Performancestudier - Teori og metodologi Mats Johansson 2012

Olika betydelser av ordet performance Experimentell/avantgardistisk scenkonst Utövande/utförande/verkställande Handling Prestation/prestanda/prestationsförmåga Föreställning/uppförande/konsert Uppträdande Iscensättande Framställning

Performance som teoretiskt koncept Rötter i språkfilosofi, antropologi och teaterstudier (J. L. Austin, Jacques Derrida, Judith Butler, Victor Turner, Richard Schechner). ”Performance studies” har utvecklats till en egen forskningsdisciplin, primärt genom samarbetet mellan teaterforskaren Richard Schechner och antropologen Victor Turner. Öppen/vid definition (all mänsklig handling/samhandling kan förstås och forskas på som performance)

”Performance studies” – studieobjekt (olika former av performance) Performancekonst ”Performing arts”/scenkonst Lek Sport Ritualer Hantverk Politisk performance Text Vardagslivets handlingar och interaktioner

Forskning på performance – kunskapsformer och förutsättningar Specialistkunskap (regler, koder och konventioner) Erfarenhetskunskap (förkroppsligad kunskap) Meningsbärande sammanhang (arena, kontext) Samhandlingsformer och rollfördelning mellan ”utövare” (performers) och ”publik” (performers) Historia och tradition Stil/genre Avsiktliga/oavsiktliga budskap

Vad är gemensamt? Samtliga aktiviteter är meningsskapande. Meningen är inte oberoende av handlingen. Meningen skapas genom handlingen, genom och i performance.

”Performance studies” forts. – centrala moment och förutsättningar Fokus är på handlingar, uppträdanden, iscensättanden och ritualer. Man studerar vad människor gör, hur dom gör det och de betydelser som skapas genom dessa handlingar. Infallsvinkel till a) en djupare förståelse av performance som artistisk praxis och b) att undersöka historiska, sociala och kulturella processer. Forskning och utövande är integrerade och överlappande aktiviteter (En koppling mellan den kreativa, skapande processen (performance) och den kritiska analysen av performance(s). Eller: ett ömsesidigt/gjensidig berikande förhållande mellan teori och praxis). Fältarbete. Deltagande observation. Forskningsaktiviteten förstås också som performance (d.v.s. som meningsskapande aktivitet). Dialektik mellan närhet och distans (jmf. hermeneutik). Kunskaper, meningar och betydelser förhandlas kontinuerligt. Idén om neutral, objektiv forskning är utopisk.

Generella krav till forskning Den teoretiska utgångspunkten implementeras på alla nivåer och i förhållande till alla aspekter av forskningen (datainsamling, analys/tolkning, slutledningar, implikationer, begreppsanvändning/terminologi). En vetenskaplig text utgör en logisk och sammanhängande helhet utan tvetydigheter och ofullständiga argumentationer. Balanserad framställning: att lyfta fram och diskutera implikationerna av olika, alternativa perspektiv. Självreflexivitet.

Performancestudier - metodologiska förutsättningar (forts.) Fokus på dialogen, händelsen eller processen som objekt och handlingar är en del av. - Inte vad texten/verket/objektet är, men vad det gör. ”Texten” som öppen och situationsbestämd. - ”Läsaren” är en aktiv medskapare snarare än en mottagare som avkodar en bestämd mening (Roland Barthes). ↕ Vid forståelse av begreppet text: alla objekt och fenomen som kan tolkas som meningsbärande eller meningsskapande (Clifford Geertz, Paul Ricœur). - Låtar/musikverk, video, film, webbsidor. - Mer generellt: Handlingar, uppträdanden, iscensättanden, ritualer.

Närhet/involvering Forskaren är själv en del av de processer där kunskap och mening skapas och omformas. Utövande och självreflexion är i sig självt en källa till teoretisk insikt om det man utövar. Insiderperspektivet gör det möjligt att komma i kontakt med den tysta/outtalade dimensionen av kulturell praxis. Närhet: Att genom aktivt deltagande studera en uttrycksform i det meningsbärande sammanhang den faktiskt utövas och upplevs innanför.

Distansering Bli medveten om sin egen roll och sin egen relation till andra aktörer. Redogöra för sin subjektivitet (inkl. ideologiska positioner, estetiska preferenser osv.) och vilken roll den spelar i forskningsprocessen. Få perspektiv på historiska, sociala och kulturella processer som aktiviteten är en del av.

