MBT i raketfart Per Wallroth MBT-teamet, Psykiatri Sydväst Fil. dr, leg. psykolog leg. psykoterapeut, psykoanalytiker MBT-teamet, Psykiatri Sydväst

PowerPoint-bilderna finns på www.slpo.sll.se/mbt-teamet

Vad är MBT? MBT = mentalization-based treatment = mentaliserings-baserad terapi. Ett behandlingspaket för borderlinepatienter utarbetat av Anthony Bateman och Peter Fonagy utifrån anknytningsteori och psykoanalytisk teori. 2007-09-14 Per Wallroth

Vad är MBT? Den teoretiska grunden är Fonagys och hans medarbetares idéer om mentalisering. Den praktiska utformningen har gjorts av Bateman och hans team vid Halliwick i London. 2007-09-14 Per Wallroth

Vad är mentalisering? Mentalisering = ”holding mind in mind”. Mentalisering = att tänka på sina egna och andras tankar och känslor och förstå att människors handlingar bestäms av vad de känner, tänker, vill och tror. Mentalisering gäller både en själv och andra. Mentalisering gäller både tankar och känslor (theory of mind + empati med andra och en själv). Mentalisering kan vara både implicit (tyst, procedurell kunskap) och explicit (kunna beskriva och fundera). 2007-09-14 Per Wallroth

Utveckling av mentaliseringsförmågan För att mentaliseringsförmågan ska börja utvecklas krävs en trygg relation till en anknytningsperson, som speglar barnets känslor och på så sätt lär barnet vad det känner och att det har ett inre. Utvecklingen av mentaliseringsförmågan fortsätter sedan när barnet och anknytningspersonen leker. Om allt går väl är mentaliseringsförmågan ganska väl etablerad i fyra–fem-årsåldern. Anknytningsperson oftast = mamman. Speglar barnets känslor i gester, minspel och ord. – exempel: Barnet är ledset och skriker. Utveckling av mentaliseringsförmågan – exempel banan/pistol. 2007-09-14 Per Wallroth

Tidiga sätt att förstå världen och andra människor Alla kan förlora mentaliserings-förmågan vid stark stress och tillfälligt falla tillbaka i tidigare förhållningssätt. Teleologisk hållning Psykisk ekvivalens Låtsasläge 2007-09-14 Per Wallroth

Teleologisk hållning Man förstår att handlingar har syften, att människor gör saker för att uppnå något, men handlingar bedöms enbart utifrån sina fysiska, synbara resultat: ”Jag kan bara tro att du älskar mig, om du kommer hit med det samma!” Känslor kan inte hanteras genom reflektion, utan man måste göra något som ger ett synbart resultat. 2007-09-14 Per Wallroth

Psykisk ekvivalens Den psykiska verkligheten uppfattas som identisk med den fysiska verkligheten. De egna tankarna och känslorna måste vara sanna, och andra människor uppfattar med nödvändighet världen på samma sätt som man själv. Medför intolerans mot alternativa perspektiv. Negativa tankar om en själv blir outhärdliga: ”Eftersom jag tycker att jag är ful, så är jag ful.” 2007-09-14 Per Wallroth

Låtsasläge När barnet leker uppfattar det fantasi och verklighet som åtskilda och helt frikopplade från varandra, som om det inte fanns något som helst samband mellan inre och yttre verklighet. Hos vuxna kopplat till dissociation och till känslor av meningslöshet och tomhet. 2007-09-14 Per Wallroth

Främmande själv Repetition: Barnet lär sig vad det känner genom anknytningspersonens spegling. Fungerar inte speglingen kan barnet ta in anknytningspersonens känslor i stället för att få en bättre bild av sina egna känslor. Barnets självrepresentation blir då osammanhängande och fylld av plågsamma aspekter. De plågsamma aspekterna försöker barnet göra sig av med genom att projicera dem på sin omgivning. Vi kan tänka oss en obalanserad och oberäknelig förälder, som ibland blir rädd och orolig, när barnet skriker, och ibland blir arg och bestraffande. Då finns det en risk för att barnet i stället för att få en bättre bild av sina känslor, tar in förälderns känslor av rädsla eller hat och även förälderns bild av barnet som skrämmande eller helt omöjligt. 2007-09-14 Per Wallroth

Vad kan gå fel i utvecklingen av mentaliseringsförmågan? Anknytningspersonen klarar inte sin speglingsuppgift. Barnet har en medfödd känslighet. Barn som utsätts för trauma kan stänga av mentaliseringsförmågan. Anknytningspersonen klarar inte sin speglingsuppgift. – Det kan handla om en deprimerad mamma, som inte förmår röra en min och som därför inte ger barnet några ledtrådar om vad det känner. Barn som utsätts för våld eller sexuella övergrepp att en anknytningsperson kan försvara sig genom att stänga av den mentalisering som det har hunnit utveckla, eftersom det vore för plågsamt att förstå att en människa, som barnet är beroende av, vill barnet illa. 2007-09-14 Per Wallroth

Borderline som mentaliseringssjukdom Borderlinesymptomen beror på tre sammanflätade faktorer: Hämning av mentaliseringsförmågan, särskilt i nära relationer. Aktivering av tidigare sätt att uppleva den inre verkligheten: teleologiskt tänkande, psykisk ekvivalens, låtsasläge. Ett ständigt sug efter projektion, d.v.s. externalisering av det främmande självet. 2007-09-14 Per Wallroth

MBT 2007-09-14 Per Wallroth

Behandlingens mål Målet är stärkt mentaliseringsförmåga, inte insikt eller något annat. Fyra delmål: att identifiera affekter och stabilisera känslouttrycken att utveckla stabila inre representationer av tankar och känslor att skapa en sammanhängande självupplevelse att utveckla en förmåga att skapa trygga relationer 2007-09-14 Per Wallroth

Några behandlingsprinciper MBT innehåller alltid både individualterapi och gruppterapi. MBT bedrivs inte av en ensam terapeut, utan av ett litet team med ett gemensamt synsätt och förhållningssätt. Det lilla teamet sköter allt. 2007-09-14 Per Wallroth

Några behandlingsprinciper Terapeuten har patientens ”mind in mind”: fokuserar på patientens aktuella tankar och känslor i syfte att bygga upp representationer av mentala tillstånd. Terapeuten fokuserar på det medvetna och förmedvetna, inte på det omedvetna. Terapeuten arbetar hela tiden med relationen, men undviker överföringstolkningar. 2007-09-14 Per Wallroth

The End 2007-09-14 Per Wallroth