Instuderingshjälp till eleverna på Dejeskolan Lag och rätt Instuderingshjälp till eleverna på Dejeskolan

Lag & Rätt Rättssamhället Straffskalan Vilka brott begås? Vem begår brotten? Straff eller vård? Diskussionsfrågor

Sverige – ett rättssamhälle Alla är lika inför lagen – ingen är på grund av makt, ekonomi, kön eller sexuell läggning undantagen lagen och alla skall dömas efter samma spelregler Ingen är skyldig innan han/hon är dömd i en domstol – man är oskyldig ända tills motsatsen bevisas. Var och en har rätt till försvar i domstol - på egen hand eller med hjälp av en advokat. Inklusive ”rättshjälp” – hjälp att betala kostnaderna med advokat mm. Lagarna stiftas av de folkvalda politikerna i riksdagen – folkets representanter beslutar över vilka lagar som skall gälla. Det är upp till varje medborgare att känna till vilka lagar som gäller. (och att respektera lagarna…)

Straffskalan Domstolen avgör inte bara om man är skyldig eller oskyldig. De bestämmer också vad man skall få för straff och hur länge. En straffskala innebär att olika brott anses olika grova, och därför ger olika stränga straff. Till exempel: En man rånar en bensinmack. Han binder och hotar personalen, tar pengarna och sticker iväg med 100 000 kronor. Vad blir straffet? Förmodligen grovt rån. Om straffskalan inte hade funnits så hade han ju lika väl kunnat skjuta personalen och ta pengarna. Straffet skulle ju ändå bli det samma.

Vilka är straffen? Böter: Penningböter: en fastslagen summa, eller Dagsböter: antal dagar beroende på brottet och summa per dag i förhållande till den dömdes ekonomi. Villkorlig dom: Om man inte straffats tidigare kan man få en prövotid för att se om fler brott begås. Skyddstillsyn: En längre prövotid med övervakare. Fängelse: Ett tidsbestämt straff på en anstalt. (14 dagar – livstid) Särskild vård: T.ex. psykiatrisk vård eller vård enligt socialtjänstlagen.

De allra flesta av dessa är personer som begått brott tidigare. Hur många brott begås? År 2000 anmäldes 1,2 miljoner brott i Sverige. Mer än ett brott på var tionde svensk. Tillgreppsbrott 58% (stöld, snatteri, rån) Brott mot person: 12% (misshandel, sexualbrott) Skadegörelse: 10% Bedrägeri: 4% Trafikbrott: 6% Narkotikabrott: 3% Övriga: 7% 1990 straffades 43 000 personer för grövre brott i Sverige. Det är ca ½% av befolkningen. De allra flesta av dessa är personer som begått brott tidigare.

Bara ca 15% av de som straffas för brott i Sverige är kvinnor. Vem begår brott? låg utbildning i familjen splittrad familj fam. bor trångt fam. flyttar runt mycket utländsk bakgrund föräldrarna har ett brottsligt förflutet I det svenska kriminalregistret finns ca 5% av de svenska männen med och mindre än 1% av kvinnorna med... Bara ca 15% av de som straffas för brott i Sverige är kvinnor.

…mer fakta! Återfallsförbrytare Om man tar alla som blir straffade under ett år så är sannolikheten att man straffas igen inom några år tyvärr stor. Störst är risken bland dem som har varit straffade många gånger tidigare. Kriminalitet och invandrare Utländska medborgare är enligt statistiken överrepresenterade i brottsstatistiken. Utländska medborgare är dels invandrare som är bosatta här, och dels människor som är här tillfälligt. 1/3 av alla utländska medborgare som straffades 1990 var från ngt av de andra nordiska länderna. Varför tror ni att det är så? (Kom ihåg orsakerna på förra sidan)

Ungdomar och brott Ungdomar (15-24 år) begår brott i högre utsträckning än äldre. Varför? Ungdomsbrottsligheten skiljer sig från övrig brottslighet på några olika sätt. Ungdomar begår ofta brott tillsammans med andra i gäng. Typiska ungdomsbrott är stölder och skadegörelse, dessa är ganska ovanliga bland äldre. Typiska brott som oftare begås av äldre är bedrägeri, trafikbrott och sexualbrott.

