Straffteori.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Från brott till straff.
Advertisements

LSO på skadeplatsen.
Demokrati & diktatur.
Samhället är mer än summan av sina delar
IDEOLOGIER – 3 nivåer NIVÅ 1 Kriminalisering
Rättsväsendet Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan
Magnus Svensson, Jändelskolan, Karlskrona –
Problemsnack eller bygga lösningar.
Media Lagar och regler.
”Existensen föregår essensen!”
Kap.2 Hur domstolarna arbeta
Lag och rätt.
PRIVATJURIDIK Brott och straff (kap 16).
Personuppgiftslagen (PuL) och Polisdatalagen (PdL)
Lag och rätt.
Lag och Rätt.
PRIVATJURIDIK Lagar och andra rättskällor, kap 3.
Personuppgiftslagen (PuL) och
Franska Revolutionen Med Elin och Filippa.
Exempelvis nazism, fascism, kommunism och religiösa fundamentalister
Riksdagen beslutar  Regeringen / Justitiedepartementet styr
Bruk, missbruk Alkohol och droger.
”Brottsplats: Storegårdsskolan”
Brott & Straff.
Lag och rätt V
Ta ställning och handla!
Anders Hummel, Nolhagaskolan, Alingsås –
Etik och Moral Läran om rätt och fel.
1. Bosättning Hur bodde befolkningen förr i tiden?
De flesta drabbas… …mer eller mindre… …på ett eller annat sätt…
Instrumentell betingning
Rättsregler för rättsintyg
Varför är det viktigt med lagar i ett samhälle? (7C tänker)
3 kap. Om brott mot liv och hälsa 7 § Den som av oaktsamhet orsakar annans död, döms för vållande till annans död till fängelse i högst två år eller, om.
RÄTT eller FEL? GOTT eller ONT?
3 kap. Om brott mot liv och hälsa 7 § Den som av oaktsamhet orsakar annans död, döms för vållande till annans död till fängelse i högst två år eller, om.
MORIA: Frihet och utlitarism
de flesta drabbas… …på ett eller annat sätt av…
MORIA: Nietzsche. Nietzsche ( ) Slavmoral och Herremoral Resentment, samvete och skuld Det genetiska felslutet (Gud är död.
 Essensen i hans produktion är historien om de olika sätt varpå människor blir subjekt i vår kultur  Analyserar ex. historiska processer som är avgörande.
Ideologier.
Rättigheter och rättsskipning
Politisk filosofi Politik är precis som etik och estetik en fråga om värderingar. Ofta bottnar en politisk uppfattning i en rad etiska ståndpunkter och.
Moral och Etik Moraliska frågor berör frågor om vad som är rätt och fel/orätt, ont och gott. Andra vanliga begrepp som använd är bör, plikt och rättvisa.
M ACHIAVELLI Niccolò Machiavelli. M ACHIAVELLI ”Den onde Machiavelli”…
Riktlinjer för misskötsamhet
Olika sätt att resonera kring hur människor bör handla
Olika sätt att resonera kring hur människor bör handla
Ulrika Fagerström Ma12abc Källa: Upptäck samhälle från Liber
Principer för utredningar av oegentligheter
Och andra frågor vid handläggning av ekonomiskt bistånd Trollhättan 8 april 2016.
Etik och moral.
ETIK. VAD MINNS JAG? Vad är moral? Vad är etik? MORAL NE:s förklaring Uppfattning om rätt och orätt. Våra val och våra handlingar visar på vår moral,
Identitet & livsfrågor Etik och moral. Identitet & livsfrågor Begreppen etik (fr. grekiskans ethos = sed) och moral (av latinets moralis = det som rör.
+ Etiska begrepp. + Etik och moral I valet om vad som är rätt eller fel visar vi vår moral Rätten till abort Dödsstraff Donera sina organ Ska man förlåta.
Vad är ett samhälle?. Ett nätverk som består av flera individer och relationerna mellan dem Samhället påverkar människors liv (regler, man måste beakta.
STRAFFRÄTT. INTRODUKTION STRAFFRÄTT LEGALITETSGRUNDSATSEN LEGALITETSGRUNDSATSEN RF 2:10, BrB 1:1 RF 2:10, BrB 1:1 Förbud mot: analoga straff Förbud mot:
Lag & Rätt Rättssamhället Straffskalan Vilka brott begås?
Rättigheter och Rättsskipning
Och hur ska man göra rätt?
Integritet läroplansanalys.
Lag och rätt VT år 5 Catha Glaas, Thomas Smith Herrängens skola 2017.
Förundersökning.
Lag & Rätt.
Vad händer när ett brott begåtts?
Kriminalitet Anna-karin Gålnander.
Riksenheten för säkerhetsmål
Kriminalitet Anna-karin Gålnander.
LAG OCH RÄTT.
Sveriges Lagar och domstolar
Presentationens avskrift:

Straffteori

Vad menas? Brott och straff finns i alla samhällen, med brott menas att någon bryter mot samhällets regler Med straff menas ett lidande som tillfogas en person som brutit mot dessa regler

Retribution Brottet betraktas främst som ett angrepp mot staten och de inblandade ges en mindre roll. Skulden skall bevisas och straff skall utmätas efter rådande påföljdsbestämmelser. Gärningsperson och brottsoffer skall inte föra någon dialog med varandra, utan hela processen skall ske genom ombud exempelvis åklagare och domare som representerar det samhälliga rättssystemet. Gärningspersonen står i skuld till staten enligt detta synsätt

Absoluta teorier Vedergällning och försoning Dessa kännetecknas av att straffet ses som ett uttryck för rättvisa och det har inget praktiskt syfte så som att förebygga brott. Tanken är att gärningspersonen genom brottet har en skuld som han/hon skall betala genom något som motsvarar det han/hon har orsakat sitt offer. Den tyske filosofen Immanuel Kant menar att straffet är en nödvändig följd av brottet en så kallad vedergällning. Straffet fungerar inte som ett gott syfte utan det handlar enbart om rättvisa

Relativa teorier Allmän prevention Syftet med straff är att bestraffningar av gärningspersoner skall avskräcka andra medborgare att begå brott. 1: Omedelbar avskräckning såsom offentliga avrättningar för att verkligen väcka rädsla hos medborgarna. 2: Medelbar avskräckning som påverkar människor genom hotet om straff samt att man är medveten om att straff utdöms om man utför en viss gärning. 3: Moralbildning genom att straff visar att gärningen är oacceptabel och därmed påverkar människors moral. Idealet med allmänprevention är att hotet skall vara så stort att skälen mot att begå brott skall vara starkare än skälen för att begå brott

Individualprevention Syftar till att få varje enskild medborgare att inte begå brott igen efter att man fått ett straff. Genom att reagera på brott med ett straff skall detta förhindra att medborgaren begår nya brott. Dödsstraff är utan tvekan det ”bästa” individualpreventivt motiverade straffet. Idéer kring individualprevention är oskadliggörande, förbättring och avskräckning. Med oskadliggörande menas att gärningspersonen får ett straff där han inte kan begå nya brott såsom fängelse. Förbättring kan ske genom exempelvis behandling och avskräckning genom att individen blir av straffet avskräckt att begå nya brott