Teoretiska perspektiv på bedömning Johan Bring

Adjungerad professor i statistik vid Högskolan i Gävle Statistiker på konsultbolaget Statisticon AB i Uppsala Forskar om sammanfattningsmått tillsammans med Jan Odelstad. Gottsundaskolan/Skoltävling

Skriftligt omdöme Skolans systematiska och strukturerade dokumentation om hur ditt barn utvecklas gentemot skolans mål i alla ämnen. Underlaget för utvecklingssamtalet. Den typ av dokumentation som eleven och du som förälder ska få. Rektor beslutar om utformningen av de skriftliga omdömena som kan vara betygsliknande.

Varför denna ändring? Forskning har visat att: det är väldigt lite kunskapsutveckling man har talat om på utvecklingssamtalen det är personliga egenskapen som; glad och pigg, okoncentrerad och pratsam det man har skrivit i IUP:n har väldigt mycket handlat om vad eleven ska göra som att prata mindre, komma i tid till lektionerna, alltså inget som har med kunskapsutveckling att göra egentligen. (Webbkonferens, Skolverket)

Varför denna ändring? ”Den information om elevens skolgång som ges i samband med utvecklingssamtalet upplevs ofta som otydlig. Ett sätt att öka tydligheten är att lärarna får möjlighet att uttrycka sig i mer betygsliknande former genom skriftliga omdömen som en del av den individuella utvecklingsplanen.”

Vad skiljer betyg från betygsliknande omdömen? Betyg är en formaliserad och standardiserad information till elev och föräldrar i ett nationellt system. Nationella kursplaner anger mål och vilka kunskaper eleverna ska utveckla. Betygskriterierna beskriver och preciserar de kunskapskvaliteter som gäller för respektive betyg. Betygssättning är myndighetsutövning med krav på dokumentation, insyn och likabehandling.

Förändring i synsätt på bedömning Kontrollera Bedömning och lärande hålls isär Bedömning av kunskaper och färdigheter Produkter i fokus Befrämja lärande Bedömning och lärande sker fortlöpande Bedömning av förståelse, kritiskt tänkande, kreativitet, kommunikation m.m. Processer i fokus

”Bland de viktigaste är att tidigare handlade bedömningen till stor del om en kontroll av vad eleven lärt sig och en bedömning av kunskaper och färdigheter, medan synsättet numera förskjutits i riktning mot att främja och diagnosticera lärande samt att se mera till förståelse, förmågor och kompetenser.”

Summativ bedömning – en bedömning där elevens prestation betygsätts Summativ bedömning – en bedömning där elevens prestation betygsätts. Elevens styrkor och svagheter summeras till ett sammanfattande omdöme, betyg. Bedömningen ger ingen vägledning för det fortsatta lärandet.  Formativ bedömning – en bedömning där syftet är att sakligt beskriva vad eleven har gjort och hans kunskaper och förmågor. Bedömningen kan ge råd för hur eleven ska utvecklas vidare och hjälpa till att forma elevens fortsatta lärande. 

Hur utforma? De skriftliga omdömena kan uttryckas i form av en text eller en symbol som beslutas lokalt på den enskilda skolan och som anpassas till elevernas ålder och mognad.

Vad skall bedömas? De kunskaper och förmågor som ska bedömas och vilka mål att sträva mot, som undervisningen inriktas mot, ska vara kända av elev och vårdnadshavare. Då kan de veta vad lärandet syftar till och ska få för resultat. Bedömningen ska inte enbart gälla kunskaper om fakta och begrepp, utan också omfatta förmågor. Med förmågor menar man då t.ex. beskriva och förklara, göra jämförelser, dra slutsatser och lösa problem.

Olika syn på kunskap (Kunskapsbedömning – hur, vad och varför, Helena Korp sid 89)

Mätning Ingen entydig definition. Att representera verkligheten med siffror (eller andra symboler).

4

4

Mattebetyg 4

4 4 4 4 4 4 4 4 Ingen värdering Bara värdering

Skalnivåer Nominalskala Ordinalskala Intervalskala Kvotskala

Meritvärde Skala 10,15,20 200 210

Meritvärde Skala 10,15,20 Skala 10,15,25 200 210

Meritvärde Skala 10,15,20 Skala 10,15,25 200 220 210 215

Betyg är inte mätning utan en värdering.

Kriterier för betyget Väl godkänt Eleven använder matematiska begrepp och metoder för att formulera och lösa problem. Eleven följer och förstår matematiska resonemang. Eleven gör matematiska tolkningar av vardagliga händelser eller situationer samt genomför och redovisar med logiska resonemang sitt arbete såväl muntligt som skriftligt. Eleven använder ord, bilder och matematiska konventioner på ett sådant sätt att det är möjligt att följa, förstå och pröva de tankar som kommer till uttryck. Eleven visar säkerhet i sitt problemlösningsarbete och använder olika metoder och tillvägagångssätt. Eleven kan skilja gissningar och antaganden från det vi vet eller har möjlighet att kontrollera. Eleven ger exempel på hur matematiken utvecklats och använts genom historien och vilken betydelse den har i vår tid inom några olika områden.

Är kunskap en latent variabel? Pedagogisk mätning kan gälla såväl attityder som förvärvade kunskaper och färdigheter och inneboende förmågor av olika slag, exempelvis spatial eller empatisk förmåga, intelligens, läsförmåga eller ordförråd. Flera av dessa variabler kan inte mätas direkt (de beskrivs som ”latenta”), utan man får dra slutsatser om dem på grundval av testtagarnas resultat på ”manifesta variabler” – d v s antal rätta svar på frågorna i testets olika delar (numera avläses de latenta variablerna i statistiska korrelationer mellan de manifesta). (Kunskapsbedömning – hur, vad och varför, Helena Korp sid 75)

Skriftliga omdömen Även om de görs betygsliknande så är det inte frågan om mätning utan en värdering. Att sammanfatta med en siffra eller annan symbol ger ur ett visst perspektiv tydlighet. ”Om ett omdöme utformas med hjälp av symboler eller t.ex. kryss i en mall är det viktigt att omdömet kompletteras med en nyanserad beskrivning.”