Våldsbrott Enligt undersökningar som görs varje år så uppger 5-6% av de vuxna i Sverige att de blivit utsatta för våld eller hot. Ca 2% har blivit utsatta för alvarligare brott som har lett till synliga märken eller kroppsskada. ¼ av de svenska hushållen utsätts varje år för stöld eller skadegörelse 10-15% känner sig oroliga för att bli utsatta och väljer t.ex att inte gå ut under vissa tider.

Var inträffar våldet? Vem drabbas oftast av våldet? Ute på gata eller restaurang: ca 40% På arbetsplatsen eller i samband med jobbet: 30% I hemmet: 15% På tåg, buss, spårvagn mm: 5% Vem drabbas oftast av våldet? Yngre män drabbas mest av gatuvåldet. Vissa yrkesgrupper drabbas i sitt jobb. Kvinnor utsätts i hemmen.

Stöld & skadegörelse Ca 25% av alla svenskar blir varje år utsatta för stöld eller skadegörelse Vilka är de vanligaste av dessa brott? Vilka utsätts för stöld och skadegörelse? Allra vanligast är stölder från bilen och stölder av cykel eller moped. Inbrott i garage och i källar- & vindsförråd. Bilstöld (10-15%) Inbrott i hus och lägenheter är ganska ovanligt. Personer som bor i höghusområden (Stockholmare…) Ensamstående(!?) Ungdomar –24 år

Fängelse & rehabilitering Varje år sitter ca 5500 personer i häkte eller i fängelse Varje år döms ca 2000 människor till fängelse  Det finns 55 fängelser i Sverige ”Vi skall arbeta för att människor som dömts för brott behandlas så att deras förutsättningar att leva ett laglydigt och värdigt liv ökar.” Kriminalvården

DISKUSSIONSFRÅGOR Vad i en människas liv är de mest avgörande för att han eller hon skall börja med kriminalitet? Vilka kopplingar finns mellan familjen/uppväxten och kriminalitet? En tonårskille som växer upp i Sverige idag löper femton gånger så stor risk att bli åtalad för ett grovt brott om man jämför med vad hans farfar hade i samma ålder. Hur kan det komma sig? Vilka förändringar i samhället har gjort detta möjligt? Killar är kraftigt överrepresenterade i brottsstatistiken om man jämför med tjejer. Minst fyra av fem misstänkta brottslingar är killar. Är män mer kriminella av naturen? Kommer det att vara så även i framtiden? Varför/Varför inte? Var tycker du att samhället bör sätta in de största resurserna för att förhindra att människor begår brott?

Lag och rätt Facit till läroboken

Innehållsförteckning Regler… s. 187 Brottet s. 192 I rättssalen s. 195 Domen s. 197 Olika sorters straff s. 199 Varför blev vissa… s. 201 Skadegörelse… s. 203 Ökar brottsligheten s. 204 Kriminalvård s. 206 Domstolarna s. 208 Hjälper stränga straff s. 213 Nivå 1 s. 214 Nivå 2 s. 214-215 Nivå 3 s. 215

Regler – oskrivna och skrivna Sidan 187 Oskrivna regler är seder och bruk.. Vi tar i hand när vi hälsar på någon.. Vi står i kö i kassan i mataffären i stället för att alla kastar sig fram och försöker betala samtidigt.. Sådana regler gör vardagslivet enklare och trevligare.. Man behöver inte rätta sig efter oskrivna lagar, men den som inte gör det riskerar att inte få vara med i andras gemenskap

1 forts. Lagar har stiftats av riksdagen och de måste man följa.. Den som inte följer lagarna kan straffas 2a. Inga färdiga svar, men tänk på hur du uppför dig i vardagslivet så hittar du snabbt en rad exempel på oskrivna lagar

3a. Att man inte ska köpa eller sälja saker som man förstår är stulna... b. Du ska inte behålla saker du hittar utan lämna in dem till polisen c. Det är förbjudet att ha narkotika, även i små mängder

