Källkritiska kriterier

Källkritiska kriterier Vad säger läroplanen Lgr 11? Eleven kan söka information om det aktuella ämnet och använder då olika källor och för resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

Källkritiska kriterier Källkritiska kriterier är de redskap som används i källkritiskt arbete då en källas tillförlitlighet, värde, funktion som källa, skall bedömas ur olika perspektiv. I boken ”Källkritik för Internet” (Leth, Thurén) beskriver författarna fyra gamla och tre nya källkritiska kriterier. Till de fyra gamla räknas äkthet, tid, beroende och tendens. Författarna menar att den växande tillgången till källor (bl.a. Internet) och den stora variationen av typ av källor, medför källkritiska problem och att man måste väga in flera perspektiv som t ex saklighet och relevans. De fyra traditionella kriterierna kompletteras därför med tre nya och dessa är: världsbild och kunskapssyn som tendens, trovärdighet och källans förutsättningar och egenskaper.

Källkritiska kriterier De fyra ”gamla” Beroende på källans art och typ av information bedömer man källkritiskt: äkthet: för att avslöja och undvika rena förfalskningar tid: för att fastställa hur lång tid som förflutit efter en händelse för att undvika föråldrad information  

Källkritiska kriterier beroende: för att undvika att avgörande information lagts till eller fallit bort på grund av tradering. Här är det viktigt att i största möjliga mån söka sig till primärkällan.   tendens: för att avslöja om källan är tendensiös, d.v.s. medvetet vinklad i någon riktning, t ex för att skapa opinion för eller mot något

Källkritiska kriterier De tre ”nya” världsbild och kunskapssyn som tendens: för att belysa den kultur som påverkat källan. Det handlar om att vara medveten om och att väga in hur källan påverkats ur kulturell synvinkel. ”Alla källor är produkter av den kultur de funnits och finns i.” (sid 30)  

Källkritiska kriterier trovärdighet: för att bedöma och värdera informationen hos källor där det är problem med att fastställa tillförlitligheten. Författarna talar om indikatorer som kan ge oss en uppfattning om trovärdigheten, t ex en övervägning av partiskhet, objektivitet, sanningsenlighet m.fl. ”När vi kallar en nätplats trovärdig, gör vi det utifrån en bedömning av rimligheten i de resonemang som förs, noggrannheten och sanningsenligheten i förmedlingen av fakta, samt medvetenheten om erkända auktoriteter och vedertagna uppfattningar i ämnet.” (sid 32)  

Källkritiska kriterier källans förutsättningar och egenskaper: för att bl a bedöma en källas tillförlitlighet med hänsyn till de mänskliga faktorer som ligger bakom källan. Det handlar om att felaktigheter hos källor som inte är avsiktliga, men som ändå påverkar källans förutsättningar att vara just en källa. ”Källor gör alltså misstag, utan någon som helst avsikt att förleda eller förvränga.”

Källkritiska kriterier Mikael Isacsson, Åvestadalskolan - Avesta Kommun 2012