Bakomliggande teoretiska förutsättningar Kunskaper, föreställningar och betydelser skapas genom handling, samhandling och kommunikation i bestämda historiska och kulturella sammanhang. Spelreglerna/de meningsskapande förutsättningarna för skapande aktivitet är därför flyktiga och kontextuellt/historiskt bestämda. Förutsättningarna för att studera skapande aktivitet är flyktiga och kontextuellt/historiskt bestämda. Historiska (musikaliska) spår och dokument är ögonblicksbilder. De berättar därför inte nödvändigtvis så mycket om de uttrycksresurser och variationsmöjligheter som resulterat i just det aktuella föremålet. Deltagande är en förutsättning för att vi skall kunna leva oss in i det meningsbärande sammanhang där förbindelser mellan materiella, ekonomiska, kulturella och estetiska dimensioner skapas. Tolkning är alltid styrd av våra egna referenser och våran egen biografi av upplevelser.

Kultur som performance Kultur är performance, d.v.s. en kultur kommer till uttryck och blir verklig för sina medlemmar genom performance (samhandling/ kommunikation, lek, ritualer, uppträdanden, iscensättningar). Kultur är process snarare än produkt; något som kontinuerligt skapas snarare än ett färdigt system av symboler och betydelser. Kultur är levd erfarenhet (i motsättning till en institutionaliserad estetisk kategori).

Performance-perspektivet stickord Handlingar/uppträdanden/iscensättanden/ ritualer som meningsskapande aktiviteter. Interaktion – dialog – process – förhandling. Erfarenhetskunskap/förkroppsligad kunskap. Fokus bort ifrån vad någonting (föremål/ uttryck/handling) är mot vad någonting gör. Ingen meningsfull skillnad mellan verklighet och framträdande (”appearance”/sken/skinn). Ingen meningsfull skillnad mellan verklighet och representation. Ingen meningsfull skillnad mellan att göra och att vara. - Richard Scheckner, Erving Goffman, Judith Butler.

Identitet Identitet som biologiskt bestämd. ↨ Identitet som historiskt, kulturellt och socialt bestämd. Identitet som val (identitetsarbete: en aktiv orientering och selektion bland många möjliga identiteter).

Agency Syftar till människors förmåga att handla och/eller människors förmåga att utöva fri vilja och samtidigt påverka sin omgivning och sina betingelser för att handla. Föreställningen om mänsklig agency står i opposition både till biologisk determinism (att våran identitet är biologiskt förprogrammerad) och till socialkonstruktionism (att sociala strukturer och hierarkier lägger absoluta betingelser för vårat beteende och handlingsrum). Tanken om agency har fått genomslag i social- och humanvetenskaperna: mänsklig samvaro och meningsproduktion ses som ett samspel mellan enskilda individers inflytande och den sociala strukturens inflytande (Pierre Bourdieu).

Identitet Identitet som biologiskt bestämd. ↨ Identitet som historiskt, kulturellt och socialt bestämd. Identitet som val (identitetsarbete: en aktiv orientering och selektion bland många möjliga identiteter).

Identitet Identitet som biologiskt bestämd. ↨ Identitet som historiskt, kulturellt och socialt bestämd. Identitet som val (identitetsarbete: en aktiv orientering och selektion bland många möjliga identiteter). Identitet som performance eller som spelad/ dramatiserad roll. (Identitet är performativt konstituerat genom de uttryck som man annars tänker sig som resultaten av identiteten. Identitet är m.a.o. en dramatisk effekt av performance snarare än en inre kärna eller essens som kommer till uttryck genom performance.) - Judith Butler: “There is no gender identity behind the expressions of gender; ...identity is performatively constituted by the very ’expressions’ that are said to be its results.” […] Seen in this way, our identities, gendered and otherwise, do not express some authentic inner ‘core’ self but are the dramatic effect (rather than the cause) of our performances. (Gender Trouble, s. 25).

Musik och identitet Simon Frith: “…the issue is not how a particular piece of music or a performance reflects the people, but how it produces them, how it creates and constructs an experience – a musical experience, an aesthetic experience - that we can only make sense of by taking on both a subjective and a collective identity.   What I want to suggest, in other words, is not that social groups agree on values which are then expressed in their cultural activities (the assumption of the homology models) but that they only get to know themselves as groups (as a particular organization of individual and social interest, of sameness and difference) through cultural activity, through aesthetic judgement. Making music isn’t a way of expressing ideas; it is a way of living them.” (Simon Frith i “Music and Identity” s 109 og 111).