4a. Civilrätten… b. Straffrätten c. Civilrätten d. Straffrätten 5. Individuellt svar 6. Individuellt svar 7. Förr i tiden förde man svärdet med höger hand.. Man hälsade med höger hand för att visa att man inte bar vapen

Brottet Sidan 192 1a. Polisen kan gripa någon som anses ha begått brott… b. Förundersökning är den första brottsutredningen c. Anhållande är när åklagaren begär att den gripne ska hållas kvar i minst fyra dygn.. Det görs för att man ska kunna utreda brottet ytterligare

1d. Häktning är när den misstänkte fängslas, ibland ända fram till rättegången.. Maximalt två veckor i taget. Därefter måste det till ytterligare häktningsbeslut e. Häktningsförhandling är när domstolen beslutar om en misstänkt ska häktas eller inte f. Åtal blir det när åklagaren anklagar någon för brottet

1g. Signalement är en beskrivning på hur en person, exempelvis en rånare, ser ut och hur han är klädd.. Ett signalement behöver inte gälla en brottsling, det kan även handla om en person som försvunnit h. Straffmyndig är den som är 15 år eller äldre.. Då kan han eller hon bli straffad

1i. Husrannsakan är när polisen söker igenom en misstänkts bostad, exempelvis för att hitta stöldgods… j. Huvudförhandling kallas rättegången där det avgörs om en eller flera åtalade är skyldiga eller inte

k. Övervakare är en person som ska vara ett stöd för någon som dömts till villkorlig dom eller skyddstillsyn.. Övervakaren ska också se till att den dömde sköter sig 2. Han nekade till brottet.. Dessutom hittade polisen stöldgods i hans lägenhet

3. Nej, det står i texten att Andreas får idén till brottet när han får syn på Eva Nilsson… 4. Inga färdiga svar, men anledningen till att misstänkta inte får dela cell är att de inte ska kunna sätta ihop en gemensam historia.. När två skyller på varandra lyckas polisen ibland få fast den skyldige genom att de två berättar olika saker i förhören

I rättssalen Sidan 195 1a. Ordföranden leder rättegången… b. Nämndemännen hjälper ordföranden och röstar efter rättegången för eller emot fällande dom c. Notarien antecknar vad som sägs under rättegången d. Åklagaren försöker bevisa att de åtalade är skyldiga och föreslår vilket straff de ska få

1e. Vittnet berättar vad han eller hon sett i samband med brottet… 2a. Det är viktigt att ett vittne talar sanning b. Mened kan ge böter eller fängelse 3. De skulle kunna anpassa sitt vittnesmål efter vad de hört tidigare 4. Individuellt svar

5a. Advokaten menar att det skulle vara till mer skada än nytta för Andreas att sitta i fängelse… b. Individuellt svar

Domen Sidan 197 Domstolen har enskild överläggning för att inte de åtalade, advokaterna och åklagaren, ska kunna höra hur domstolens ledamöter resonerar… Det skulle ju exempelvis kunna vara till nytta för dem en annan gång

2a. Andreas får åtta månaders fängelse och ska betala ersättning till Eva Nilsson.. Johan får 50 dagsböter och ska också betala ersättning till Eva Nilsson.. Erik har inte fyllt 15 år och kan därför inte dömas till böter eller fängelse b. Pojkarna är inte lika gamla och de har gjort sig skyldiga till olika saker

Olika sorters straff Sidan 199 1a. Villkorlig frigivning är när någon som dömts till fängelse släpps ut efter två tredjedelar av strafftiden… b. Syftet är att ge den fängslade en chans att bättra sig

2. Villkorlig dom innebär att den dömde kan få sitta av straffet om han begår nya brott.. Skyddstillsyn innebär inte att det finns ett fängelsestraff som kan utlösas om den dömde begår brott.. Däremot kan en person som dömts till skyddstillsyn och begår nya brott naturligtvis åtalas för dessa

