”. ”Läraren skall se till att undervisningen till innehåll och uppläggning speglar både manliga och kvinnliga perspektiv”. Exempel Teknikprogrammet ”Undervisningen måste anpassas till en begreppsvärld som är naturlig för båda könen och ge kunskap om hur föreställningar och traditioner styr uppfattningar om manligt och kvinnligt i förhållande till teknikområdet.”

Programmål - kunskapssyn Fyra ”F:en” fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Aristoteles Vetande (episteme), Kunnande (techne) Klokskap (fronesis)

Programmål - kunskapssyn Några exempel Teknikprogrammet Utbildningen på teknikprogrammet skall stimulera elevernas nyfikenhet, kreativitet och förmåga att utveckla teknik och finna nya tekniska lösningar. Utbildningen skall ge kunskap om teknikutvecklingens roll i samhället och hur den fungerar i relation till människan.

Gemensamma karaktärsämnen Vad ligger bakom arbetsgruppernas överväganden? Dagens programstruktur Ingen kurs mindre än 100p Ett nytt kärnämne – Historia 50p Speciella direktiv – t.ex. krav på språk och historia i NV Bibehålla valmöjligheter för skolan och eleven

Gemensamma karaktärsämnen Några exempel Gemensamma ämnen 700 p Teknikutveckling 200p Engelska 100p Matematik 200p Fysik 100p Kemi 100p Teknikprogrammet Gemensamma ämnen 800 p Matematik 200p Biologi 100p Fysik 100p Kemi 100p Engelska 100p Historia 100p Språk 100p Naturvetenskapliga programmet

Inriktningar Vad ligger bakom arbetsgruppernas överväganden? Dagens programstruktur Överväga om någon inriktning behöver tillkomma eller utgå ”Det totala antalet inriktningar inom de nationella programmen bör endast öka i mycket begränsad omfattning” Frisökning Flexibilitet

Inriktningar Flexibla? Inriktning NN 300 p Inriktning NN 300 p Ämne X kurs B 100 p Ämne Y kurs B 100 p Ämne Z kurs A 100 p Alt. 1 Inriktning NN 300 p Studier om sammanlagt 300 poäng i ett eller flera av ämnena X, Y och Z Alt. 3 Inriktning NN 300 p Ämne X kurs B 100 p Ämne Y kurs B 100 p samt Kurs i något av ämnena X, Y eller Z 100 p Alt. 2

Inriktningar Några exempel Naturvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet Inriktning Natur 400 p Matematik 4 100 p Tre kurser inom ämnena Biologi Fysik Kemi Matematik Dataämnen Inriktning Samhälle 200 p Hållbar utveckling 1 100 p Samhällskunskap 2 100 p Teknikprogrammet Valbara ämnen 600 p Inga nationella inriktningar föreslås. Lokala profiler skapas inom ramen för de valbara ämnen Exempel på profiler Design Kommunikation Arkitektur Data/IT Innovation och produktion Samverkan med t.ex. IP, NV, SP, ES, MP Garanterat valbara ämnen Fysik 100p Matematik 100p

Tydliggör studievägen Ett exempel Kärnämnen 800p Svenska/ Svenska som andra språk200p Engelska 100p Matematik 100p Estetisk verksamhet50p Idrott och hälsa 100p Naturkunskap50p Religionskunskap50p Samhällskunskap100p Historia50p Gemensamma ämnen 700 Teknikutveckling 200p Matematik 200p Fysik 100p Kemi 100p Teknikprogrammet Behörighet till högskoleutbildningar När detta skrivs är det oklart hur tillträdesreglerna för framtidens gymnasieelever kommer att se ut. Några exempel på högskoleutbildningar med dagens behörighetsregler: Högskoleingenjör Civilingenjör Arbetslivet direkt efter gymnasieskolan Eleven har läst 1000 p teknik på gymnasieskolan Valbara ämnen 600p Teknikämnen t.ex. Design Nätverksteknik Produktionsprocessen Matematik 100p Fysik 100p Gymnasiearbetet 100p Inom det tekniska området Individuellt val 300p Endast teknikämnen t.ex. Design Nätverksteknik Produktionsprocessen

Ämnesbetyg – lite bakgrund Idag Ämnen – 135 st. 23 ämnen har strävansmål akademiska ämnen yrkesämnen Kurser – ca 884 50p ca 350 st. 150p ca 150 st. Lokala kurser Önskemål om att behålla ca 8000 st. Flest - Idrott och hälsa

Ämneskonstruktion Svara på följande frågor: Varför detta ämne på gymnasieskolan? Ämnets mål? Vilka kompetenser och kunskaper? Kunskapssyn?