3. Åklagaren vill ge dem en chans att bättra sig… 4. Individuellt svar 5. Den som fyllt 15 an dömas till böter eller sluten ungdomsvård

Varför blir vissa ungdomar brottslingar? Sidan 201 1. 40 procent av alla stölder och skadegörelse utförs av ungdomar under 20 år

Skadegörelse, stöld och snatteri Sidan 203 1a. Exempel: slå sönder fönster, klottra på väggar, slå sönder busskurer, skära sönder säten i bussar och tunnelbanevagnar… 1b. Individuellt svar 2a. I sista hand är det passagerarna som betalar, eftersom buss- och tågbolaget måste höja preser för att gå med vinst

2b. Dina föräldrar och du själv betalar skadegörelse i skolan, eftersom kommunen måste betala för att laga skadegörelse.. Ju mer skadegörelse desto dyrare för kommunen, som till slut måste höja skatten.. Alternativet är att dra in på annan i skolan, exempelvis lärare eller skolmat

3. Individuellt svar. Diskuteras… 4a. Individuellt svar b. Kunderna i butiken betalar snatterierna, eftersom butiken höjer priserna för att täcka sina förluster 5a. Inget färdigt svar, men det går att dömas för medhjälp till brott

5b. Rätten brukar lägga största nsvar på dem som begått de grövsta brotten, men även de andra kan fällas

Ökar brottsligheten? Sidan 204 1a. Brottslighet som inte anmäls till polisen… b. Exempel: fortkörning, att betala en hantverkare pengar utan kvitto så han kan fuska med skatten, att köra bil med alkohol i kroppen 2. Exempel: inbrott och stöld

Kriminalvård Sidan 206 På en sluten anstalt sitter personer som dömts till fängelse i mer än ett år.. De får sällan lämna anstalten.. På en öppen anstalt kan de dömda lättare få permissioner eller frigång 2. Frivård är när man övervakar den som dömts till skyddstillsyn eller villkorlig dom

3. En övervakare ska kontrollera att den dömde sköter sig.. Övervakaren ska också försöka hjälpa till med att t.ex. skaffa arbete och bostad åt den dömde

Domstolarna Sidan 208 1a. Kärande är den som begärt att en domstol ska avgöra en tvist… b. Svarande är den som käranden tvistar med 2a. Tingsrätten är den lägsta domstolen.. Det finns tingsrätter på ett nittiotal platser i Sverige

2b. Hovrätten tar upp fall som överklagats i tingsrätten, alltså fall där någon av parterna inte är nöjda med domen.. Det finns 6 hovrätter i Sverige c. Högsta domstolen tar bara upp fall som får betydelse för hur domstolarna ska döma i framtiden.. Det finns en högsta domstol i Sverige

Hjälper stränga straff? Sidan 212 Olof fick ett extra fängelsestraff och fick under den tiden bara äta vatten och bröd… Myndigheterna såg straffen som en rättvis hämnd.. De skulle också avskräcka från att begå brott 3. Kina är det land som i dag använder dödsstraffet oftast

4. Förslag till svar: Den viktigaste förändringen är att myndigheterna i dag anser att en brottsling ska vårdas och inte straffas.. Kroppsstraff och tortyr är förbjudna i Sverige liksom dödsstraff.. Domstolarna lägger i dag stor vikt vid förmildrande omständigheter och tar stor hänsyn till de åtalades ålder

5. Förslag till svar: Man talar om en välfärdskriminalitet.. Dels kan man uppleva sig som fattig i jämförelse med andra, även om man lever rikt jämfört med de flesta av världens invånare.. Dels kan det ge en känsla av makt och spänning att stjäla saker

Lag och rätt – uppgifter Nivå 1, sidan 214 En oskriven regel är exempelvis att man inte tränger sig före i en kö.. En skriven regel, eller lag, är exempelvis förbudet att sälja vin och sprit i livsmedelsaffärer 2. Det kommer ständigt nya lagar 3. Straffrätten

4a. Polisen kan gripa någon som anses gjort sig skyldig till brott.. Anhålla betyder att åklagaren begär att den gripne ska hållas kvar i minst fyra dygn.. Det gör man för att brottet ska kunna utredas ytterligare..

Häktning är när den misstänkte fängslas, ibland ända fram till rättegången.. Åtal blir det när åklagaren anklagar någon för ett brott..

Döma betyder att domstolen beslutar om den åtalade är skyldig eller oskyldig.. Om den åtalade är skyldig beslutar domstolen också vilken påföljd, eller straff, det blir

7. Förslag till svar: Därför att ett samhälle utan regler skulle bli svårt att leva i.. Alla skulle kunna göra precis som de själva ville och kanske skada andra 8. Villkorlig dom, penningböter, särskild vård och fängelse

9. Förebilder är personer som man beundrar och vill likan.. Förslag till svar: En läkare som reser ut för att hjälpa barn i ett fattigt land är en god förebild, en gangster är en dålig 10. Snatterier är mycket dyrt för affären.. För att täcka förlusten måste priserna höjas

11. Förslag till svar: Ekonomisk brottslighet, misshandel av barn och kvinnor i hemmet, snatterier

Lag och rätt – uppgifter Nivå 2, sidan 213-214 Åklagaren försöker bevisa att de åtalade är skyldiga och föreslår vilket straff de ska få.. Advokaten försvarar de åtalade och försöker hitta förmildrande omständigheter till det de gjort..

Domare dömer exempelvis i tingsrätt, hovrätt och högsta domstolen.. Nämndemän hjälper ordföranden och röstar efter rättegången för eller emot fällande dom.. De beslutar också vilket straff, eller påföljd, det ska bli vid fällande dom

2a. En personundersökning görs när någon misstänks för brott.. Undersökningen ska ge en bild av en persons vanor, familjeförhållanden, intressen och så vidare.. Man måste göra en personundersökning för att någon ska kunna dömas till mer än sex månaders fängelse, skyddstillsyn eller särskild vår

2b. Personundersökningen ger domstolen en bild av vilken person de har att göra med.. Avsikten är att ta reda på vad som är bäst för den misstänktes personliga utveckling och hur han ska kunna anpassas till samhället

3a. Nej… b. Rätten tar hänsyn dels till vilken inkomst någon har.. Dels till hur gammal den åtalade är

4. Villkorlig dom betyder att den som dömts inte behöver sitta av sitt straff.. Men villkoret är att han eller hon inte begår nya brott.. Att prövotiden är två år betyder att den dömde inte får begå nya brott under den tiden.. I så fall förvandlas det villkorliga straffet till fängelse

5. Överklaga till hovrätten… 6a. Mened är att vittna falskt inför domstolen.. Både att ljuga och att hålla tyst om sanningen räknas som mened b. Nej

7. Frivård innebär att övervaka en person som dömts till skyddstillsyn eller blivit villkorligt frigiven.. En övervakare kontrollerar den som dömts, men kan också hjälpa honom med arbete, bostad och annat

Lag och rätt – uppgifter Nivå 3, sidan 214 1a. År 1990… b. De är inte straffmyndiga c. Antalet brott beror också på antalet invånare.. För att kunna se om brottsligheten ökat eller minskat måste man kunna räkna antalet brott per invånare..

Forts. I ett land med 100 miljoner invånare begås det förstås fler brott än i Sverige.. Men det är därför inte säkert att antalet brott per invånare är högre än i Sverige 2. Individuellt svar 3. Individuellt svar

4. Inga färdiga svar Debatten har till stor del handlat om hur man ska förhindra frigivna från att begå nya brott… 5. Individuellt svar

6a. Huvudregeln är att man inte vill att folk ska ta lagen i egna händer.. Det kan leda till nya brott, exempelvis misshandel.. Dessutom vill lagstiftarna att samma lagar ska gälla för alla.. Så blir det inte om folk tar saken i egna händer och inte undersöker hur saker egentligen förhåller sig..

Ett tredje argument är att staten sköter rättsskipningen.. Det är en av myndigheternas viktigaste uppgifter 6b. Individuellt svar 6c. Individuellt svar 7. Individuellt svar