Ämneskonstruktion Innehåll Ämnesmål Kurser Ämnets uppbyggnad dvs. kursernas förhållande till varandra Kursmål??? Betygskriterier Eventuellt arbetsformer

Ämneskonstruktion Ämnesmål Betygskriterier MVG Kurs 3 VG Kurs G Kurs 2

Ämneskonstruktion Ämnesmål Betygskriterier MVG Kurs 3 VG Kurs G Kurs 2

Ämneskonstruktion Ämnesmål Betygskriterier MVG Kurs 3 VG Kurs G Kurs 2

Ämneskonstruktion Ämnesmål Betygskriterier MVG Kurs 3 VG Kurs G Kurs 2

Ämneskonstruktion Några modeller - idéer Modell A Kurs 3 Kurs Kurs 2

Ämneskonstruktion Några modeller - idéer Modell B Kurs 2 Kurs Kurs 1

Ämneskonstruktion Några modeller – idéer Modell C Kurs 2 Kurs Kurs 2

Ämneskonstruktion Några modeller – idéer Modell D Kurs 1 Kurs Kurs 2

Ämneskonstruktion Exempel - Fysik Fy 3/fördjupning x100 p Fy 2 100 p

Ämneskonstruktion Exempel – Arkitektur Arkitektur Allmän 100p Arkitektur Inredning 100p Arkitektur Husbyggnad 100p Arkitektur Samhällsbyggande 100p

Ämneskonstruktion Kärnämnen Medborgarkunskap Uppdraget ”kursplanerna uppmuntra samverkan och ämnesövergripande arbete” ”kursplanera stimulera didaktisk diskussion om hur undervisningens utformning kan bidra till att de övergripande perspektiven och programmålen integreras i undervisningen” Strävar att hålla ihop kurserna till ett naturligt ämne

Ämneskonstruktion Kärnämnen Matematik ”visa att matematisk kompetens kan utgå från och bygga vidare på olika elevgruppers intressen” Historia ”bakgrund till förståelsen av vår egen tid och omvärld, insikt i kritiskt tänkande och granskning av uppgiftskällor”

Ämneskonstruktion Exempel – Matematik Ma 5/fördjupning x100 p Ma 2 100 p Ma 3 100 p Ma 4 100 p Ma 5/fördjupning x100 p Ma programspecifikt x 100 p Kärnämnet Ma 1 100 p

Ämneskonstruktion Exempel – Historia Historia 3 100 p Historia 2 100 p Kärnämnet Historia 50 p

Gymnasial lärlingsutbildning För inrättande av gymnasial lärlingsutbildning krävs att skolhuvudmannen ansvarar för utbildad yrkeslärare för det yrkesområde som utbildningen avser Elev i lärlingsutbildning betygssätts på nationella kurser inom respektive utbildning Utbildningen skall omfatta minst 40 veckor företagsförlagd utbildning under tre år till en eller flera arbetsplatser Inrättande av ett lärlingsråd för den utbildning som skolhuvudmannen bedriver Kvalitetssäkring av arbetsplatser sker i lärlingsrådet

Gymnasial lärlingsutbildning Handledarutbildning - skolhuvudmannen ansvarar för genomförandet och uppföljning - tids omfattning - yrkeserfarenhet - reglering Lärlingsråd - sammansättning; elev, skolhuvudman, branschföreträdare (eller motsvarande), företag, arbetsmarknadens parter, lärare - ansvar och befogenheter; handledarutbildningens omfattning och förläggning i tid och rum, Lärarrollen - satsning på kompetensutveckling, samverkan-skola arbetsliv

Gymnasial lärlingsutbildning Ett intressant alternativ för elever som önskar få en större del av utbildningen i företag än 15 veckors APL Nuvarande lärlingsutbildning inom IV behålls. Elevstatus under utbildningstiden; eleven har elevstatus under utbildningstiden, något anställningsförfarande med delat huvudmannaskap förekommer ej

Gymnasial lärlingsutbildning Skolförlagd utbildning i karaktärsämnen 300 p Kärnämnen 800 poäng Individuellt val 300 p Gymnasiearbete 100 p Arbetsplats utbildning 1000 poäng / 40 veckor